Kommunen berörs också av en annan ås, den än mäktigare Badelundaåsen, som är en av de längsta åsarna i Sverige. Den löper från Siljan i Dalarna hela vägen ned till Nyköping. Namnet kan härledas tillbaka till 1343 där namnet Badlunge omnämns. Det anses bestå av fornsvenskans badh som betyder förhöjning samt ordet lung som står för grusås.
I våra trakter krävs ett tränat öga för att se grusåsar. Gnesta kommun har vad man kallar ett småbrutet landskap präglat av de havsvikar som en gång skapade ett skärgårdslandskap. Åsarna är inte speciellt markerade höjdryggar i landskapet utan försvinner lätt bland allt det "småbrutna" i form av berg och nederoderade dalgångar.
Från Mälaren går åsen i sydöstlig riktning och kommer in i Gnesta kommun söder om sjön Dunkern vid Ånhammar. Åsen löper vidare längs Mistelns södra strand förbi Kyrksjön i Gryt, skär genom Stjärnhov och försvinner sedan via Hyltingeö ut i Båven. Vi skall här följa åsen och ta en titt på vad den betyder för landskapet.
Ser man mot norr i riktning mot Ånhammar finns en brant backe ned mot Järnaån. Denna backe är norra åskanten på Badelundaåsen. Kommer man på våren kan man vandra ned mot Järnaån som förbinder sjöarna Dunkern och Misteln och njuta av hav av sippor vid den kabelek-kantade ån.
Men vi följer istället åsen/vägen mot Solbacka. Efter någon kilometer kommer vi fram till Kramphults pörte. Det är en ålderdomlig typ av lantbruksbyggnad som troligen använts för att röka fläsk och som linbastu. Linbastu var en byggnad där linet torkades inför fortsatt beredning.
Vägen ringlar vidare genom det nyinrättade naturreservatet i Nytorpsravinen. Här kommer inom kort att finnas en besöksparkering och information om bäckravinens unika flora.

I grustäkten vid Herrökna kan man se lagerföljden i Badelundaåsen
Grusåsen är ju bildad i rinnande vatten när inlandsisen smälte och beroende på vilken strömningshastighet vattnet hade för tillfället har material med olika kornstorlekar avsatts.
Sand har avsatts under tidrymder med lugnare vattenströmning, troligen under kallare perioder då avsmältningen var låg och grövre gruslager har skapats när avsmältningen var snabbare.
Badelundaåsen har på de flesta ställen en ganska artfattig flora, men här vid den så kallade Solbackaåsen finns rester efter ett kontinuerligt skogsbete i form av bland andra växten Kattfot. Kattfot är en betesgynnad växt som snabbt försvinner om marken konstgödslas.
Mellan Solbacka och Solberga finns flera imponerande åsgropar
Länsstyrelsen i Sörmlands län har under 2005-2006 tagit fram ett underlag för materialförsörjningsplanering i länet.
Naturgrusbehovet för Södermanlands län beräknas där till ca 400 000 ton år 2010. Under 2005 bröts ca 1 050 000 ton naturgrus så minskningsuppdraget är tufft men nödvändigt, inte minst för att skydda grundvattentillgångarna i åsarna.
—Och när är det då?
Med dagens teknik kan ersättningsmaterial användas i de allra flesta fall. Endast när det är riktigt special special. Ett sådant undantagen är t.ex. sandlådesand och sand under gungor och annan lekutrustning.
Arbete pågår, kan man säga, för att våra barn och barnbarn liksom vi skall kunna följa Badelundaåsen genom Gryts socken i Gnesta kommun.
Bertil Karlsson
Miljöstrateg
