För dig som jobbar på kontor

Här får du bra tips och råd om hur du kan minska avfallet på ditt kontor. Du kan också läsa om goda exempel från liknande verksamheter.

När avfallet minskar, minskar också påverkan på klimat och miljö. Kostnaderna för inköp av sjunker. Avfallsavgifterna reduceras. Det går åt mindre arbetstid för avfallshantering. Lokalerna kan utnyttjas effektivare och arbetsmiljön bli bättre. Alla kan bidra!

Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår

Avfallstrappan är en del av EU-lagstiftningen och säger att avfall i första hand ska förebyggas. Det förebyggande arbetet handlar inte om källsortering utan om saker vi gör vid till exempel inköp, lagring och användning för att förhindra att produkter blir avfall överhuvudtaget.

Vad är kontorsavfall?

Den största delen av kontorsavfallet utgörs av kontorspapper och restavfall (brännbart avfall som slängs i soppåsen). Det slängs också mycket matavfall och förpackningar på kontor. Möbler och annat grovavfall samt elavfall förekommer i mindre mängder. Farligt avfall, som städkemikalier och lim, förekommer i små mängder. Restavfallet på kontor innehåller pappershanddukar, osorterade förpackningar, kuvert, post-it-lappar, trasiga pennor och liknande.

Hur mycket slängs på kontor?

En kontorsanställd genererar mellan 50 och 200 kilo avfall per år, exklusive grovavfall, enligt avfallsstatistik från fem olika kontor.

Vanliga orsaker till varför det blir avfall

• Fel produkter köps in. Låg kvalitet, dålig passform, bristande funktion och produkter som inte går att reparera.
• Engångsprodukter står för en stor del av det totala avfallet.
• Dålig koll på lager och för stora lager gör att produkter glöms och blir för gamla eller inaktuella.
• För mycket emballage, fel storlek på förpackningar och förpackningar som inte kan lämnas i retur.
• Produkter man får på köpet, till exempel IT-tillbehör (exempelvis hörlurar till mobiltelefoner som man inte avser att använda).
• Trendkänsliga produkter gör ofta att fullt fungerande produkter, till exempel IT-utrustning, slängs för att skaffa nytt.
• Ovarsamhet gör att produkter, till exempel mobiler, skadas.
• Lite extra. Man skriver ut en rapport extra, tar en servett extra, tar lite extra mat och lägger på lite extra inköp för att få fri frakt.
• Det blir fel. Ett vanligt exempel är felaktiga utskrifter.
• Rutiner saknas. Till exempel rutiner för lagerkontroll, IT-skötsel och återanvändning.
• Fysiska förutsättningar saknas, till exempel en plats att ställa möbler på i väntan på återanvändning.
• Misstolkning av regler. Det är till exempel vanligt att bäst före-datum för livsmedel övertolkas.
• Bristande uppföljning gör att kännedom saknas om avfallsmängder, inköpskostnader, pappersförbrukning, datorers livslängd etc.
• Behov av kunskap. Bristande kommunikation om att miljöpåverkan och kostnader kan minskas genom att förebygga avfall. Att veta varför saker ska göras skapar motivation.
  

Små tips som gör stor nytta

Släng mindre mat, engångsartiklar, papper och annat avfall som är vanligt på kontor. Gå igenom tipsen och kryssa för de åtgärder ni skulle kunna börja med. Fundera gärna på om det finns fler saker ni kan göra för att minska avfallet på ert kontor. Lycka till!

• Minska antalet utskrifter genom att göra det obligatoriskt med personlig bekräf­telse vid skrivarna före utskrift.
• Begär alltid e-faktura av era leverantörer och informera kunder om att de kan begära e-faktura av er.
• Gör det lätt att ta med egen matlåda med rester till jobbet. Ha tillräckligt med mikrovågsugnar, porslin, bestick och skåp för tomma matlådor. Inred lunch­rummet så att miljön blir lugn och trevlig.
• Begränsa antalet inköpsbehöriga personer, så minskar risken för överflödiga och felaktiga beställningar.
• Utbilda inköpsbehöriga om hur de kan förebygga avfall vid inköp.
• Inför en checklista för resurseffektiva inköp och gå igenom den före varje inköp och upphandling.
• Kom överens med en närbelägen lunchservering om att medarbetarna ska få köpa hämtmat i flergångsmatlådor.
• Efterfråga cateringmat utan engångsmaterial.
• Använd flergångsmuggar, tallrikar och bestick.
• Välj rätt handtorksystem. Lufthandtork med hög fläkthastighet ger minst avfall och miljöpåverkan under livscykeln.
• Släng inte IT-utrustning om den börjar bli långsam. Inför rutiner för att ominstallera och uppgradera datorer och nollställa mobiler och plattor, så håller de längre och bibehåller sin prestanda. Kostnaden blir också lägre än för att köpa nytt.
  
• Utbilda personalen om hur man sköter IT-utrustningen så att den håller länge. I rutan nedan hittar du några tips på enkla åtgärder.

Så sköter du om IT-utrustningen

• Håll IT-utrustningen ren och torr.
• Hantera den varsamt. Använd fodral och skal vid transport.
• Stäng av utrustningen när den inte används.
• Ladda ofta, det förlänger batteriernas livslängd.
• Var försiktig med kringutrustning som sladdar, headset och USB-minnen.
• Rensa regelbundet bort filer, mappar och appar som inte används.
• Ta hjälp att ominstallera datorn och nollställa mobilen eller plattan om de blir långsamma. 

Goda exempel från Göteborg Stad

I Göteborg har man arbetat aktivt med att minska avfallet. Nedan hittar du några exempel på deras arbete.

350 arbetsplatser minskade utskrifter och kostnader

350 arbetsplatser i Göteborgs Stad införde Samord­nad utskriftshantering. Tjänsten, som ingår i IT-arbetsplats, innebär att användaren måste identifiera sig vid skrivaren för att skriva ut och att flera mindre skrivare byts ut mot färre och större. Intraservice beräknar att åtgärderna kommer att ge en bespa­ring på 13,6 miljoner kronor under en sexårsperiod. Dessutom minskar pappersförbrukningen, vilket sänker inköpskostnaderna med cirka 3,6 miljoner kronor och minskar klimatpåverkan med 45 ton koldioxidekvivalenter under perioden.

Kretslopp och vatten förlänger livet på IT-utrustningen

IT-enheten på Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad arbetar systematiskt med att ominstallera, uppgradera och reparera förvaltningens datorer, mobiler, plattor och skrivare. Till exempel uppgraderades sex datorer som börjat bli långsamma. Internminnet fördubblades och hårddiskarna byttes ut. Det kostade 1 200 kronor per dator, att jämföra med cirka 7 000 kronor för en ny dator. Uppgraderingen tog cirka 20 minuter per dator, och gjorde att datorerna blev snabbare än de var som nya. Deras livslängd beräknas öka med tre år.

- Med längre livslängd på vår IT-utrustning vinner både verksamheten, ekonomin och miljön, säger Mattias From, IT-tekniker på Kretslopp och vatten.