2008-12-10

Spatsera i Gnesta kommuns alléer

Om du blundar och tänker på ett naturskyddat område – vad tänker du på då? Troligen något vilt och orört som en urskog eller kanske fjällen.

Naturskyddet omfattar dock mycket mer än den ursprungliga vilda naturen. Miljöbalken, samlingslagstiftningen för allt miljö- och naturskydd omfattar även skydd för en mängd små områden som skapats av människan.

Generellt biotopskyddsområde

Det som på lagspråk heter Generellt biotopskyddsområde omfattar alléer, stenmurar och källor i åkermark, odlingsrösen och åkerholmar. Sådana miljöer är alltid skyddade och det skall till särskilda beslut om dessa miljöer skall få påverkas genom byggnation eller annan våldsam omdaning.

Varför skydda dessa miljöer?

Att skydda dessa små miljöer har flera goda skäl. Dels är miljöerna ofta kulturbärare. Odlingsrösen och stenmurar minner om en svunnen tid då livet på landsbygden hade helt andra villkor än i dag. Dels är att dessa småområden fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden. Jordbruksmarken har successivt utarmats på skydd för djurlivet, täckdiken har lats igen och många åkerholmar har bebyggts. Att spara jordbruksområdets kvarvarande naturområden är viktigt för fältvilt, fåglar och insekter. En av dessa skyddade biotoper är alléerna, något som vi har ganska gott om i det herrgårdstäta Gnesta kommun.  

1700-talets maktsymbol

Modet att anlägga alléer kom med barocken från Frankrike på 1600-talet. Upp till våra trakter kom alléerna först på 1700-talet och då som en maktsymbol på de större herrgårdarna. Med tiden var det allt fler som ville visa sig moderna och burgna varför alléerna började dyka upp även på anspråkslösare gårdar och senare även vid infarter till städer och de nymodiga järnvägsstationerna.

Tiden gick och vissa alléer underhölls inte och försvann, på andra håll tog biltrafiken sin tribut. Vägarna behövde breddas och alléerna togs bort.

Sju träd i rad

Men nu är det återigen nya tider för alléträden. I Sverige satsas det idag en del pengar på att bevara alléerna, både de gamla och återplantering av nya träd i befintliga alléer. Om man är ägare av en allé kan man nu, om man lovar att sköta träden under minst fem år, få 1 000 kronor per träd i statligt stöd. En förutsättning är också att det verkligen är en allé, det måste minst vara 7 träd i rad för att klassas som allé.

Vinterpromenad i allén 

Nu i december när naturen går på sparlåga och man ibland på grund av snö är hänvisad till promenader längs plogade vägar kan det vara roligt att ta en promenad i någon av de många alléer som finns. Förutom de ofta storslagna pastorala miljöerna kan man stanna och titta lite extra på några enskilda träd. Livsmiljön för ett alléträd är oftast mycket olik ett träd som lever i en skog.

Träd rika på lavar och mossor

Ett alléträd får mer solvärme och är mer ljusexponerad än ett skogsträd. Kombinationen av ljus och näringsrikt stoft från grusvägar och åkrar ger ofta en rik lavflora. I Sverige växer ca 70 arter lavar och ca 50 arter mossor på alléträd. Dessa arter växer mycket långsamt, ca 1- 2 mm per år, de överlever torka men inte konkurrens. Studier av lavar har visat att gränsen för spridning går redan vid 100 meter , det vill säga finns det inga lämpliga träd inom detta avstånd kan ingen spridning ske.

Favorit-alléer i Gnesta kommun

Vi har som sagt många alléer i kommunen och vilka som är vackrast, pampigast eller pittoreskast får var och en avgöra. Jag vill ändå slå ett slag för ett par av mina favoriter:

  • Heby slott Mellan Vängsö och Laxne har en imponerande lindallé. Den börjar (om man kommer från Laxne) där storskogen tar slut och det öppna odlingslandskapet börjar. Allén löper tvärs över Hammarhagens dalgång varför man kan få ett fint perspektiv. Avslutningen är uppfarten till slottet där man kommer ut ur lövtunneln på den ljusa öppna platsen framför slottet. Kommer man i skymningen kan man mycket väl få se en kattuggla smita ut från något av alléträden eller från de omgivande ekarna. Möjligen kan min klockarkärlek till allén vid Heby ha sin grund i mitt första sommarjobb då jag var trädgårdsdräng på Heby och en av sommarens arbetsuppgifter var att stammkvista lindarna för att få bort fula vattskott. Det är inte utan att man känner att man har en liten del i landskapsbilden.
  • Ånhammar En annan allé som med fördel kan beskådas i jultid är allén vid Ånhammar i Gryts socken. Ånhammars herrgård riktigt lyser av hemtrevnad i december. Huvudbyggnaden från omkring 1670 är av trä och har en varmt gul färg. I fönstren och på farstubron lyser julljuset. Allt detta har man framför sig när man kör eller spatserar genom allén från Stjärnhovshållet. Det sörmländska herrgårdslandskapet blir knappast vackrare än här vid Ånhammar.
  • Ullaberg Ett sista exempel som jag inte har sett själv ännu är den nya allén på Ullaberg vid Båven. I mitt naturtips från november 2007 skriver jag om en vandring vid Ullaberg där man passerade en allé som var hårt angripen av almsjuka.

Jag har pratade med Skogsstyrelsen och nu fått veta att almallén tagits bort och ersatts med nya träd, dock inte alm. Ullaberg kommer därför att bli roligt att följa i framtiden då man kan få se en ny allé växa fram. Närheten till gamla solitära ädellövträd i närheten borgar för att den ursprungliga lavfloran skall kunna vandra in till de nya alléträden.
 
Mitt tips för december är att ni ägnar lite extra tid åt alléspaning. Landskapet öppnar sig när träden står nakna och sikten blir fri. Oberoende om ni njuter av vackert rimfrostklädda träd en kall dag eller om ni ser alléträdens svarta tuschsiluetter mot en gråtung himmel så är alléerna en omistlig del av herrgårdslandskapet i Gnesta kommun.
 
Bertil Karlsson
Miljöstrateg