2009-07-02

Sommar med fina bad i Gnesta kommun

Badtemat fortsätter även under denna månads tips men vi skall titta lite mer på de större badplatserna och badvatteninformation samt något om den otrevliga Cerkarien.

Badinformation

Gnesta liksom alla andra kommuner i Sverige kontrollerar sina offentliga badplatser. Vill man veta vilken vattenkvalitet det är på ett kommunalt bad i Gnesta kommun finns det några olika vägar att gå. Man kan kontakta kommunens miljöenhet eller via nätet. Prover tas minst tre gånger per badsäsong och det som analyseras är bakterier. I samband med provtagning noteras även algförekomst. När svaren kommer in till miljöenheten sänds en kopia av svaren till medborgarkontoret.

Webbsidan Badplatsen är en utmärkt sida om man vill ha information om bad i Sverige och Europa. Enklast information får man för Sverige. Genom att på en Sverigekarta klicka fram till rätt län och kommun kan man få information om badplatserna och vilken status de har.

Många fina bad i Gnesta kommun

Men varför söka bad i Europa när vi har så många fina bad i Gnesta kommun? Vi gör en resa till de kommunala baden i kommunen.

Klemmingsbergsbadet

Klemmingsbergsbadet

Klämmingsberg

Gnestas största bad och klassad som EU-bad med utökad provtagning. Hopptorn, bryggor och kiosk. Klämmingens vatten är en av kommunens bästa. Under åren har det endast förekommit algblomning vid något enstaka tillfälle.

Laxne badplats

I andra ändan av den 12 kilometer långa Klämmingen ligger Laxne badplats. Här är vattnet om möjligt ännu bättre än vid Klämmingsberg men ofta någon grad kallare. Det är egentligen ingen officiell kommunal badplats då det på platsen även finns ett reningsverk men området utnyttjas av många Laxnebor så provtagning sker.

Marvikarna

På edet mellan Övre —och Mellanmarviken finns ett populärt bad. Strängnäsåsen, som här inte är så markerad i terrängen, går upp i dagen och bjuder på sandstränder. Vattekvaliteten är utmärkt i båda sjöarna. Inga bryggor men en magnifik utsikt mot Marvikenbergen. På den lilla ön i Mellanmarviken brukar både storlom och fiskgjuse häcka (inte den ö som ligger alldeles vid stranden) så ta gärna med en kikare och titta på de vitulliga fiskgjuseungarna som spanar över bokanten.

Nyckelsjön

Mellan Blacksta by och Ullsta gård ligger den kommunala badplatsen. Vattnet brukar vara bakteriologiskt OK men alger förekommer tidvis i stor mängd. Kolla på omklädnigshyttens vägg om miljöenheten har satt upp någon rekommendation. Badets parkering ligger vid vägen på åsen ovanför badet. Var försiktig när du svänger ut. Sikten är skymd och många kör alldeles för fort förbi parkeringen.

Avlasjön eller Klumpen

Mitt emot Nyckelsjöbadets parkering går en liten väg ned till Fiskarudden och Avlasjöns badplats. Platsen är undanskymd och består av en stor klippa med ett hopptorn. Det är inte barnvänligt men klipporna erbjuder härliga sollägen för äldre simkunniga besökare. Vattnet brukar vara bakteriologiskt bra men algblomningen är snarare regel än undantag i denna grunda och näringsrika sjö.

Naten

En annan undangömd pärla är Natenbadet i Stjärnhovs södra kant. Om man kommer på 57:an från Björnlunda så sväng vänster direkt innan det första flerfamiljshuset och följ Strandvägen tills den tar slut. I strandbrinken ned mot sjön Naten ligger en liten mysig badplats. Vattnet är fint med ett stort siktdjup.

Dammhagen

I Stjärnhovsområdet finns även Dammhagens badplats. På vägen upp mot Gryts kyrkby ligger badplatsen på vänster sida. Sjön heter Kyrksjön (Gryts kyrksjö) och har bra vattenkvalité. Vill man göra en paus i badandet kan man ta en promenad i ängsmarkerna mot norr. Det är gammal hävdad mark med många fina ängsblommor. Titta efter den nordliga kanelrosen vid den gamla dansbanan i anslutning till badområdet.

Dammhagens badplats

Förutom dessa bad finns ett antal badplatser som tillhör fritidshusområden. Provtagning sker inte. Säkerhetskontroller sker inte heller på samma sätt som på de kommunala badplatserna.

Badklåda ett gissel

Tidvis kan det förekomma att badande får klåda efter en simtur. Ofta beror denna klåda på Cerkarier. Det är en liten sugmask som lever i ett cykliskt förlopp i många sjöar. Sugmasken lever i fåglar. Larver från masken utsöndras i vattnet från fågeln för att söka sötvattenssnäckor där larven lever en tid för att sedan simma ut och söka en ny fågel att parasitera på.

Larven som är ca 0,7 mm lång borrar in sig i fåglarnas hud. Larven tillhör inte de smartaste så när en människa simmar förbi angriper larven och försöker borra sig in i huden. Människans hud är mycket tjockare än en fågelhud så inga larver tränger in men angreppen går så djupt att klåda uppstår. Det är helt ofarligt men ytterst irriterande. Badklådan uppträder när cerkarierna svärmar så problemet är övergående. Ingen badplats brukar vara drabbad en hel sommar, om det kan vara någon tröst.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg i Gnesta kommun