Så bygger Gnesta en tryggare vattenförsörjning

Gnesta kommun genomför en av sina största infrastruktursatsningar någonsin. Den nya vattenförsörjningen ska minska dagens sårbarhet och säkra tillgången till dricksvatten – både för dagens invånare och för framtiden.

Arbetet omfattar en ny vattentäkt i Klämmingen, ett nytt vattenverk, en råvattenpumpstation och nya ledningar. När systemet är färdigt får Gnesta tillgång till både ytvatten och grundvatten.

– Det handlar inte bara om att skapa kapacitet för en växande kommun. Framför allt behöver vi bygga en trygg och robust vattenförsörjning som klarar torka, tekniska störningar och andra påfrestningar, säger Stefan Fredriksson, VA-chef i Gnesta kommun.

Vattenverket behövs även om Gnesta växer långsammare

Behovet av ett nytt vattenverk bygger inte enbart på prognoser om fler invånare. Dagens vattenförsörjning är beroende av grundvatten, där tillgången varierar med väder, nederbörd och grundvattenbildning.

En vinter med lite nederbörd följd av en torr sommar kan få grundvattennivåerna att sjunka kraftigt. Två ogynnsamma år i följd kan skapa stora problem. Klimatförändringarna ökar dessutom risken för längre torrperioder och förändrade nederbördsmönster.

Det finns också en utmaning med grundvattnets egenskaper. Den nuvarande grundvattentäkten har förhöjda halter av klorid. Klorid ökar risken för korrosion i ledningsnätet och kan vara en bidragande orsak till vattenläckor. Grundvattentäkten är därför inte en långsiktigt hållbar huvudlösning, även om befolkningen skulle ligga kvar på dagens nivå.

Det nya vattenverket behövs därför även om befolkningsökningen skulle bli mindre än tidigare beräknat.

Byggs för att kunna anpassas över tid

Vattenverket byggs inte ut till full teknisk kapacitet från början. De stora och långlivade delarna, som byggnader och processutrymmen, dimensioneras för att kunna möta Gnestas behov under flera decennier. Pumpar, maskiner och annan teknisk utrustning anpassas däremot efter dagens behov, med viss marginal.

Det betyder att anläggningen kan byggas ut stegvis.

Om befolkningsutvecklingen blir långsammare kan nästa utbyggnad vänta. Om behovet ökar snabbare kan mer utrustning installeras utan att de grundläggande delarna av vattenverket behöver byggas om.

– Vi ska inte investera i all teknisk kapacitet redan från början. Samtidigt vore det kortsiktigt att bygga en anläggning som Gnesta riskerar att växa ur efter bara några år. Lösningen behöver vara både flexibel och ekonomiskt hållbar, säger Mikael Tjulin VA-ingenjör i Gnesta kommun.

Nödvattenverket gjorde bristen hanterbar

Nödvattenverket har stärkt Gnestas vattenförsörjning. I anläggningen behandlas vatten från Frösjön. Vattnet får sedan sjunka genom marken och bidrar på så sätt till att fylla på grundvattenmagasinet.

Anläggningen var en viktig del i hanteringen av de låga grundvattennivåerna under vattenbristen 2025. Men den löste inte situationen på egen hand. Kommunen sänkte trycket i ledningsnätet och sökte aktivt efter läckor. Det bevattningsförbud som hade gällt sedan den torra sommaren 2018 bidrog också till att hålla nere vattenförbrukningen. Även hushållen och kommunens verksamheter sparade vatten.

Nödvattenverket har gett Gnesta bättre beredskap, men det är byggt för att förstärka vattenförsörjningen under en begränsad tid. Anläggningen har bara en linje för vattenbehandling. Om något i den linjen måste stoppas påverkas hela produktionen. Möjligheten att öka kapaciteten är också begränsad och anläggningen kräver tät tillsyn och återkommande insatser från driftpersonalen.

Vattnet från Frösjön kan dessutom periodvis påverkas av algblomning. Nödvattenverket har inte den rening som krävs för att avskilja algtoxiner. Under sådana perioder kan produktionen därför behöva minska eller stoppas.

Det nya vattenverket ska använda vatten från Klämmingen, som har en bättre och jämnare råvattenkvalitet. Det får också en reningsprocess som kan avskilja algtoxiner. Nödvattenverket är därför en viktig förstärkning i ett ansträngt läge, men kan inte ge den kapacitet, driftsäkerhet och långsiktighet som behövs för Gnestas ordinarie vattenförsörjning.

Två vattentäkter ger större trygghet

Den nya vattenförsörjningen bygger på att Gnesta får tillgång till två olika vattentäkter. Ytvatten från Klämmingen blir basen i den nya försörjningen, samtidigt som den befintliga grundvattentäkten kan finnas kvar som reserv.

Anläggningen utformas så att ytvatten och grundvatten kan användas tillsammans, men även var för sig. Det minskar beroendet av en enskild vattenkälla och ger större handlingsutrymme vid exempelvis torka, föroreningar eller tekniska störningar.

När grundvattentäkten inte längre behöver bära den ordinarie vattenförsörjningen får den också bättre möjlighet att återhämta sig och fyllas på. Därmed kan den bli en starkare reserv när den verkligen behövs.

Det nya systemet får dessutom vattenreservoarer, reservkraft och flera lager av teknisk säkerhet. Målet är att vattenförsörjningen ska kunna fungera även när delar av systemet utsätts för störningar.

En stor investering för en liten kommun

Investeringsramen för den nya vattenförsörjningen är 447 miljoner kronor. I summan ingår hela systemet – bland annat tillståndsprocess och projektering samt ny vattentäkt, nytt vattenverk, pumpstation och nya ledningar.

För en kommun av Gnestas storlek är satsningen omfattande. Samtidigt är vattenverk och ledningar anläggningar som ska fungera under mycket lång tid.

Ambitionen är att bygga en funktionell, driftsäker och kostnadseffektiv anläggning. Investeringarna ska prövas utifrån vilken nytta de gör för vattenförsörjningen och hur VA-kollektivets pengar används.

Det händer härnäst

När den nya vattenförsörjningen är på plats ska Gnesta ha ett betydligt mindre sårbart system än i dag. Kommunen går då från att vara starkt beroende av en begränsad grundvattentäkt till att ha två möjliga vattenkällor och flera reservlösningar.

– Det här handlar om något så grundläggande som att det ska komma rent och säkert vatten ur kranen varje dag – även när förutsättningarna är svåra, säger Stefan Fredriksson.

Fakta: Svåra ord om vatten