2015-12-16

Julen – granens tid

Julen är inte bara granbestyrens tid utan tiden för allt som ska hinnas med från den första adventsstjärnans upphängning i början av december fram till kulmen på julafton då alla förväntningar ska uppfyllas.

Själv skulle jag vilja beteckna mig som adventsmänniska, en som uppskattar när novembermörkret bryts av strålande adventsljus och som gläds åt synen av skridande Lucior. Mina tankar om den kommersialiserade delen av julen tror jag vi ska lämna därhän.

Stora Sundby först med julgran

Ett påtagligt inslag i julen är att en del av naturen flyttar in till oss. Normalt brukar mina naturtips försöka inspirera till upptäcktsfärder ut i Gnestanaturen men denna gång kommer naturen till oss i form av julgranar. Att ta in en gran är en sed som kommer från Tyskland. Enligt uppslagsboken lär seden med gran ha förekommit där redan på 1400-talet.

För oss som sörmlänningar är det lite roligt att kunna läsa om att den första svenska julgranen ska ha funnits på Stora Sundby slott redan 1741. På slotten och herrgårdarna fanns den i förnäm avskildhet fram till slutet av 1800-talet då den även började bli vanlig i de svenska hemmen.

Granen en kändis i växtvärlden

Granen är som växt så speciell att den är värd sin egen naturspaning. Den är troligen med bred marginal den mest kända växten i Sverige, vem känner inte igen en (jul)gran? Granen finns i hela landet även om den naturliga grangränsen går genom norra Skåne. Söder om en gräns strax norr om Hässleholm, där det sydsvenska höglandet sänker sig mot den Skånska slätten finns bara planterad gran.

Granens nordliga utbredning har tidigare ansetts vara ett bevis på att den invandrat från norr efter senaste istiden. På senare år har denna teori ifrågasatts. Kanske har granen kommit till oss från väster? Under istiden var havsytan omkring 120 meter under vad den är i dag. Nordsjön var täckt av skog och det kan mycket väl tänkas att det handlade om granskog.

Granens invandring är fortfarande ett mysterium, kanske fram till att den första grankotten fastnar i en trål utanför Västkusten. Grenar från istidsskogar fastnar ibland, men hittills ingen kotte.

Världens äldsta kända träd

Granen är vårt högsta träd även om det inte som enskild stam blir så gammalt som många andra träslag, "bara" drygt 400 år. Den största gran som uppmätts är en bjässe från Västergötland som när den fälldes var hela 51 meter. En höjd som med bred marginal slår alla andra svenska träd.

Extra spännande är också att världen äldsta kända träd är en svensk gran. På Fulufjället har forskare hittat en gran som uppges vara omkring 9 500 år gammal. Äldre träd än så kan man knappast förväntas hitta i Sverige då det innan dess var täckt av inlandsis.

Nu är den här granen inte en trädstam på det sätt vi tänker oss ett vanligt granträd som har blivit 9 500 år gammal utan en genetisk individ som växt på samma plats, ett exemplar där grenarna böjts ned och fortsatt att växa när moderstammen förtvinat. Genom utgrävningar och analyser har man kommit fram till att det är samma gran som vuxit på platsen hela denna tid.

Det äldsta trädet i Sverige, som man normalt tänker sig en kraftigt upprättstående trädstam, är antagligen en 800 år gammal tall på Hornslandet i Hälsingland.

Granen ett olöst naturmysterium

Naturtipset i december är att ni tittar på julgranarna med lite respekt. Trots att de är slit och slängprodukter så representerar de fortfarande olösta naturmysterier. Att den svenska granen också är den hitintills äldsta kända växtindivid som påträffas i världen ger en extra dimension. Har du ingen egen julgran att titta på så ta en sväng förbi Stora torget i Gnesta och beundra den praktfulla kommunala granen som i år kommer från Hjortsberga i Mölnbo.

God Jul önskar
Bertil Karlsson, Miljöstrateg