2010-01-14

Trastvintern 2010

Det spännande med att vara naturiakttagare är att man aldrig vet vad som kommer att hända. Att snön smälter, vitsipporna blommar och att lingonen mognar är givna företeelser och inga direkta överraskningar. Det spännande är det oväntade som skiljer det ena året från det andra. Det som saknas märks sällan så väl, men om en växtart som t.ex. kantareller eller vissa lättobserverade fåglar förekommer ovanligt talrikt är det något som märks och blir ett samtalsämne.

Vintern 2009 / 2010 har kommit att bli ett fantastiskt trastår. Aldrig i mannaminne har trastarna varit så talrika i Sörmland.

Mannaminne


Det där med mannaminne är enligt mina kvinnliga närstående inte så mycket att yvas över, blotta ordet förorsakar en misstänksamhet. Mannaminne har av den kluriga radiokåsören Pontén definierats som tiden mellan två ymniga snöfall vilket då (enligt halva befolkningen) skulle kunna motsvara den andra befolkningshalvans halva minneskapacitet. Det må vara hur det vill med detta men vad gäller biologiska iakttagelser kan mannaminnet styrkas av kalla fakta dvs. inventeringar.

Många trastar i Sörmland


Anledningen till massuppträdandet av trastar är den goda tillgången på föda. Rönnbär, oxel  och andra bär har under hösten haft en rik bärsättning. Tillgången på bär har varit så stor att även nu, en bit efter nyår finns rikligt med bär för alla trastar. Men tuffare tider kan komma.

Från mitt tjänsterum i centrala Gnesta kunde jag den 11 januari se en flock på knappt hundra sidensvansar gå lös på de sista oxelbären. Den lilla grupp av koltrastar som livnärt sig på oxelbär hela hösten kunde endast se på när sidensvansarna likt Egyptens gräshoppor översvämmade oxlarna.

Vilka trastar innehåller trastvintern?


Alla de trastar som finns i Sörmland är inte Sörmlänningar, så många trastar finns helt enkelt inte. Vi kan förutsätta att en stor del kommer från Ryssland och Sibirien. Uppdykande av en sibirisk Taigatrast i Stockholm visar att detta är fåglar österifrån. Med de stora mängderna björktrast har det också följt med en del udda trastarter, däribland denna taigatrast som gladde fågelskådarna i Sundbyberg.
Björktrast

Björktrast

Björktrast


Som sagt björktrastarna dominerar stort. Det är stora trastar med ett ganska skränigt kraxande läte. Många använder fortfarande det gamla namnet snöskata om björktrasten. Ser man nu i vinter stora flockar av fåglar som är mindre än kajor kan man vara säker på att det handlar om björktrast.
Koltrast

Koltrast

Koltrast


Den trast som kommer som nummer två i antal är koltrasten. Trots att den inte är lika talrik som björktrasten är det den trast som oftast observeras. Den är vanlig i villaträdgårdar i hela kommunen.

Koltrastarna är mycket stationära och sitter kyliga dagar gärna stilla i bärrika buskar eller i närheten av fågelmatningar där det vankas frukt. Koltrasten är en tacksam fågel som om man har tur stannar kvar och häckar in villaträdgården. Man belönas då under våren av skönsång utöver det vanliga.

Fler trastar finns


Av övriga trastar finns i fallande vanlighetsordning: rödvingetrast, den stora dubbeltrasten och taltrasten. Alla är ovanliga under vintern. I Dansutområdet finns dock övervintrande rödvingetrastar nu i januari. Rödvingetrasten har som främsta kännetecken ett brett gulvitt ögonbrynsstreck. Det röda på vingen sitter på vingens undersida och kräver ett betydligt bättre ljus för att synas än de ljusförhållanden som erbjuds gråmurriga januaridagar.
Sidensvansar

Sidensvansar

Mitt tips inför januari 2010 är att hålla ut. Vintern är inte så kall och död som man först kan tro. Alla bär har gett oss myller av trastar, sidensvansar och starar fåglar som i vanliga fall inte skulle vara kvar i Sörmland.

Hjälp fåglarna med att göra en spikbräda

Nu när bärtillgången börjar tryta föreslås ni att tillverka trastarnas egen variant av Årets julklapp 2009. Inte spikmattan utan spikbrädan. Ta en vanlig bräda. Slå ett antal spikar tvärs igenom så att spetsarna sticker ut minst 5 cm. Brädan sätts sedan upp i ett räd och på spikarna trycker man fast äpplen. Man har då en liten restaurang för fåglar. Fördelen med en spikbräda är att man inte lockar in gnagare, harar och tulpanätande rådjur i trädgården.

Lycka till med spikandet och förhoppningsvis kommer du att belönas med en sjungande koltrast när den värsta kylan släppt.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg