2017-10-02

Högst och djupast

Bild på Galtsjöknös

För att bestiga de svenska landskapens högsta punkter behövs ingen klätterutrustning, bara vandringskängor och envishet.

Jag tror att vi alla är nyfikna på rekord. Min dotter har kommit över ett exemplar av Guinness Rekordbok och läser med stor iver om den största uppmätta afrofrisyren som kräver sex förpackningar hårbalsam efter varje tvätt, det längsta picknickbordet och vem som sprungit fortast i en kanindräkt.

Denna bok, med ibland rent groteska rekord, har en tydligen aldrig minskande läsarskara som fascineras av vad som är störst och minst. En annan växande grupp mer praktiskt rekordintresserade är de som ägnar sig åt highpointing. Detta begrepp har vad jag vet, ingen bra motsvarighet i svenskan men kan ordagrant översättas som Högpunktning.

Det handlar om att besöka den högsta punkten i ett geografiskt område. Givetvis har highpointing en egen hemsida som är spännande för den som är geografiskt nyfiken. Här listas alla landskaps högsta punkter från Ölands 58 meter till Lapplands Kebnekaise med 2111 meter. Vårt Södermanland ligger fjärde sist med Kolmårdens 124 meter. Vi sticker endast upp över Uppland och Östersjööarna.

Highpointing i Gnesta kommun

Om du vill bocka av ett besök på den högsta punkten i kommunen tror kanske många att det handlar om Fräkensjöberget mer känt som Högtorn. Här passerar sörmlandsleden. Vår och höst arrangerar orienteringsklubben OK Klemmingen tipspromenader till Högtorn där det ständiga vandringspriset, trägubben Hugert Högelin väntar på en ny tillfällig bostad hemma hos tipspromenadsegraren.

Men Högtorn är bara 92 meter över havet. För att komma högst får du bege dig till det tämligen okända Galtsjöknös. Detta berg höjer sig 92,6 meter enlig lantmäteriets karta, inte mycket mer än högtorn men är man highpointing-inriktad så är man!

Triangelpunkten på Galtsjöknös

Triangelpunkten, kommunens högsta punkt.

Bitvis besvärlig vandring

Det finns ingen lätt väg till Galtsjöknös, den säkraste anmarschen gör du från den lilla skogsgården Mårtenslund. Kör från Laxne vägen mot Guldsmedsmora. Efter ca 4 kilometer passerar du Mårtenslund.

I en skarp högerkurva skymtas Galtsjön på vänster sida. Parkera förnuftigt och gå längs den smala 500 meter långa Galtsjön. Där sjön slutar fortsätter du rakt fram i en tänkt förlängning av sjön ytterligare knappt 500 meter för att nå toppen.

Vandringen är ganska besvärlig den första sträckan. Avsaknaden av stigar längs Galtsjön visar tydligt att knösen inte tillhör ett av de flitigast besökta turistmålen i Gnesta kommun. Efter att ha passerat sjön blir det betydligt mer vandringsvänligt. Vidsträckta hällmarker med mager tallskog leder upp mot slutmålet. Själva toppen är inte så spektakulär, på en uppstickande berghäll finns en triangelpunkt som symboliserar att man befinner sig högst i kommunen.

Den höstdag jag besökte Galtsjöknös andades platsen fullständig frid. Tystnaden var total förutom tunna pip från förbiflygande taltrastar. Galtsjöknös är en plats för highpointing och för skogsentusiaster som vågar sig ut i stiglöst land för att upptäcka.

Klövstafjärden

Få tänker nog på att botten på Klämmingen ligger långt under havsnivån.

Lowpointing

Om vi fortsätter på temat rekord måste jag också presentera Gnesta kommuns djupaste punkt. När det gäller begreppet djupaste punkt kan man tänka på två sätt. Endera lägsta punkt räknat som meter över havet eller som den djupaste punkten i den djupaste sjön. Det är två helt olika saker.

Den lägsta punkten i kommunen finner vi tack vare Gnestaortens fiskevårdsområdesförenings eminenta sjökort över sjön Klämmingen. Sjön som består av tre bassänger har sin djupaste del i Klövstafjärden. Det är den del av Klämmingen man badar i om man besöker Klämmingsbergsbadet. Utanför en vik som träffande nog heter Havsluckan finns ett djup på 36.4 meter.

Enligt den topografiska kartan ligger Klämmingen på 9,2 meter över havet vilket ger att kommunens djupaste punkt befinner sig 27,2 meter under havsnivå.

I sjön Dunkern kan du hitta pungräkor.

Sjön Dunkern

Tänker man på djupast som den djupaste sjön i kommunens finns en annan kandidat. Den sjö som är djupast är Båven med imponerande 48 meter. Problemet är att djuphålan finns på Flenssidan så den kan vi inte räkna.

Näst djupast är sjön Dunkern. Även denna är en sjö som vi delar med Flens kommun. Efter kontakt med Roland Blomgren, båtbyggare och boende vid sjön, kan vi konstatera att djupaste punkt ligger utanför Ånhammars sågverk med god marginal innanför kommungränsen. Djupet är enligt SMHI 40 meter. Då Dunkern ligger högt, 24,4 meter över havet kommer djuphålan att mäta 15.6 meter under havsnivå.

Namnet Dunkern lär komma av dunkel och syftar på sjöns mörka vatten. Det är en klarvattensjö men djupet gör att vattnet upplevs som mörkt. I skydd av djup och vattnets renhet har flera arter i sjön levt vidare sedan istiden. Dessa ishavsrelikter blev kvar när ett tidigare innanhav drog sig tillbaka för att bli Östersjön.

Exempel på sådana kvarstannare i Dunkern är den lilla Pungräkan, en två centimeter stor (liten) halvt genomskinlig räka med en pung på magen. Sådana är vanliga i Östersjön men finns märkligt nog även här.

Imponerande ekhagar vid Ånhammar

En något större ishavsrelikt är fisken Nors som under lekperioden kan förekomma i stora stim. För en besökare är det nog inte Pungräkor och Nors det första man tänker på när man besöker Dunkern. Det man slås av är snarare de imponerande ekhagarna vid herrgården Ånhammar i sjöns sydöstra del. Här når ekskogen ända ned till vattnet.

Men eftersom vi är i hjärtat av Södermanland där det omväxlande landskapet är ett signum byts snart ekhagarna mot mörk granskog för att sedan återigen växla tillbaka till herrgårdsmiljö vid Ekensholm. Men den herrgården ligger i Flens kommun så det är en annan historia.

Nu i oktober tycker jag att man kan ägna sig åt "pointing" och besöka någon rekordplats antingen det handlar om höjd eller djup. Älgjakten pågår så visa hänsyn om ni tänker vandra in i storskogarna. Respektera alltid skyltar om att jakt pågår. Tänk på att skogen finns kvar för promenader när jaktsäsongen är över, ser ni att ett jaktlag finns i det område ni tänkt besöka så styr om era utflyktsplaner, det finns plats och natur för alla om vi är lite flexibla.

Trattkantarell

Fortfarande finns mycket matsvamp kvar i markerna.

Promenad längs Dunkern

Har man svårt att gå eller vill undvika skogen under den mest intensiva jakttiden rekommenderar jag en promenad längs Dunkern på vägarna kring Ånhammar. Från Ånhammars herrgård mot Dunkers kyrka löper väg 884 längs sjöstranden. Vägen är delvis asfalterad och lämplig både för barnvagnar och rullstolar.

Oberoende var man går så finns det fortfarande mängder med trattkantareller kvar i markerna. Har ni inte redan fyllt frysarna detta fantastiska svampår så finns fortfarande möjligheten innan frosten slår till på allvar.

Välkomna ut för att slå kommunrekord. En insikt att ta med sig i kommunkunskap är att Gnesta kommun i höjdled är hela 119,8 meter från den djupaste punkten till den högsta.

Bertil Karlsson,
Miljöstrateg

Senast publicerad 2019-05-20