Gnestabygdens historia

Gnestabygdens historia kan delas in i några stora förändringsepoker. Från epoken kring inlandsisens avsmältning via odlingslandskapets framväxt ända till järnvägens och servicesamhället.

Alla fyra epoker har satt sina tydliga avtryck i området och alla finns fortfarande kvar parallellt med varandra.

Förhistorisk tid

För cirka 4000 år sedan, 1800 f.Kr, var området kring Gnesta en invik till Östersjön. Endast ett par av höjderna i och runt dagens samhälle stack upp ur vattnet som öar. Vattennivån var då cirka 15 meter högre än dagens cirka 25 meter över havet. Några stenyxor är några av de få spår som hittats av mänsklig aktivitet i området.

Några hundra år senare hade vattennivån sjunkit ytterligare fem till sju meter, lägre än 20 meter över havet. Då hade stora områden bundits samman till land. Spår av människor finns nu i betydligt högre utsträckning. Mestadels kan vi se gravplatser från äldre bronsåldern i området.
Vid 500-talet e.Kr hade vattennivån sjunkit till cirka två meter över dagens nivå, cirka 12 meter över havet.

Under denna period kom gravarna att läggas i gravfält. Ett tiotal gravfält har återfunnits från denna tid. Kanske byggdes även de två fornborgarna i området under denna period. Den som finns på höjden norr om Yttervalla, vid Båtsvik, Storsjön, och den som finns på höjden vid Sillens nordöstra strand.

Från medeltid till nutid

Några av traktens gårdsnamn har återfunnits i olika dokument från 1300-talet. Från dokument daterat 1314 lär man ha hittat namnet Fröstunum, Frustuna – av asaguden Frö mer känd under namnet Frej.

Övriga gårdsnamn från trakten som lär vara belagda från denna tid är Vadhy (Vad, dagens Södertuna), Kaerue (Öster- och Västerkärv), Vala (Yttervalla) och Wakraby (Vackerby). Övriga gårdsnamn har en liten annan latinisering exempelvis Holastum (Hållsta), Gywastum (Givesta) samt Gnytlistum (Gnesta). Efterleden -stum verkar vara samma som dagens -sta och visar på en bestämd plats. Under 1600-talet fanns också säterier och bruk strax söder om Gnesta, exempelvis Mälby, vars gamla utmarker gick in i Gnestaområdet.

Gnestas centrala delar bestod fram till 1850-talet endast av en handfull torp, hus och gårdar. Gnesta by bestod av tre gårdar, Upp-, Mellan- och Nergården. Uppgården hade skjutsstation och gästgiveri under ett antal hundra år. Men skjutsstationen konkurrerades ut av järnvägen och gästgiveriet av Stora Hotellet.

Den stora allfartsvägen mot Björnlunda passerade området ungefär där vi idag har Skillingagatan. Ungefär där dagens Ringväg ligger fanns mycket tidigt en väg som förband dåvarande Gnesta by med allfartsvägen mot Björnlunda. I Gnesta by var Uppgården en viktig del av områdets dåvarande infrastruktur. Uppgården hade sedan några hundra år fungerat som skjutsstation med ett gästgiveri.