Genusresan-vägen till insikt
Genusprojekt i förskoleverksamheten i Gnesta
I Gnesta har det under senare delen av 2006 och 2007 jobbats intensivt och engagerat för att tillägna sig ny kunskap och nya metoder kring genus och jämställdhet i förskoleverksamheten.På väg mot ett jämställt samhälle -
en pågående och föränderlig process
Barn är framtiden och därför är det viktigt att varje barn får välja yrke och göra sina livsval utifrån sina egna intressen och fallenhet och inte efter vad som förväntas. Det får effekter för vår framtida välfärd. Forskning i förskolan har visat att flickor och pojkar bemöts olika av pedagogerna trots att uppdraget i läroplanen är att förskolan ska motverka stereotypa traditionella könsroller och ge alla barn likvärdiga villkor.Förskoleverksamhetens personal i Gnesta har bestämt sig för att göra något åt detta.
Grunden för ett genusmedvetet arbetssätt är att förstå vad genus och jämställdhet handlar om. Därefter kan metoder och förhållningssätt införlivas i det dagliga arbetet. Att gå från att vara genusblind till att bli genusmedveten. Det görs inte i en handvändning, det är en process som tar tid.
Så här har vi gått tillväga
Att inhämta kunskap - Projektet inleddes med en kick-off för personalen. Samtliga deltagare fick en gemensam grund att utgå ifrån, en introduktion i ämnet. Därefter har ny kunskap inhämtats vid föreläsningar och seminarier. Litteratur - Under projektet har referenslitteratur funnits tillgänglig på förskolorna. En bok har fungerat som återkommande diskussionsunderlag då all personal fick ett exemplar för att kunna läsa i sin egen takt. Praktiskt arbete - Personalen har försetts med uppgifter och fått förslag på hur man kan påbörja det praktiska arbetet. Att observera, dokumentera och analysera sin verksamhet är en förutsättning för nya insikter och eventuella förändringar. Handledning - Vid sex tillfällen har projektledarna träffat varje arbetslag för att diskutera aktuella frågeställningar. Att träffas i det lilla formatet är givande och öppnar upp för nya tankar och frågeställningar. Teori genom att ta del av litteratur och lyssna till föreläsare som forskar inom området. Teorin är det vi lutar oss mot och stämmer av med. Har fler konstaterat samma saker? Vilka slutsatser har dragits? Osv. Praktik genom att observera, kartlägga och dokumentera verksamhetens innehåll, metoder och genomförande. Dokumentation som används till att dra slutsatser om hur vardagen ser ut för flickor, pojkar och pedagoger på förskolan. Det praktiska innehållet är "sanningens minut", det är där vi agerar, reagerar och omsätter vår kompetens i pedagogisk verksamhet. Reflektion genom diskussioner om teorier, åsikter och egna erfarenheter. Återkommande samtal om hur vi tänker i olika situationer. Samtal där egna förhållningssätt, attityder och värderingar synas. Men också tid till självreflektion där nya kunskaper och arbetssätt ges tid att konsolideras. Det fortsatta arbetet
För att garantera att arbetet fortsätter, när projektet formellt avslutas, formuleras handlingsplaner. Vad ska konkret göras för att bibehålla det som man lärt fram till nu och hur fortsätta på den inslagna vägen? Vad tycker vi på vår avdelning att vi vill gå vidare med? En mycket viktig del i processgången är tiden. Insikter och nya kunskaper kan inte forceras fram. De kommer när de kommer och här är vi alla olika. Det måste få ta tid. Information och återkoppling
En referensgrupp bildades i början av projektet. Representanter från förskolor/dagbarnvårdare, kurator och genuspedagog samt projektledarna har träffats med jämna mellanrum för att stämma av att allt fungerar och diskutera eventuella frågor och problem. Dessa träffar har också varit ett forum för utbyte av erfarenheter mellan personal. Projektet har även haft en styrgrupp som bestått av två förskolechefer och projektledarna.
Projektet har haft formellt stöd av Länsstyrelsens i Sörmlands jämställdhetsprojekt, Genväg Sörmland.
Projektet är delfinansierade av Svenska ESF- rådet (Europeiska Socialfonden, Växtkraft mål 3).
