2013-08-01

Den svenskaste av blommor

Blomman Natt och dag är ett hav av blågult.

I sommar har nationalitetskänslan varit extra stark. Förutom alla positiva känslor som en riktigt varm och solig svensk sommar för med sig har europamästerkapet i fotboll fått Västsverige att formligen explodera i blågult. Vi som bor på ”andra sidan landet”, en omskrivning för att inte ge mig in i polemiken om vad som är Sveriges framsida, vill dock inte vara sämre. Även vi ståtar med blått och gult men då i växtform vid vägkanter och i skogsbryn.

Mitt tips nu i slutet av juli är att titta efter den praktfulla blomman Natt och dag. Utbredningen för växten är speciell. Natt och dag finns huvudsakligen i Uppland och Sörmland men förekommer sällsynt även i andra landskap i södra och mellersta Sverige. Den är tämligen allmän i Stockholms län.

I Sörmlands län hittar vi den främst längs södra Mälarstranden in till Jäders socken och längs Östersjökusten. Söder om Nyköpings tätort saknas den helt. Uppenbarligen gynnas blomman av ett milt kustklimat. Trots denna kustutbredning hittar vi den även i Gnesta kommun.

I boken Sörmlands flora kan man läsa att det finns tre kända lokaler i kommunen: Bertilsdal i Björnlunda, Grönvik i Frustuna och Trollhagen i Gåsinge Dillnäs.

Myrmekofil med mänsklig hjälp

Förekomsten i Gnesta kommun är ganska märklig då Natt och dag har stora och tunga frön som inte lämpar sig för långspridning med vind eller via djur. Växten är faktiskt en extrem kortspridare då den är myrmekofil, en växt som sprider sina frön med hjälp av myror.

Frökapslarna är förvillande lika myrpuppor, och myrorna bär iväg med fröna till sin stack. Nu blir dock inte ”de lurade” myrorna helt lottlösa. Fröet hos en myrmekokorisk växt har på utsidan ofta en fettrik utväxt som kallas elaiosom. De myror som tar med sig fröet hem till kolonin använder elaiosomen som mat till larverna. Själva fröet lämnas oskadat i boet eller strax utanför i små högar

Nu kan man inse att hur flitiga myrorna än är, så har de inte burit med sig frö från kusten till Trollhagen. Växten måste ha fått mänsklig hjälp med spridningen. Min teori är att vid Trollhagen har hästar utfodrats med hö som innehållit Natt och dagfrö. Förr var det vanligt att hästar användes i skogsbruket. Det var förutom lokala ”körare” även hästar och kuskar från andra delar av landet och det är troligt att de hade eget foder med till hästarna.

Förekomst av den för Sörmland ovanliga arten ängsklocka vid ett vinterstall inte långt från Trollhagen ger belägg för teorin att fröer har spridits genom att foder transporterats till Gnestaskogarna från avlägsna ängsmarker.

När jag för några dagar sedan gick skogsbilvägen längs Gullsmorasjön i riktning mot Trollhagen slogs jag av hur lik dikeskanten var läktarna på Örjans Vall eller Gamla Ullevi. Dikeskanten flammade av blågula Natt och dag-blommor. Den gula färgen kom från växtens blommor och den blå från blommornas stödblad.

Vill du titta på Natt och dag så kör vägen från Laxne mot Nykvarn. Innan du kommer fram till gården Guldsmedsmora går en väg in till höger. Denna väg är bommad så här får du parkera på ett sätt som inte hindrar övrig trafik. Gå skogsvägen förbi bommen så hittar du blommorna efter några hundra meter. Blommingen pågår in i augusti men årets torra väderlek kan innebära att den snart är överblommad.

Svensk soldat

Kär blomma har många namn. Natt och dag är det namn man vanligen hittar i floran. Andra namn är Lundkovall eller Svenske soldaten. Nationalromantikern Erik Axel Karlfeldt använder det senare namnet i sin dikt Roslagen.

Svenske soldaten i gulblå rotar
Blickar mot havet när fara hotar

Karlfeldts ord ger ytterligare belägg för att växten är en kustbunden art, inte minst i Roslagen. 

På nära håll ser man att blomman är gul med blå stödblad.

Nu när eftersommaren står för dörren är mitt tips att förbehållslöst njuta av den svenska sommaren. Ett av de minnen man kan spara och ta fram till kulna novemberdagar är synen av en dikeskant full med Natt och dag, den mest svenska av blommor, åtminstone när det gäller färgen.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg