2019-09-27

Naturtips - bålgetingen

Inte bara fåglar har bosatt sig i de större holkarna som kommunen har satt upp, även bålgetingar har slagit sig till ro i dessa.

bild på bålgetingholk

Bygga utanför boxen

Gnesta kommun har under året satt upp ett större antal fågelholkar. Tanken var att gynna småfåglarna men resultat blev större än så. Nu har det visat sig att det inte bara är fåglar som uppskattar holkarna. Längs å-promenaden vid Sigtunaån har även bålgetingarna funnit en lämplig boendemiljö. I en av holkarna har trivseln varit så stor, och utrymmet så begränsat att samhället har vuxit och byggts ut i ordets rätta bemärkelse. Även undersidan och framsidan av holken är nu täckta med växtdelar och fintuggat trä i ett sirligt fackverk av kamrar och celler.

Något om bålgetingen

Bålgetingen är vår största geting. För ett tiotal år sedan var det en art som man noterade på sina naturvandringar och den var nationellt rödlistad, d.v.s. den var hotad och minskade i sitt utbredningsområde. I dag är den på frammarsch och har blivit riktigt vanlig, åtminstone hos oss i Mälardalen. Bålgetingen är en av de arter som i det långa loppet kommer att gynnas av ett varmare klimat, men den expansion som vi sett de senaste åren är troligare ett resultat av flera varma somrar.

Bålgetingen ser ganska hisklig ut när den kommer surrande som ett mindre bombplan. Myterna är många kring dess farlighet - ”Sju bålgetingstick dödar en häst, tre en vuxen människa och två ett barn ". Men sanningen är en helt annan. Visst kan de stickas, men då handlar det om att de blir riktigt provocerade vid boet eller kanske klämda av misstag. Normalt är det ett mycket fredligt djur, där man direkt kan citera ur Tove Janssons Muminböcker - ”Ett smådjur som fnattar runt och sköter sina egna affärer”. Och de egna affärerna är en positiv ekosystemtjänst för oss. Bålgetingen liksom andra getingar är rovdjur och reglerar mängden andra insekter, däribland många arter som vi människor ser som skadedjur.

bild på bålgeting

I slutet av september är det fortfarande en viss sömnig aktivitet i boet på bilden. Trots att termometern bara visade någon enstaka plusgrad var den sista resten av de arbetande bålgetingarna igång och byggde ut, nu den 27 september. Men snart är det över. När vintern kommer så är det endast en övervintrande hona/drottning kvar i boet. I april kommer hon att flyga ut och starta ett nytt samhälle någon annanstans. Bålgetingarna bygger ett nytt bo varje år. Vad som då kommer att hända med den gamla bålgetingholken återstår att se. Kanske kommer någon fågel att rensa ut och bygga bo eller också kan det bli andra insekter som flyttar in. Det enda vi kan vara riktigt säkra på är att något kommer att hända. I naturen finns inget som heter ”engångs-” och ”slit och släng”. Det är tyvärr något som vi människor har monopol på.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg