- Startsida
- | Kommunen
- | Om Gnesta kommun
- | Laxne
- | Laxnes historia
Laxnes historia
I forna tider gick farleden från Östersjön upp till Mälaren här förbi. I övergången mellan stenålder och bronsålder började så grusåsen höja sig ur havet. Det betydde att vattenvägen stängdes av. Nu fick man börja dra båtarna över landremsan — eller lasta om dem — på sin färd mot Mälaren.
Vid denna dalspärr växte byn Laxne upp. Den blev så småningom huvudort mitt på gränsen mellan socknarna Dillnäs och Gåsinge. I trakten ligger minnen från de olika tidsåldrarna tätt: fornborgar, bronsåldersrösen och så småningom Eriksgatan. När järnhanteringen kom igång fraktades malm och träkol på Klemmingen och Marvikensjöarna upp mot Åker. På 1600-talet anlades flera små järnbruk i Laxnes närhet.
Med tiden öppnades två krogar i byn för resandes välfägnad. Under en kort period efter sekelskiftet 1800-1900 prövade man även ångbåtstrafik från Gnesta. I Laxne hade nu näringsidkare av olika slag etablerat sig. Länge konkurrerade två handelsbodar med varandra. Slakteri och mejeri fanns också. I mejeriet inrymdes till en början även byns telefonväxel. Säkerligen kom en del av butikernas kunder från Skottvångs Gruva, där malmbrytning pågick fram till 1920. Krogarna hade nu lagts ner. På 1930-talet fick byn ett café. Där kunde idrottsfolket samlas efter sina fotbollsmatcher, som fram till 1949 utkämpades på den starkt lutande Laxnevallen. I Slaktarns hage anordnades dessutom välbesökta danser med tillhörande attraktioner.
Skolundervisning bedrevs först på olika platser i trakten till dess att den permanenta skolan blev klar på 1870-talet. I den lilla stugan i Spårbacken inrymdes småskolan och där bodde även mjölnarfamiljen. På 1960-talet lades Laxne skola ner — för att år 2004 återuppstå i ny skepnad. Den gamla skolan mitt i byn är idag samlingslokal, "Laxnegården".
På 1950-talet fanns i Laxne även snickerifabrik och bilverkstad med bensinmack. Snickerifabriken omvandlades på 1950-talet till "Fjäderfabriken". Detta företag gav in på 1990-talet arbete åt många Gåsinge-Dillnäsbor.
Huvudort
Vid denna dalspärr växte byn Laxne upp. Den blev så småningom huvudort mitt på gränsen mellan socknarna Dillnäs och Gåsinge. I trakten ligger minnen från de olika tidsåldrarna tätt: fornborgar, bronsåldersrösen och så småningom Eriksgatan. När järnhanteringen kom igång fraktades malm och träkol på Klemmingen och Marvikensjöarna upp mot Åker. På 1600-talet anlades flera små järnbruk i Laxnes närhet.
Olika verksamheter
Med tiden öppnades två krogar i byn för resandes välfägnad. Under en kort period efter sekelskiftet 1800-1900 prövade man även ångbåtstrafik från Gnesta. I Laxne hade nu näringsidkare av olika slag etablerat sig. Länge konkurrerade två handelsbodar med varandra. Slakteri och mejeri fanns också. I mejeriet inrymdes till en början även byns telefonväxel. Säkerligen kom en del av butikernas kunder från Skottvångs Gruva, där malmbrytning pågick fram till 1920. Krogarna hade nu lagts ner. På 1930-talet fick byn ett café. Där kunde idrottsfolket samlas efter sina fotbollsmatcher, som fram till 1949 utkämpades på den starkt lutande Laxnevallen. I Slaktarns hage anordnades dessutom välbesökta danser med tillhörande attraktioner.
Skolor
Skolundervisning bedrevs först på olika platser i trakten till dess att den permanenta skolan blev klar på 1870-talet. I den lilla stugan i Spårbacken inrymdes småskolan och där bodde även mjölnarfamiljen. På 1960-talet lades Laxne skola ner — för att år 2004 återuppstå i ny skepnad. Den gamla skolan mitt i byn är idag samlingslokal, "Laxnegården".
Fabriker
På 1950-talet fanns i Laxne även snickerifabrik och bilverkstad med bensinmack. Snickerifabriken omvandlades på 1950-talet till "Fjäderfabriken". Detta företag gav in på 1990-talet arbete åt många Gåsinge-Dillnäsbor.
Sök på gnesta.se
Sidinformation
Publicerad 2012-03-02
av Camilla Lithén
av Camilla Lithén
