Frågor och svar

Här har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om Gnestas nya lösning för vattenförsörjning, ett projekt som pågår på flera håll parallellt.

Varför behöver Gnesta en ny vattenförsörjning?

Gnesta behöver en vattenförsörjning som är tillräcklig, säker och hållbar under lång tid. Dagens försörjning bygger huvudsakligen på grundvatten från en enda vattentäkt. Tillgången till grundvatten varierar och kan bli ansträngd efter perioder med låg nederbörd.

Systemet saknar också en fullgod reserv om grundvattnet inte räcker till eller om den ordinarie försörjningen drabbas av en störning. Den nya lösningen ska därför ge Gnesta två olika vattenkällor och bättre möjligheter att hantera exempelvis torka, föroreningar, elavbrott och tekniska problem.

Behövs satsningen även om Gnestas befolkning inte ökar?

Ja. Behovet handlar inte bara om hur många invånare Gnesta får i framtiden. Det handlar också om tillgången till vatten, vattenkvaliteten och om att minska sårbarheten i dagens system.

Grundvattennivåerna kan återhämta sig efter regniga perioder, men det innebär inte att tillgången är tryggad långsiktigt. Några torra år efter varandra kan åter skapa en ansträngd situation.

Grundvattnet innehåller dessutom förhöjda halter av klorid. Klorid kan öka risken för korrosion i ledningar och andra delar av VA-systemet och kan därmed bidra till läckor och ett ökat underhållsbehov. Den nuvarande grundvattentäkten är därför inte en tillräckligt säker och hållbar huvudlösning, även om befolkningen skulle öka långsammare än tidigare prognoser.

Hur mycket dricksvatten produceras i Gnesta i dag?

I dag produceras i genomsnitt omkring 1 000 kubikmeter dricksvatten per dygn för Gnesta tätort. Produktionen varierar från dag till dag och påverkas bland annat av pågående vattenläckor.

Siffran behöver ses mot bakgrund av att bevattningsförbud gäller och att kommunen under lång tid har uppmanat till vattenbesparingar. Kommunen har också sänkt trycket i ledningsnätet och inte kunnat genomföra kontinuerlig spolning av vattenledningarna. Den begränsade spolningen bidrar i sin tur till sämre omsättning i ledningsnätet och kan påverka vattenkvaliteten.

Det nya systemet behöver därför klara både den normala vattenanvändningen, nödvändigt underhåll av ledningsnätet och perioder när behovet är större.

Varför kan kommunen inte fortsätta med dagens vattenverk och vattentäkt?

Det nuvarande vattenverket fungerar och grundvattnet håller generellt god kvalitet. Problemet är framför allt att mängden tillgängligt grundvatten inte är tillräckligt säker över tid.

Dagens vattenverk är byggt för att behandla grundvatten. Vatten från Klämmingen är ytvatten och kräver en annan och mer omfattande behandling. Därför behövs ett nytt vattenverk när Klämmingen tas i bruk som huvudvattentäkt.

När den nya vattenförsörjningen är klar kan den nuvarande grundvattentäkten finnas kvar som reserv.

Varför har kommunen valt Klämmingen?

Kommunen har undersökt flera olika alternativ, bland annat fortsatt användning av den nuvarande grundvattentäkten, vatten från andra kommuner och vatten från olika sjöar i närområdet.

Utredningarna visar att Klämmingen är det mest hållbara och ekonomiskt fördelaktiga alternativet. Det är en djup sjö med god och förhållandevis jämn råvattenkvalitet, på rimligt avstånd från Gnesta tätort.

Det nya vattenverket får en mer avancerad reningsprocess än nödvattenverket. Reningen utformas för att kunna hantera de variationer som kan förekomma i ytvatten, bland annat algtoxiner.

Hur mycket vatten får kommunen ta från Klämmingen?

Mark- och miljödomstolens tillstånd medger ett uttag på högst 6 500 kubikmeter vatten under ett enskilt dygn.

Uttaget får samtidigt vara högst 1 642 500 kubikmeter per år. Det motsvarar ett genomsnitt på högst 4 500 kubikmeter per dygn under ett år.

Den högsta tillåtna mängden under ett enskilt dygn kan alltså inte tas ut varje dag under hela året.

Tillståndet anger hur mycket råvatten kommunen får ta från sjön. Det är inte samma sak som hur mycket färdigt dricksvatten det nya vattenverket kan producera.

Har grundvattennivåerna blivit bättre?

Grundvattennivåerna har återhämtat sig efter vattenbristen 2025. Det är positivt, men nivåerna varierar beroende på nederbörd, temperatur och hur mycket vatten som används.

Att nivåerna är bättre just nu betyder därför inte att det långsiktiga problemet är löst. Kommunen behöver en vattenförsörjning som klarar både normala förhållanden och längre perioder med torka eller andra störningar.

Finns det någon koppling mellan processerna för vattenförsörjning och avloppsrening?

Kommunen ser att balansen mellan uttag av dricksvatten och tillförsel av renat avloppsvatten behöver vara intakt för att inte rubba systemet och därför behövs det ett lokalt alternativ för avloppsreningen.

Arbetet med reningsverket pågår separat. Frågan kring avloppsreningen kommer inte hanteras i det här projektet.

Vilken betydelse har nödvattenverket?

Nödvattenverket är en viktig förstärkning av Gnestas vattenförsörjning. Där behandlas ytvatten från Frösjön. Det behandlade vattnet infiltreras sedan i marken och bidrar till att fylla på grundvattenmagasinet.

Anläggningen var en viktig del i hanteringen av de låga grundvattennivåerna under vattenbristen 2025. Men den löste inte situationen på egen hand. Sänkt tryck i ledningsnätet, bevattningsförbud, aktiv läcksökning och vattenbesparingar i både hushåll och kommunens verksamheter bidrog också till att minska belastningen.

Nödvattenverket innebär att Gnesta har bättre beredskap än tidigare.

Varför räcker inte nödvattenverket som långsiktig lösning?

Nödvattenverket har bara en sammanhängande linje för vattenbehandling. Om någon del av linjen måste stoppas påverkas hela produktionen.

Möjligheten att öka kapaciteten är också begränsad. Det beror bland annat på tillgänglig yta och anläggningens tekniska förutsättningar.

Anläggningen kräver dessutom tät tillsyn och återkommande insatser från driftpersonalen. Den är därför inte anpassad för att vara Gnestas ordinarie vattenförsörjning under lång tid.

Råvattnet från Frösjön kan periodvis påverkas av algblomning. Nödvattenverkets rening är inte utformad för att avskilja algtoxiner. Under sådana perioder kan produktionen därför behöva begränsas eller stoppas.

Nödvattenverket är en viktig förstärkning i ett ansträngt läge, men kan inte ge den kapacitet, driftsäkerhet och långsiktighet som behövs för den ordinarie vattenförsörjningen.

Hur blir den nya vattenförsörjningen mindre sårbar?

Den nya vattenförsörjningen bygger på två olika vattenkällor. Vatten från Klämmingen blir basen i den nya försörjningen, samtidigt som den nuvarande grundvattentäkten kan användas som reserv.

Systemet utformas så att ytvatten och grundvatten kan användas både tillsammans och var för sig. Om den ena vattenkällan tillfälligt inte kan användas finns det därmed ett alternativ.

När huvuddelen av vattnet tas från Klämmingen minskar också belastningen på grundvattentäkten. Det ger grundvattenmagasinet möjlighet att återhämta sig och förbättrar förutsättningarna för att använda det som reserv under en begränsad period.

Anläggningen får även vattenreservoarer, reservkraft och tekniska reservlösningar. Det ger bättre förutsättningar att hantera torka, föroreningar, elavbrott och tekniska störningar.

Hur påverkas miljön av vattenuttaget?

Kommunen har utrett hur vattenuttaget kan påverka Klämmingen, Frösjön och andra sjöar och vattendrag i området. Frågorna har behandlats i miljökonsekvensbeskrivningen och i mark- och miljödomstolens prövning.

I februari 2026 fick kommunen tillstånd att använda Klämmingen som vattentäkt. Tillståndet innehåller gränser och villkor som kommunen måste följa.

Varför behövs ett vattenskyddsområde?

Ett vattenskyddsområde ska skydda Klämmingens vattenkvalitet på lång sikt. Inom området kan särskilda regler gälla för verksamheter och aktiviteter som riskerar att förorena vattnet.

Efter genomfört samråd har kommunen skickat in förslaget till skyddsföreskrifter till Länsstyrelsen. Det är Länsstyrelsen som prövar förslaget och fattar beslut. Ärendet väntar för närvarande på handläggning.

Processen för vattenskyddsområdet är juridiskt skild från mark- och miljödomstolens prövning av vattenuttaget från Klämmingen.

När ska den nya vattenförsörjningen vara klar?

Det första spadtaget för det nya vattenverket togs i juni 2026. Enligt nuvarande tidplan ska driftsättningen av vattenverket påbörjas under våren 2028 med målet att vara i drift under försommaren.

Tidplanen kan påverkas av exempelvis byggförhållanden, leveranser, provdrift och andra delar som behöver vara klara innan anläggningen kan tas i ordinarie drift.

Hur finansieras den nya vattenförsörjningen?

Kommunalt vatten och avlopp finansieras genom avgifter. Alla fastighetsägare som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp berörs av avgiften. Avgifternas utformning och storlek finns angivet i en så kallad VA-taxa.

Under vissa förutsättningar får skattemedel användas till satsningar på den allmänna VA-anläggningen, dock får aldrig VA-avgifterna användas till skattefinansierad verksamhet. I vilken utsträckning skattefinansiering kan vara aktuell är i nuläget inte beslutat.

Vad ingår i investeringsramen på 447 miljoner kronor?

Investeringsramen omfattar inte bara byggnaden för det nya vattenverket. Den gäller hela systemet för den nya vattenförsörjningen, bland annat:

  • tillståndsansökan och projektering
  • den nya vattentäkten i Klämmingen
  • pumpstation
  • råvattenledningar
  • distributionsledningar
  • det nya vattenverket och dess tekniska utrustning.

En investeringsram är det högsta belopp som kommunen har avsatt för projektet. Den slutliga kostnaden fastställs först när projektets olika delar har genomförts och avslutats.

Vad skulle hända om projektet stoppades?

Om projektet stoppas kvarstår problemen med dagens vattenförsörjning. Gnesta skulle även fortsättningsvis vara beroende av en grundvattentäkt där tillgången varierar och där vattnet innehåller förhöjda kloridhalter.

Nödvattenverket är en viktig förstärkning, men kan inte ersätta en långsiktig ordinarie vattenförsörjning.

Kommunen har tidigare utrett flera alternativ och bedömt att vatten från Klämmingen, som renas i ett nytt vattenverk, är den mest hållbara och ekonomiskt fördelaktiga lösningen. Om projektet stoppas behöver kommunen därför på nytt ta ställning till hur vattenförsörjningen ska säkras.

Ett stopp skulle också kunna få stora ekonomiska och juridiska konsekvenser. Avtal med upphandlade entreprenörer kan behöva avslutas och arbeten som redan har påbörjats kan behöva återställas. Kostnader för arbete som inte längre kan användas i en färdig anläggning kan dessutom behöva belasta kommunens resultat direkt, i stället för att fördelas över anläggningens användningstid.

De exakta konsekvenserna beror på när och på vilket sätt projektet i så fall stoppas.

Vem fattar besluten om den nya vattenförsörjningen?

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fattar kommunens politiska beslut om projektet och dess ekonomi. Kommunens förvaltning ansvarar för att genomföra besluten.

Mark- och miljödomstolen har prövat och gett tillstånd till vattenuttaget från Klämmingen. Länsstyrelser och andra myndigheter ansvarar för prövning och tillsyn inom sina respektive områden.