Förbättringar i Gnesta reningsverk

Reningsverket i Gnesta må ha några år på nacken. Men tack vare kunniga medarbetare som ständigt arbetar med förbättringar har vi idag ett fullt fungerande reningsverk som mår bra.

Innanför den röda plåtfasaden på Ågatan pågår ett ständigt arbete för att förbättra processerna i Gnesta reningsverk. En av förbättringarna den senaste tiden är att medarbetarna noga undersökt och sedan flyttat doseringspunkten för fällningskemikalier till en ny plats. Enkelt beskrivet gjorde den flytten att vi kunde reducera halten av fosfor och organiskt material, som kan leda till syrebrist i vattnet och fiskdöd om det inte renas bort.

Ny tvättutrustning

En annan åtgärd är investeringen av en ny tvättutrustning för skivfiltret. Skivfiltret är det sista steget i reningsprocessen och har som uppgift att fånga upp de minsta partiklarna innan vattnet släpps ut.

Förutom ovannämnda åtgärder har medarbetarna i verket också bättrat arbetssättet för att felsöka och agera snabbt vid förändring. Så, hur mår då det cirka 50 år gamla reningsverket efter alla förbättringar?

– Reningsverket mår bra, men det kan bli lite stressat när det utsätts för höga flöden av vatten, som vid snösmältning eller kraftiga regn, säger Henrik Jansson, drifttekniker.

Varierande arbetsuppgifter

För Henrik och hans kollegor på reningsverket är arbetet högst varierande. Dagligen kontrollerar de massa olika värden som syrehalten och pH-värdet för att se till att reningsprocessen fungerar som den ska, och åtgärdar fel och problem som uppstår. I arbetsuppgifterna ingår även att hjälpa till med kommunens andra reningsverk.

 – Vi åker också runt och kollar till kommunens pumpstationer, där vi minst en gång i veckan måste rensa bort våtservetter som spolats ner i toaletten och fastnat i rensgallret, säger Henrik.

Vad är det konstigaste ni rensat bort?

 – Ett par kalsonger, en frottéhandduk och en golvmopp hör till ovanligheterna som vi hittat. Vi har sagt det förut, och säger det igen: Det enda som får spolas ner i toaletten är kiss, bajs och toapapper!

Om Gnesta reningsverk

Reningsverket i Gnesta byggdes mellan åren 1968-1970, och togs i bruk år 1970-1971. Varje dag renas här 1,3 miljoner liter vatten. Det är vatten som du, som bor i Gnesta tätort eller Laxne, spolar ut i avloppet via handfatet, diskmaskinen, toaletten eller duschen. Vattnet leds till Gnesta reningsverk där det går igenom en mekanisk, kemisk och biologisk rening innan det släpps ut. Slammet som blir kvar efter reningen nyttjas som gödsel inom lantbruk.