2018-06-01

Natängsån  

I juni månads naturtips skall vi blanda tropisk regnskog, Anatolien i Turkiet och det svenska miljonprogrammet. Allt detta på några få hektar och i Gnesta kommun! Hur det skall lyckas återstår att läsa om. Följ med längs den slingrande Natängsån utanför Stjärnhov.

Natängsån är en av Gnesta kommuns verkliga naturpärlor. Den är både vacker, mystisk och lättillgänglig. Ån förbinder sjöarna Naten och Båven och utgör därmed den sista å-sträckan i ett långt vattensystem. Det handlar om ett delflöde till den stora Nyköpingsån, ett delflöde som börjar långt upp i Åkers bergslag. Genom sjöar som Skundern i Flens kommun och Magsjön i Strängnäs kommun rinner vattnet ned mot Naten vid Stjärnhovs samhälle för att sedan via Natängsån och Båven nå Östersjön i Nyköping. Det är långa vattenvägar men ganska blygsamma vattenmängder som strömmar fram.

Enkelt att nå

Natängsån når man bäst via kanot från Stjärnhovs samhälle. Man följer Natens strand tills man når utloppet, hur enkelt som helst. Har man inte kanot kan man köra förbi Stjärnhovs gård mot Hyltinge ö. När man har lämnat den slingrande vägen längs Natens strand och korsat ett öppet jordbrukslandskap kommer man fram till ett skogsbryn där vägen korsar ett vattendrag, detta vattendrag är Natängsån. Här mellan det sörmländska eklandskapet i öster och den kargare Badelundaåsen i väster slingrar sig Natängsån. Det slingrande loppet är inga små böjar utan stora bukter.

Meandring

När en å slingrar säger man att vattendraget meandrar. Ordet meander kommer från den Turkiska floden Meander som rinner genom Anatolien. Meandringen beror på att strömhastigheten varierar i olika delar av vattendraget. I krökarnas ytterkurvor ökar strömhastigheten, och därmed erosionen (vattnets nötning stranden). I innerkurvorna, minskar istället strömmen, vilket ger en avsättning av material. På så vis utvidgas krökarna alltmer och ån får ett slingrande lopp. För att det rent vetenskapligt skall få kallas meanderslingor krävs att böjarna är mer än ett halvt varv, 180 grader. Om inte Natängsån i dag når upp till detta är den i alla fall på god väg, nötningen är bitvis stark i å-krökarna.

Spännande ljud, växter och djur

När jag senast besökte Natängsån var det i början på juni. Det är alltid en speciell känsla att komma fram till målet och stänga av bilmotorn. Kupén blir helt tyst. När man sedan öppnar bildörren kastar sig formligen alla naturljud över en. Ljudkulissen i Natängsåns dalgång är öronbedövande, det ser inte bara ut som en djungel, det låter som en också.

Natängsån omges av en bård av sumpskog — Sumpskog! -  Det låter inte så kul men här där ån skär genom en sandformation kan man gå mycket komfortabelt torrskodd på höglänt mark och titta ner på ån och de sankare partierna. Det är som en tropisk djungel. Skogen består närmast vattnet av lägre viden och starr men lite högre upp möter högstammig lövskog.

Direkt solljus kommer endast ned över vattnet, överallt annars silar det gröna ljuset ned och skapar djungelatmosfär. Bidrar till den känslan gör tyvärr även stickmyggorna. I en riktig tropisk djungel är sällan de stickande och bitande insekterna något problem (fast de som finns tar större tuggor). Här i Stjärnhovs-djungeln förekommer dock myggen så rikligt att en täckande klädsel är att föredra om man vill sitta länge och kontemplera.

Många djur och växter trivs runt Naten

Många djur och växter trivs runt Naten

Miljonprogrammet

Nu har vi sett en mindre kopia av den anatoliska floden Meander i ett djungellandskap, men hur var det med miljonprogrammet? Miljonprogrammet innebar att man efter ett riksdagsbeslut 1965 började producera en massa bostäder. Under en tioårsperiod uppfördes drygt en miljon lägenheter i våra stora städer. Då byggdes bland annat områdena Tensta, Rosengård och Skärholmen. För mig är det typiska med miljonprogramshusen de prefabricerade grå betongelementen som innesluter en mängd lägenheter där det kryllar av barn och aktivitet.

I början av juni har vi en motsvarighet i Natängsåns dalgång. Vi har täta bestånd av jättelika aspar där det kryllar av liv. Allt stämmer, de betong-grå stammarna är fyllda av bostäder på höjden. De många hackspettarna har tillverkat en mängd enrumslägenheter. I de nyaste bor de själva med sina högljudda barn. I andra äldre bohål trivs mesar, rödstjärt och svartvit flugsnappare, för att ta några exempel.

Redan när jag steg ur bilen såg jag ett litet "nyckelbarn", en just utflugen nötväcke-unge som satt på vägen. Närheten till miljonprogrammet kändes tydligt när jag påminde mig Hylands ABC där versen till bokstaven N sändes in av signaturen "Vällingbymamma" och löd:
Nyckelbarnet sa till pappan
Far, jag såg din fru i trappan.

Nötväcka nyss utsläppt från boet.

Nötväcka nyss utsläppt från boet.

När man strövar ensam i naturen hinner man tänka på mycket. Bland annat varför vissa saker, som Hylands verser till exempel, fastnat i någon slumrande hjärnvindling. Det var 1966 som Lennart Hyland till förmån för leprasjuka barn gav ut en ABC-bok. Hela Svenska folket fick sända in bidrag till denna ABC-bok som skulle spegla det (då) moderna samhället. Boken såldes i en halv miljon exemplar och verserna finns nog kvar i mångas medvetande, om man funderar en stund.

Nu i juni tycker jag inte att vi ska gå ensamma och "grotta ner oss" i djupa funderingar. Ge er ut i grupp eller parvis, och upplev det svenska sommarundret. Ni kommer inte att vara ensamma, för Gnesta kommun är långt från Hylands vers för bokstaven G:
Glesbygd är en trist miljö.
Ensam får man stå i kö.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg