Minimera avfallet

Här får du bra tips och råd om hur du kan minska avfallet, för om alla lever som vi gör i Sverige behövs fyra jordklot.

Konsumtionen har ökat med cirka 25 procent i Sverige sedan 2004. Problemet är inte att konsumtionen i sig ökar, problemet är att vår ökade konsumtion leder till att våra avfallsmängder ökar stadigt. I Sverige är vi bra på att sortera och återvinna vårt avfall men de farliga ämnena i vårt avfall ökar.

Det bästa avfallet är det som aldrig uppstår

Avfallstrappan är en del av EU-lagstiftningen och säger att avfall i första hand ska förebyggas. Det förebyggande arbetet handlar inte om källsortering utan om saker vi gör vid till exempel inköp, lagring och användning för att förhindra att produkter blir avfall överhuvudtaget.

Bild på avfallstrappan. Avfallet ska i första hand förebyggas, därefter återanvändas, återvinnas, energiutvinnas och om inte det går, så är deponering en sista utväg.

Har du tänkt på att?

En mobiltelefon väger cirka 200 gram, så om man slänger den och köper en ny borde det bli ca 200 gram avfall, eller? Det fungerar inte riktigt så.

För att producera en mobiltelefon krävs det exempelvis framställning och användning av kemikalier samt utvinning av metaller genom gruvdrift. Detta resulterar i gruvavfall och slaggprodukter. För varje mobiltelefon som tillverkas ger det upphov till 86 kilogram avfall. Det innebär att stora mängder avfall har uppkommit redan innan själva telefonen är slängd.

En ny laptop leder till totalt 1 200 kilogram avfall. För ett par bomullsbyxor är motsvarande avfallmängd 25 kilogram.

Dessutom används den ändliga resursen olja och gas som både bränsle och råvara till många produkter.

Detta är alltså:

  • en viktig miljöfråga
  • en viktig ekonomisk fråga
  • en viktig resursfråga

Några enkla tips för din vardag:

  • Tänk efter innan ett köp - behöver jag verkligen köpa det här? Använd gärna 10-metoden som är framtagen av Göteborgsregionens kommunalförbund, se relaterad information.
  • Köp produkter med lång hållbarhet som går att reparera.
  • Välj produkter som innehåller så lite farliga kemikalier som möjligt, till exempel genom att välja miljömärkt.
  • Köp refill när det är möjligt.
  • Köp begagnade saker. Du kan också hitta gratissaker på sajten Bjussa, se relaterad information.
  • Handla mat i tygpåsar och använd istället tunnare avfallspåsar till dina sopor (finns att köpa i mataffären). Att köpa tunnare avfallspåsar är bättre för miljön än att slänga avfallet i lite tjockare butikspåsar.
  • Köp tjänster istället för varor. Ge bort upplevelsepresenter istället för vanliga paket, till exempel ett teaterbesök eller en god middag.
  • Drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska eller burk.
  • Reparera saker som gått sönder.
  • Lämna in saker som du inte längre behöver till återanvändning via loppisar, second-hand-affärer eller till exempel bjussa-lägg in länk. Du kan även sälja saker via Blocket eller lämna in saker för återanvändning på Gnesta återvinningsgård.
  • Planera dina matinköp så att maten hinner tillagas innan den blir för gammal.
  • Laga god mat på dina matrester. Tips på recept som barn tagit fram bara för rester hittar du på sajten Resterkocken, se relaterad information.
  • Smaka och lukta på mat där bäst-före-datum har passerat. Maten kan fortfarande gå att äta.
  • Försök att minimera mängden farligt avfall genom att beräkna hur mycket färg som går åt om du ska måla.
  • Sätt upp en nej-tack-till-reklam-skylt på brevlådan.
  • Låna prylar av grannar eller vänner som du vet att du bara behöver använda enstaka gånger, som exempelvis en borr, trädgårdsredskap med mera.
  • Undvik att köpa mat eller saker som är förpackade i flera lager plast eller kartong.