2009-11-06

Nattligt utflyktstips i november

November, höstmörkret ligger tjockt som en blöt ullkofta över oss. För den som gärna vill vara ute i naturen blir det längre mellan möten med djur. Mörker och dimma döljer det mesta. Man mer anar än ser vad som föregår runt omkring. Kanske kan det vara så att man anar mer än vad som verkligen finns?

Nu i November tryter de goda idéerna på naturtips. Istället kan vi kanske nu Halloweentider ge oss ut och till en plats i Gnestas närhet där själve Lucifer, Hin Håle eller vad ni nu vill kalla Den Onde varit synlig.

Grindstugan på Södertunas ägor


Förr i tiden var landsvägarna fulla av grindar. För den vägfarande var det ett tidsödande verksamhet att öppna och stänga alla grindar. Större herrgårdar hade dock egna grindstugor där det bodde folk som hade till uppgift att öppna grinden för förbifarande. En sådan grindstuga fanns på Södertunas ägor.
Bakom den nu vildvuxna granhäcken låg Södertuna Grindstuga

Bakom den nu vildvuxna granhäcken låg Södertuna Grindstuga

Stugan är nu riven men grunden finns kvar. Grindstugan låg norr om Jagbacken vid vägskälet mellan Mariefredsvägen och avtagsvägen mot Yttervalla. Man kan se en förvuxen granhäck där gångvägen mot Frönäs går in. Föga anar de omisstänksamma söndagsflanörerna vad som har utspelats här.

Ny familj flyttade in i grindstugan


Det hände sig vid den tiden då Prosten Petrus Agrell tjänstgjorde i Frustuna församling. Hans tjänstgöringstid sträckte sig mellan 1874 till 1912. Någon gång under denna tid flyttade en ung familj bestående av man, hustru och ett par minderåriga barn in i Södertuna grindstuga. Mannen fick arbete på gården och hustrun arbetade bland annat med grindöppning.

Märkliga händelser i grindstugan


Allt var frid och fröjd till en början. Men allt efter som hösten framled började det hända obehagligheter i och omkring stugan. Det knackade i väggarna och det hördes steg på vinden. När familjen gick upp och tände ljus var allt tyst och stilla. En natt hade en kommod flyttats över golvet från den ena väggen till den andra.

Allt eftersom dagarna gick tilltog märkligheterna. Möbler flyttades, det stampade i farstun och inte ens barnen fick vara i fred. Snart märkte föräldrarna att spökets (eller vad det nu var) intresse riktades mot barnen som sov i kökssoffan. På nätterna drogs täcket bort och kastades ut på köksgolvet.

Bibel på köksbordet


Nu började familjen få nog, mot dessa mörka krafter hjälpte inte vanligt mod, här krävdes annan, högre, undsättning. Man beslöt att låta en bibel ligga framme på köksbordet.
Inte hjälpte det. Det enda som hände var att familjen hörde hur någon satte sig tungt på en av köksstolarna och sedan började denne någon bläddrade fram och tillbaka i den heliga skriften. Den natten blev det inte mycket sömn för familjen i Grindstugan.

Prosten tillkallades


Nu var goda råd dyra. Hustrun ville (på goda grunder kan man tycka) flytta från stugan. Mannen menade att det var höjt över allt tvivel att det hade förekommit något ruskigt i stugan och om klarhet kunde fås om detta skulle nog spökerierna sluta. Mannen gick till prosten Agrell och framlade sitt ärende. Prosten som beskrivits som en orädd gudsman lovade att komma till stugan följande kväll.

Kanske var inte prästmannen så kaxig ändå för till kvällen kom och han i sällskap med klockare Karlsson. Som en kuriositet kan man berätta att klockare Karlsson lär ha blivit begravd i sin egen syrenberså. Det var nämligen så att Frustuna kyrkogård blivit fullbelagd och när det blev tid att jordfästa Karlsson så fick man utvidga kyrkogården ut över en del av klockarbostället. Därför blev Karlsson vigd till den sista vilan i den trädgård han brukat.

Den kväll då prosten Agrell och klockare Karlsson kom till Grindstugan skedde en uppgörelse som ändade spökerierna.

Svartklädd gestalt


Klockaren och prosten väntade till långt in på småtimmarna då det hördes hovtramp utanför. På vägen kom en vagn med en svartklädd gestalt iförd en hög stormhatt. Agrell sa åt klockaren att stanna i stugan och gick själv ut för att välkomna gästen. Vad som sades mellan prästmannen och Lucifer (som man väl får förmoda att det var) vet man inte men när hästskjutsen farit iväg hade någon uppgörelse skett.

Några dagar senare gjordes en ordentlig undersökning av fastigheten. Under jordgolvet i vedboden hittades ett nergrävt barnlik. Kvarlevorna fraktades till Frustuna kyrka och därmed var det slut på hemsökelsen i grindstugan.

Ovanstående berättelse har jag hört av min far Sive Karlsson. Troligen finns det ett flertal varianter av den med olika trovärdiga detaljer, men detta är min version.

Det gamla frukträdet vid Grindsugan kan även i dagsljus se kusligt ut

Det gamla frukträdet vid Grindsugan kan även i dagsljus se kusligt ut

Glyxna


I dag kan man besöka platsen där grindstugan låg. Bakom granhäcken vid Yttervalla vägskäl, halvvägs mellan Gnesta och Södertuna finns en glyxna (öppning i skogen på sörmländska) där Frustuna hembygdsförening satt upp en skylt som berättar om platsens historia.

Mitt tips i November är att ni tar en sen kvällspromenad runt Jagbacken. Stanna en stund vid grunden av Södertuna grindstuga och lyssna. Kanske kan ni höra eller ana hovtrampet och vagnshjulsgnisslet från en schäs där det sitter en mörkklädd mansperson i hög hatt. Den som vågar får se och höra.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg