Rastskoj på Frejaskolan minskar konflikter

Hinderbana, dans och rundpingis är bara tre exempel på vad eleverna på Frejaskolan kan göra när det är dags för Rastskoj. Ett initiativ där planerade rastaktiviteter både har minskat konflikter mellan elever och ökat tryggheten på skolan.

Det är full fart på Frejaskolans skolgård när Gnesta kommun besöker skolan under en förmiddagsrast. Vid en station hoppar ett gäng barn från rockring till rockring, vid en annan tävlar två lag mot varandra i sten, sax, påse, hoppa! och vid en tredje station har några barn samlats kring olika sorters spel. Det är både lugna och mer fartfyllda aktiviteter, men gemensamt för dem alla är att de tillhör Frejaskolans Rastskoj, som är till för elever på låg- och mellanstadiet.

– Vi har alltid minst två planerade aktiviteter på rasterna. Information om aktiviteterna finns på affischer och informationsskärmar i korridorerna, men lärarna påminner också eleverna innan lektionen är slut. Det har gjort att eleverna är förberedda på vad som finns att göra när det är dags för rast, berättar Jenny Medin, fritidspedagog på Frejaskolan.

Konflikterna har minskat

Sedan Frejaskolan drog igång Rastskoj i våras har konflikter, som tidigare ofta uppstod under rasterna, minskat. Tryggheten har också ökat genom att eleverna känner till vilka regler och upplägg som gäller.

– Nu vet eleverna att de kan gå till personal i gula västar om de behöver hjälp med att lösa konflikter eller till Rastskoj-personal, som har rosa västar, om de vill vara med i en aktivitet. Dessutom har utanförskapet minskat då elever som tidigare inte varit med och lekt på rasterna nu gör det tack vare att vi har planerade aktiviteter, säger Jenny.

Bättre lektioner

När rasterna blir bra, blir lektionen också bättre, menar Jenny. Tidigare fick nämligen personal ägna början av lektionen åt att hantera konflikter som följde med in efter rasten. Men tack vare att konflikterna nu har minskat kan lektionen komma igång snabbare.

– Rasterna ska erbjuda återhämtning, rekreation och lärande på ett lustfyllt sätt. Det är en förutsättning för att lärandet inne i klassrummen också ska fungera, fyller Annika Nelander, biträdande rektor på Frejaskolan, i.

Jenny och Annika betonar att arbetet med Rastskoj är en långsiktig process och inte ett projekt. Nästa steg är att göra eleverna mer involverade i att planera aktiviteter och ta mer ansvar för genomförandet under rasten.

Verksamheten utvecklas

Sedan i våras finns en gemensam nätverksgrupp för fritidshemspersonalen på alla fyra kommunala skolor i Gnesta. Nätverkets syfte är att säkerställa en likvärdig fritidshemsverksamhet på alla skolor.

– Nätverksgruppen blir ett bra sätt för fritidshemspersonalen att lära av varandra och få inspiration. Samtidigt skapar det också en samsyn och bidrar till att verksamheten utvecklas på alla fritidshem, sammanfattar Annika.