2018-05-31

Sörby viltvatten

Bäst överblick över denna fågelsjö får du fråm kyrkbacken vid Torsåkers kyrka. På sommaren finner du här svarthakedopping och de flesta svenska simänderna. Troligen också någon havsörn.

Om ni tänker på ordet fågelsjö får ni nog en bild av en näringsrik sjö med stora vassar där mängder av olika fågelarter bor, och framför allt, gömmer sig för den nyfikna naturbetraktaren. För att kunna se några av de fåglar som finns, är det ofta nödvändigt att bygga ett fågeltorn för att få överblick. Här är dock Sörby viltvatten ett lysande undantag. Den omgivande terrängen erbjuder naturliga bra utsiktsplatser som i ett fall dessutom är synnerligen tillgänglighetsanpassat för den som har lite svårare att gå. Men mer om det senare.

Sörby viltvatten har som så många fågelsjöar en historia som en ”riktig sjö”. Det ursprungliga namnet är Rudsjön, ett sjönamn som är ganska vanligt förekommande. Den närmaste Rudsjön ligger faktiskt bara 3 kilometer bort vid Ehrendals bruk. Att området fått namnet Sörby viltvatten är därmed en fördel då den inte kan sammanblandas med någon annan Rudsjö.

Sörby

Vid viltvattnet ligger, inte överraskande, Sörby som har anor sedan 1341 då det var en bondby. Senare, på 1500-talet, blev det en frälsegård, alltså en gård som var befriad från skatt. Flera olika ägare har förekommit, bland andra släkten von Schewen där den idag mest namnkunniga är Carl von Schewen som varit inspirationskälla till Evert Taubes Calle Schewens vals. Men det är en senare ättling som inte har något med Sörby att göra. Mest känt var nog Sörby för sitt tegelbruk som startade redan på 1700-talet och producerade taktegel fram till omkring 1910. År 1886 var bruket störst i Södermanland med en produktion av hela 114 668 taktegel per år (betänk att det handlar om handarbete). Teglet hade olika stämpling: "S.S." som stod för Santesson Sörby och "RS" som stod för Rosander Sörby. Ska ni renovera ett gammalt hus någon gång så är det inte otroligt att ni hittar tegelpannor med dessa beteckningar. I dag ägs Sörby av familjen Lagerström och det är tack vare deras idoga arbete som Sörby viltvatten är vad det är i dag.

Fågelsjön

Att Sörby viltvatten är en fågelsjö av rang vittnar inte minst den imponerande artlistan som omfattar 142 observerade fågelarter, i vattnet och den absolut närmaste omgivningen. Vad kan man då se? I själva viltvattnet dominerar, naturligt nog, de vattenknutna fåglarna. Änder av flera arter, grågås och sångsvan ses alltid när det är öppet vatten. Gräsänder och krickor dominerar, men vigg och knipa har också goda stammar. En and med kort historia i Gnesta kommun är snatteranden. Den var en kommunal sällsynthet för bara några år sedan men förekommer nu permanent. Speciell för viltvattnet är svarthakedoppingen. Det är en liten vattenfågel som (givetvis) får ännu mindre ungar. För att den ska lyckas med sin häckning behövs därför vatten som är fria från hungriga gäddor, vilket Sörby viltvatten är. Sådana gäddfria småvatten är ovanliga varför det bidrar till detta viltvattens stora kvalitet.

Eftersommaren

Sörby viltvattens mest spännande tid är annars eftersommaren. När vattnet sjunker blottas härliga slambottnar, just i tid för att föda de sydflyttande vadarfåglarna. På våren har alla fåglar brått att komma till sina häckningsområden men på hösten kan de ta det mera lugnt och stanna några dagar där det är lämpligt. I Sörby viltvatten brukar det inte finnas så stora antal vadare men artsammansättningen är god. Totalt har 22 vadararter setts, varav flera är ovanliga för inlandet. Bland guldkornen kan nämnas spovsnäppa, dubbelbeckasin och smalnäbbad simsnäppa. Vadarna har den egenheten att honorna, efter kläckning, lämnar ungarna åt hanen för vidare omsorger. Det innebär att flyttande vadare har två sträcktoppar. Den första i juli, då honorna och de hanar från häckningar som misslyckats flyger söderut, och en andra i början av september då hanar och ungfåglar ger sig av. Men, som sagt vadare har inte så bråttom utan kan finnas under hela eftersommaren och en bit in i september.

Utsiktsplats

Vid Sörby viltvatten finns, som nämnts, inget fågeltorn men det kompenseras väl av utsiktsberget vid Torsåkers kyrka. Om ni åker väg 224 mellan Gnesta och Lästringe trafikplats (E4.an), kommer ni till två alternativa vägar, den ena skyltad Sörby och den andra Torsåkers kyrka. Oberoende vilken väg ni väljer kommer ni att se kyrkan. Åk upp till kyrkans parkering varifrån ni har utsikt över hela viltvattnet. En kikare är en nödvändighet för att kunna se och artbestämma alla fåglar. Har du ingen kikare så njut av utsikten över vattnet och Sörby säteri. Passa också på att ta ett varv runt kyrkan vars äldsta delar stammar från 1100-talet. Kyrkogårdsmuren är häckningsplats för stenskvättor och ibland tittar en tornfalk ned från kyrktornet, ett torn som faktiskt en von Scheven lät renovera på 1700-talet. Ett gediget arbete – tornet står stadigt än i dag och blickar ut över utflyktsmålet Sörby viltvatten.

Bertil Karlsson Miljöstrateg