Besök gammelskogen i Hällesta-reservatet
Vad är en skog? Det känns kanske som en konstig fråga men den är ändå berättigad eftersom skog är mer än bara träd. Slår man upp skog i uppslagsboken finner man följande förklaring "Skog kallas ett trädbevuxet större område".
Definitionen av skog
Mer precist menas med skog såväl träden och undervegetationen som alla andra organismer som har anknytning till träden och marken. För att ett område ska räknas som skog ska trädkronornas horisontalprojektion (så kallade kronslutenhet) täcka minst 20 % av arealen" och så vidare i en lärd och högtravande oändlighet.
Man behöver dock inte läsa så länge i texten om vad skog är, innan man hittar det viktigaste. Det handlar inte bara om träd utan såväl träd som undervegetation och alla andra organismer med anknytning till träden och marken. Självklart är det så. En hage som planteras med snabbväxande granar eller ett hygge som återplanteras med uteslutande tallplantor är ingen skog. En sådan plantage är inte till glädje vare sig för människor eller djur.
Hällesta naturreservat med sina magnifika träd
Jag skulle nämligen gärna vilja gå så långt att jag räknar in mig själv till "organismer med anknytning till träden och marken". Så är det, är man född skogsbo så är kärleken till skogen stark.
Skogsberoende
Skogsberoendet kan man sedan fördjupa sig i om man har tillgång till Internet. En sökning på orden skog och hälsa, eller ännu hellre orden skog och mental hälsa ger en otrolig mängd träffar om skogens, trädgårdens eller trädens betydelse för det mänskliga välbefinnandet. Här finns allt från rena charlataner till namnkunniga professorer som lutar sig mot mångårig forskning.
Vilket man än företräder så är enigheten stor. Skog har en stor betydelse för människans välbefinnande, från de små barnens motoriska utveckling som stimuleras av klättrande till den långtidssjuke kronikerns snabbare tillfrisknande om man kan vistas i, eller bara ser en skog. I Gnesta kommun finns stora skogar. Kan man förmoda att Gnesta-bornas vittomtalade friskhet och mentala stabilitet har sin grund i detta förhållande?
12 naturreservat
12 områden i kommunen är avsatta som naturreservat. De flesta av dessa är skogsområden. Områdena har alla stora biologiska värden men intrycket för besökaren är mycket olika beroende på vilken typ av skog man besöker. Vissa skogsområden är insmickrande och tilltalar oss direkt. Exempel på sådan lättälskad skog är områden med ljus öppen ädellövskog eller gamla granskogar med tjocka mossmattor. Andra skogar ställer högre krav på ett öppet sinne för att tilltala besökaren.
Hällesta
Reservatet Hällesta söder om sjön Nedre Gällringen är ett område där skogsälskaren med skönhetskänsla ställs på prov. Området är riktigt rufft. Efter att ha kört genom det pastoralt vackra herrgårdslandskapet mellan Graneberg och Gryts Kyrka (väg 862), svängt av mot gården Hällesta och vandrat den uppmärkta leden genom gårdens betesmarker kommer man in i skogen. Miljömässigt kan man knappast göra ett tvärare kast.
Stigen går under fallna träd.
Från den öppna betesmarken kommer man in i en enastående tät naturskog. Här har skogen fått stå orörd under lång tid. De flesta träden är omkring 120 år men enstaka träd är betydligt äldre. Att skogen fått stå orörd betyder att det finns mycket död ved. Vindfällen i olika stadier av nedbrytning ligger huller om buller.
Den orange-målade vandringsleden som vi följt från parkeringen vid gården Hällesta fortsätter in i skogen. Leden löper på naturens villkor. På några ställen vindlar den runt stora brötar med fallna träd och på ett ställe får man ödmjuka sig och böja på ryggen för att kunna gå under några vindfällen. Just tillgången på död ved skapar den unika biologiska mångfalden.
Organismer med anknytning
Svampfloran är rik och de trädlevande tick-svamparna har fantasieggande namn som laxticka, gränsticka, grovticka och ullticka. Man hinner inte långt in i skogen innan man hör hackspettarnas hackningar och trummanden. Större hackspett är mycket vanlig men även de andra hackspettarterna finns. Tidiga vårmorgnar är bäst om man vill höra på revirtrummande hackspettar.
Eldorado för levande organismer.
När man så slingrat och krokat sig fram längs stigen når man så fram till Nedre Gällringens strand. Här är skogen mer "Bauersk" med mossmattor och lite öppnare skog. Promenaden har fört besökaren genom hela reservatet och man kan nu välja vad man vill göra. Den kaffetörstige soldyrkaren kan vandra tillbaka och sitta vid kanten av reservatet och kontemplera i solen.
Gravar från järnåldern
Den som vill uppleva mer, kan med fördel fortsätta sin upptäcktsfärd i det 20 ha stora (lilla) reservatet. Det är ingen fara att gå vilse då reservatsgränsen är märkt med vita ringar, går man inte utanför reservatsmarkeringen kommer man förr eller senare tillbaka till leden som leder ut ur Hällestaskogen . I reservatet finns källor, fuktigare dalar och klippbranter. På berget Oxbacken i sydvästra delen av reservatet finns gravar från järnåldern. I norra delen av reservatet finns ett imponerande gränsröse varifrån man har utsikt över Gällringen.
Mitt tips i maj är att ni inte bara besöker de lättälskade gullvivshagarna med sina ekar och näktergalslundar. Ge den mörka naturskogen en ärlig chans att visa upp sig i sin mer anspråkslösa vårskrud. När solen strålar ner på Gammelgranslaven och trädpiplärkan sjunger, då är det också lätt att älska den risiga naturskogen.
Bertil Karlsson
Miljöstrateg