2008-06-02

Sommarnattens leende

Det är så sant som den norska kompositören Geirr Tveitt skriver: Vi skal ikkje sova burt sumarnatta. Vi skall inte sova bort sommarnatten. Tyvärr har vi inte möjlighet att lagra sömn under vintern för att riktigt kunna utnyttja de långa ljusa sommarnätterna som vi längtat efter.

Nu i juni börjar den mest intensiva fågelkören att tystna. Många har redan sjungit in sina revir och har sin första kull ungar på gång. Riktig fullödig fågelsång hörs bara i de allra första gryningstimmarna. Den spännande perioden för naturiakttagelser förskjuts under juni från gryning till skymning. Det är veckorna före midsommar som är de mest ljudliga om man vill ge sig ut i markerna.

Vassvikar populärt bland fåglarna

De flesta sjungande eller brölande fåglar finns i de stora vassvikarna. Gnesta kommun har en särställning i Sörmland tack vare de sjösänkningar som skett. Trosaå-systemet med sjöar som Klämmingen och Frösjön sänktes i mitten av 1800-talet för att vinna jordbruksmark till en växande befolkning. De ur jordbrukssynpunkt tämligen misslyckade sjösänkningarna har skapat mängder med vassvikar som blivit mycket produktiva fågelsjöar.

Åkermarkernas fåglar

Vassvikarna är dock inte myggfria och att beskriva de olika nattaktiva sångarna i text är inte enkelt varför vi i juni koncentrerar oss på de öppna åkermarkernas nattfåglar. Åkermarken är en tuff miljö för markhäckande fåglar. Tidig slåtter, igenläggning av öppna åkerdiken och potenta sprutmedel mot ogräs och skadeinsekter har missgynnat många arter. Lyckligtvis verkar det som om vissa fåglar har börjat komma tillbaka och de hörs nu betydligt vanligare än för några tiotal år sedan. Åkermarkens nattfåglar har fördelen att de har mycket karakteristiska läten som är lätta att känna igen. Vi skall här koncentrera oss på vaktlar, kornknarrar och uggleungar.

Hur låter en vaktel?

Vakteln är en liten starstor hönsfågel som gärna spelar på vallar med 1-2 decimeter uppvuxen gröda. Lätet, eller vaktelslaget, som det kallas, utförs av tupparna och låter "bytt-byl-ytt". Lätet utstöts i serier om 5-10 gånger. Har man tur finns flera vaktlar på samma åker vilket leder till att tupparna hetsar varandra till långa spelserier.

Vakteln är den enda flyttande hönsfågeln. Den kommer från Afrika i april och kan tydligen under flytten bli tämligen trötta vilket beskrivs i Andra Moseboken. Israels barn fångade vid ett tillfälle flyttande vaktlar med händerna i Sinaiöknen. Vaktlarna är inte så duktiga flygare men kompenserar detta med klurighet om man skall tro Aristoteles. Enligt denna säkra (?)  källa väljer vaktlarna inför flyttperioden en kung som skall flyga främst. Vaktlarna väljer med slug baktanke ofta en omisstänksam kornknarr att flyga i täten. Vaktlarna har nämligen räknat ut att när de kommer insträckande från Medelhavet så ligger rovfåglar på lur och fångar den fågel som kommer först. Kornknarren blir uppäten och vaktlarna kommer undan.

Kornknarren, den nattaktiva fågeln

Detta för oss raskt in på den andra nattaktiva åkerfågeln, den lättlurade Kornknarren. Kornknarren är liksom vakteln en Afrikaflyttare som Aristoteles så riktigt konstaterade. Det latinska namnet på fågeln är onomatopoetiskt d.v.s. ljudhärmande. Den heter och låter Crex crex. Den håller till och spelar på samma lokaler som vakteln, ute i åkerfälten. Spelet kan pågå långt in på sommaren och skall enligt folktron kunna ge besked om både skördeutfall och mycket annat som var viktigt att känna till och vara förberedd på i det gamla bondesamhället. Kornknarren har blivit det officiellt antagna namnet men lokalt har det funnits ett stort antal namn som varit förknippat med de vanligaste grödorna på platsen. Exempel på detta är namnen Kornskära och Säaknarr.

I långa serier ropar kornknarren ut sitt "crex-crex crex-crex".

Lyssna till kornknarren

Kornknarren har, som man säger ett omisskännligt läte. I långa serier ropar den ut sitt "crex-crex crex-crex". Kornknarren har alltid varit en populär fågel, på den tiden den var vanlig ansågs den vara lite kräsen och föredrog de bördigaste vallarna och var därmed ett bevis på lantbrukarens duglighet. Stor var glädjen i torparfamiljen om de kunde ha en spelande kornknarr medan storbondens marker ratades.

Lyssna till uggleungarna

Till nattens ljud hör också uggleungarna. I de trakter som vaktel och kornknarr håller till finns två arter ugglor, Hornugglan och Kattugglan. I de ljusa sommarnätterna brukar man kunna höra uggleungarnas tiggarläten. Ljudligast är hornuggleungarna. Från sitt bo, oftast ett övergivet kråkbo, hörs ett läte som träffsäkert brukar beskrivas som ljudet från en osmord grind. Ett utdraget gnisselläte som stilla kvällar kan höras minst en kilometer. Kattuggleungarna hörs ofta från bebyggelse eller åkerholmar med grova ekar. Lätet är ett vasst pisst-ljud som hörs något hundratal meter. Smyg gärna fram och titta på ungarna. De brukar vara otroligt söta där de sitter i sina duniga fårskinnslika dräkter.

Lyssna på ljuden

Vill ni höra hur Vaktel och Kornknarr låter så besök gärna denna finska fågellänklänk till annan webbplats. Leta i vänstermarginalen upp Crex crex vilket ju var Kornknarr och Coturnix coturnix som är Vaktel. Klicka på det latinska namnet så börjar fågeln sjunga.

Var skall man leta nattfåglar?

Då fåglarna är beroende av vilken gröda som växer på fälten är det inte möjligt att ange någon speciell plats. Man får leta lite varje år. Förutsättningarna skall dock vara stora fält med ett par decimeter hög gröda, lugnt väder, långt från störande ljud som höfläktar och tungt trafikerade vägar. Tidpunkten bör vara efter klockan 22.00.

Mina favoritområden är fälten vid Heby slott, området runt Vängsö flygfält och dalgången mellan Gnesta och Björnlunda trots den irriterande järnvägstrafiken och väg 57.

Varför inte satsa på lite nattfågellyssning på midsommarafton? Vissa kan då vara olämpliga bilförare men alldeles utmärkta nattvandrare på väg hem. Eller så kan man stanna upp och lyssna när man ändå är i färd med att samla in de obligatoriska sju sorternas blommor. Sov inte bort sommarnatten!

Bertil Karlsson
Miljöstrateg