2009-04-22

Följ med till något som skall bli vackert

När man funderar på vad man skall presentera för utflyktsmål så går tankarna lätt till vackra platser av typen orörda skogar, hagmarker eller strandängar områden som är storslagna, urskogslika eller pittoreska.

Denna månad vill jag skriva lite om ett område som i dag inte är särskilt vacker och framför allt inte orört. Förhoppningsvis kommer det att bli vackert och jag inbjuder dig att vara med och följa utvecklingen.

Lötbodalsskogen

Det område det handlar om är Lötbodal, Gnestabornas egen skog som många besöker regelbundet. Här inte långt från elljusspåret i den nordöstligaste delen av Lötbodalsområdet finns en skogsbacke som vi med liv och lust håller på att omdana.

Man kommer lättast in i detta område om man går elljusspåret (3 kilometers slingan). När man närmar sig U-svängen söder om Gläntan ser man spår efter skogsmaskiner, följ dess över backen mot söder så är man på någon minut inne i området.

Vad är det då vi gör med vår skog?

Utgångsläget var en promenadvänlig kraftig granskog som i sig var en trevlig strövskog. Men stannade man upp och såg sig omkring kunde man se nedtryckta bestånd av hassel och i kanten ned mot en åker fanns några trängda ekar. Genom området gick en stenmur som var genomborrad av granrötter och bitvis helt överväxt. Detta var ingen storskog utan här var ett gammalt beteslandskap som var på väg att helt försvinna. När jag gick igenom området med kommunens skogsförvaltare från Skogssällskapet fick jag förklarat att de ståtliga granarna stod allt för tätt, att de var "innaruttna" som det heter på ren Sörmländska och att faran var stor att de skulle falla vid nästa Per eller Gudrun storm.

Öppna ytor har skapat en utsikt mot Sillen. Högstubbar har skapats

Öppna ytor har skapat en utsikt mot Sillen. Högstubbar har skapats

Vi har också skapat några högstubbar. Det går till så att man kapar levande träd några meter upp. Man får då en stubbe som kan liknas vid den man får då ett träd blåser av, man skapar en mikromiljö för insekter, svampar och hackspettar.

Stenmuren

Det som känns mest spännande i dag är stenmuren. Här hoppas jag att man skall kunna följa en positiv förändring under många år. Stenmurar är skyddade som "Generellt biotopskyddsområde" för deras värde för den biologiska mångfalden.

Naturvårdsverket räknar med att 730 arter av djur, mossor, lavar, svampar och växter som i dag är hotade har sin livsmiljö knuten till stenmurar och andra småbiotoper i odlingslandskapet. Nu kommer vi väl inte att hitta 700 arter på muren, faktum är att som den ser ut i dag efter många år i granarnas djupa skugga så finns det inte särskilt många arter, men så småningom kommer förhoppnings en del att hända.

Stenmuren. Illa åtgången av granar står den kvar som ett monument över hårt arbete från en tid då varje kvadratmeter mark var viktig för naturaförsörjningen.

Stenmuren. Illa åtgången av granar står den kvar som ett monument över hårt arbete från en tid då varje kvadratmeter mark var viktig för naturaförsörjningen.

En stenmur har en hel mängd goda egenskaper för miljön. Muren erbjuder ofta en varmare miljö än omgivningen och många värmeälskande organismer trivs i den ljusa och varma miljön. Exempel på sådana värmeälskande djur är ormar och ödlor. Fjärilar, humlor och rovsteklar bygger bo bland stenarna och lockar i sin tur till sig fåglar som sädesärlor och stenskvättor.  Även ljuskrävande lavar trivs på stenmuren.

Det som är spännande i detta område är att den nu framröjda stenmuren slutar vid ett litet berg för att sedan fortsätta in en bit i den oröjda skogen. Vi har en stenmur som står i olika miljöer.

Studera den huggna ytan

Mitt tips för april 2009 är att ni vid nästa besök i Lötbodalsskogen går ut på den huggna ytan och se hur det ser ut i dag. Följ stenmuren och titta på lavar och andra växter både på den del som är framröjd och den del som fortfarande står i storskogen. Ni kommer säkert att tycka att det ser ganska trist ut men jag föreslår att ni återkommer lite då och då under de kommande åren för att följa utvecklingen. En dag då örterna återkommer och solen värmer kommer ni att kunna sitta med ryggen mot stenmuren, ta en kopp kaffe och njuta av utsikten mot Borgberget och skymta Sillens blå vatten nere vid Johanneslund. Välkommen till Lötbodal — många gånger.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg