2010-07-08

Spana efter en kronseglare i juli

Tänk att man kan bli så fascinerad av en fjäril! Det hela började med att jag fick boken Dagfjärilar i Sörmland i min hand. En bok utgiven av länsstyrelserna i Stockholms- och Södermanlands län. Syftet med utgivningen var att ge fart åt ett stort dagfjärilsprojekt som skulle sprida kunskap om fjärilar och deras situation. Som bekant ställer fjärilar krav på sin miljö.

Om fjärilarna ska trivas ska det finnas blommor och andra värdväxter. Att studera fjärilar innebär att man förutom fjärilarna kan få grepp om ett helt landskap och dess miljöförutsättningar.  

I boken som innehåller de omkring 80 fjärilsarter som förekommer i Sörmland finns bland annat bilder på aspfjärilen. Det är en av våra absolut största fjärilar som kan bli upp till10 centimetermellan vingspetsarna. Aspfjärilen tillhör familjen Praktfjärilarnas underfamilj Kronseglare.

Aspfjärilen är normalt en av de svårare fjärilarna att få syn på. Den lever större delen av sitt vuxna liv högt uppe i kronan på någon asp. Namnet kronseglare är väl funnet då medlemmarna av den familjen verkligen seglar runt bland de översta trädgrenarna.  

Aspfjäril

Aspfjäril

På spaning efter aspfjärilen


Nu var intresset väckt, en sådan fjäril ville jag se. Bara namnet "kronseglare" lät helt oemotståndligt. En vän inom sörmlandsentomologerna kunde berätta att historier om hur man lockar ned aspfjärilar till marken med hjälp av utlagda surströmmingar och ruttet kött troligen bara var skrönor.

Ett annat tillvägagångssätt var bättre (och betydligt trevligare). Efter en period av torrt väder skall man en tidig morgon efter regn åka längs en väg där det finns äldre höga aspar. Aspfjärilarna kommer sådana morgnar ned och dricker i vattenpussarna på vägen.

Med dessa goda råd i färskt minne såg jag nästa dag en större fjäril mitt på vägen. Jag tvärbromsade och fick fram kikaren, jo det var verkligen en aspfjäril. Jag laddade kameran med lämpligt objektiv och började försiktigt smyga fram mot fjärilen, den satt snällt kvar.

När jag till slut bara var någon halvmeter ifrån den och förutom dess oräddhet även noterade att den var ganska tilltufsad förstod jag att den var helt och håller, ett hundra procent och slutgiltigt död. Där hade det varit läge för dolda kameran.

Som tur var dröjde det inte länge innan nästa aspfjäril dök upp. Norr om Skyrsjön på gränsen mellan Björnlunda och Gryts socknar vimlade det helt plötsligt av aspfjärilar, minst fem stycken flög runt bilen. En helt underbar skönhetsupplevelse. Aspfjärilar är riktigt stora och tunga i sin ömsom seglande ömsom kraftfulla flykt. Fjärilen är också orädd i sitt uppträdande, de flesta satt snällt kvar och lät sig fotograferas.

Dagen slutade med att det satt en aspfjäril på vägen utanför mitt föräldrahem. Så där är det ofta. När man lärt sig känna igen en art så ser man den plötsligt överallt.

Hittar du ingen aspfjäril så titta efter den klarröda bastardsvärmaren. Det är en "mittimellan svår art att få se. Den har blivit ovanligare i sörmland och beteknas på sårbarhetsskalan som missgynnad. Får du väl syn på denna dagaktiva natt-fjäril så går det bra att titta på den på nära håll. Bastardsvärmaren är ytterst illasmakande, vilket den signalerar med sin klara färg. Den behöver altså inte fly från rovdjur utan sitter oftast kvar på något grässtrå till allmänt beskådande.
Bastardsvärmare

Bastardsvärmare

Kulturlandskapet vid Skyrsjön


Vad gjorde jag då vid Skyrsjön? Aspfjärilen var bara en bonus på en biltur mellan gårdarna Kåretorp och Årby. Den slingrande vägen mellan dessa båda gårdar går genom några av de finaste partierna av det "småbrutna sörmländska landskapet". Vägen kantas av ängsmarker där slåttern då pågick som bäst. Det finns partier av storskog och hagmarker, röjningar visar spår av gamla bosättningar och här och där ses blänket av vatten.

Skirsjön och den stora Övre Gällringen skapar en helhet där ett myller av fjärilar blir en pusselbit i sommarnaturen.
 
Kulturen är heller inte långt borta. Vägen passerar den lilla gården Börsnäs. 1939 köptes gården av Vilhelm Moberg. Alldeles nere vid stranden av Övre Gällringen finns ett timrat hus där Moberg skall ha suttit och skrivit. Romanen Rid i Natt ligger tidsmässigt rätt, kanske har delar av denna roman skrivits just här. Huset är privatbostad och inget museum, visa hänsyn.
 
En annan gård vid Övre Gällringen är Rocklösa, ett skojigt namn. Här finns sedan några år en stor och populär ridlägerverksamhet. Rocklösa gård är bara ett exempel på en av  flera gårdar med djurhållning i området. Merparten av fodret är ekologiskt och producerat i omgivningen. Verksamheten på Rocklösa med omgivande hagar borgar för en fortsatt rik tillgång på fjärilar och andra organismer som tillhör de öppna slåttermarkerna. 

Kanske finns aspfjärilen på en väg nära dig. Misätters ekhagar Gryt

Kanske finns aspfjärilen på en väg nära dig. Misätters ekhagar Gryt

Mitt tips i juli är att ni ger er ut i sommarGnesta, kanske vägen mellan Kåretorp och Årby eller någon annan slingrande "Rasmus på luffen väg". Ni kommer att se pärlemorfjärilar, blåvingar och gräsfjärilar. Har ni tur och är uppmärksamma kan ni också få se kronseglaren aspfjäril. Kommer ni med bil så far varsamt, alltför många aspfjärilar blir trafikoffer när de uppsöker vägarna för att dricka.

Bertil Karlsson