Kommunens krisberedskap

Vid en större kris eller en extraordinär händelse kan stora delar av samhället drabbas. Gnesta kommun har en krisberedskap för att möta hjälpbehov och se till att kommunen så snart som möjligt kan återgå till normal verksamhet.

Gnesta kommuns arbete med krisberedskap utgår ifrån de tre principerna för det svenska krishanteringssystemet:

• Ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen betyder att alla som har ansvar för en viss verksamhet under normala förhållanden också har motsvarande ansvar för verksamheten under olika typer av samhällsstörningar.
• Närhetsprincipen. Med närhetsprincipen menas att samhällsstörningar ska hanteras där de inträffar och av de som är närmast berörda och ansvariga.
• Likhetsprincipen. Likhetsprincipen innebär att aktörer inte ska göra större förändringar i organisationen än vad situationen kräver. Verksamheten ska alltså under samhällsstörningar, så långt det är möjligt, fungera som vid normala förhållanden.

För Gnesta kommun innebär det att en rad olika kommunala samhällsfunktioner, som exempelvis skola och omsorg, ska kunna upprätthållas även vid en kris. Som en del av kommunens ansvar vid kris finns även uppgiften att tillgodose särskilda behov av information och stöd till enskilda som uppstår vid samhällsstörningar och kriser.

Geografiskt områdesansvar

Det geografiska områdesansvaret innebär att Gnesta kommun har ett ansvar att underlätta för alla som bor och vistas i kommunen att hjälpas åt under en större kris eller extraordinär händelse. Kommunen ska:

• Verka för samordning av kommunikation till allmänheten vid samhällsstörningar.
• Verka för att utveckla samarbetet med aktörer inom det geografiska området med ambitionen att stärka den gemensamma beredskapen i kommunen och, i den mån det är möjligt, skapa gemensamma beredskapsförberedelser.

Risk- och sårbarhetsanalys

För att kommunen ska kunna ha en god krisberedskap behöver vi vara förberedda på många olika typer av risker och kriser. Kommunen är ansvarig för att göra risk- och sårbarhetsanalys, RSA. I det arbetet ingår att:

• kartlägga och analysera risker, sårbarheter och kritiska beroenden inom kommunens organisation samt geografiska område
• med utgångspunkt i analysen ta fram förslag på möjliga lösningar och åtgärder.

Gnesta kommuns arbete med risk och sårbarhetsanalys är en kontinuerlig process som även involverar kommunens olika förvaltningar och verksamheter.

Krisorganisation och krisledningsnämnd

För att ha förmågan att hantera olika typer av samhällsstörningar har Gnesta kommun en krisorganisation som kan sammankallas vid behov.

På politisk nivå har kommunen även möjlighet att vid extraordinära händelser aktivera en särskild krisledningsnämnd som leds av Kommunstyrelsens ordförande (KSO). Krisledningsnämnden har genom lagstiftning möjlighet att överta ansvaret för andra kommunala nämnder i syfte att hantera en extraordinär händelse.

Samarbeten

I Södermanlands län har en strategi för arbetet inom Regional Samordning och Inriktning av krishantering och räddningstjänst (RSI) tagits fram i syfte att underlätta samverkan mellan olika aktörer inom länet före, under och efter en samhällsstörning. Det är en satsning med mål för att skapa en trygg och säker region och för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner.

RSI består av ett flertal aktörer i form av Länsstyrelsen, Polisen, Försvarsmakten, Region Sörmland samt länets nio kommuner.

Beredskap genom hela hotskalan

Kommunen utgör en viktig del av Sveriges totalförsvar som utgör det samlade försvar som ska skydda och försvara landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer.

Totalförsvaret består av det militära försvaret och det civila försvaret. Kommunens roll inom det civila försvaret bygger på krisberedskapen och innebär i stor del att kommunen ska ha en förmåga att uppfylla sina ansvar och uppdrag genom hela hotskalan, från störningar och kriser till ytterst krig.