Nytt avloppsreningsverk i Gnesta tätort

Det befintliga avloppsreningsverket har nått slutet av sin tekniska livslängd, trots att anläggningen har byggts om i flera omgångar.

Anläggningen saknar utrymme för de nödvändiga, nya reningssteg som krävs och en fortsatt ombyggnad bedöms varken tekniskt eller ekonomiskt vara en långsiktigt hållbar lösning.

Den avgörande frågan har varit att undvika negativ påverkan på vattenbalansen i kommunens sjösystem. Valet av lokalisering har därför utgått från behovet av att bibehålla vattenbalansen i Trosaåns avrinningsområde, där förutsättningarna för vattenreglering och skydd av befintlig infrastruktur begränsar möjligheterna till omlokalisering. Mot denna bakgrund bedömer kommunen att den valda platsen är förenlig med dessa förutsättningar och med hänsyn till sjösystemens näringsbelastning, se vidare ovan under Varför planeras ett reningsverk i just Gnesta tätort?

Vid lokalisering av ett avloppsreningsverk styr vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag var utsläpp får ske. I flera delar av kommunen har vattenmiljön redan ansträngd status och lagstiftningen tillåter inte att denna försämras ytterligare.

Även vattenbalansen i sjösystemen har betydelse. Uttag av vatten från Klämmingen behöver exempelvis kompenseras genom att vatten släpps uppströms dammen i Sigtunaån. Sammantaget gör detta att möjligheten att få tillstånd på andra platser bedöms vara begränsad.

Efter samlade utredningar bedöms det som mest miljömässigt och ekonomiskt rimligt att planera för ett nytt avloppsreningsverk på samma plats som den befintliga anläggningen i Gnesta tätort. Här finns redan etablerad infrastruktur och en utsläppspunkt med förutsättningar att klara både dagens och framtidens krav utan att äventyra vattenmiljön.

Undersökningar visar att Sigtunaån har bättre förutsättningar att ta emot renat avloppsvatten än flera andra vattendrag i kommunen. Här finns redan en påverkan från nuvarande verksamhet och med en modern anläggning bedöms större mängder avloppsvatten kunna renas i sådan utsträckning att försämring av vattenmiljön inte riskeras.

Kommunen har genomfört lokaliseringsutredningar samt tekniska och miljömässiga bedömningar av flera möjliga lösningar. I arbetet har hänsyn tagits till miljölagstiftning, vattenmiljö, dricksvattenförsörjning, befintlig infrastruktur och långsiktig hållbarhet. Den föreslagna lösningen bygger på en samlad avvägning av dessa faktorer.

Ett nytt avloppsreningsverk ger bättre rening och lägre halter av föroreningar i det renade vattnet. Samtidigt innebär ökad kapacitet att större mängder avloppsvatten kan tas emot och renas. Det gör att den totala påverkan på vattenmiljön behöver bedömas noggrant innan tillstånd kan ges. Verksamheten kommer att omfattas av strikta utsläppsvillkor.

Det nya reningsverket planeras med större kapacitet och bättre hantering av höga flöden. Det ger bättre förutsättningar att undvika bräddningar vid kraftig nederbörd och höga belastningar.

Slammet behöver tas om hand på ett miljömässigt hållbart sätt. Hur detta ska ske utreds i den fortsatta projekteringen. Rötning, där näringsämnen kan återvinnas och biogas produceras, är ett möjligt alternativ.

I dag transporteras slammet från befintligt reningsverk och används främst som gödsel på åkermark. Framtida lösningar ska ge minst lika bra eller bättre miljönytta och följa gällande regelverk och certifieringskrav.

Väla å och Storsjön har en miljöstatus som innebär att gällande miljölagstiftning inte tillåter ytterligare försämring, vilket gör att ett nytt större reningsverk sannolikt inte skulle få tillstånd vid lokalisering i Björnlunda.

Det nya avloppsreningsverket planeras för att påverka omgivningen så lite som möjligt. De delar av anläggningen som kan orsaka lukt eller buller planeras att byggas in, och anläggningen måste uppfylla gällande krav för hur mycket buller som får förekomma.

Mängden transporter bedöms vara likvärdiga jämfört med i dag, och planeras för att störa så lite som möjligt.

En våtmark kan inte ersätta ett avloppsreningsverk, eftersom det inte kan säkerställas att rätt nivå av rening uppnås hela tiden. Det är inte möjligt att uppnå samma grad av kontroll i en naturlig miljö som i ett tekniskt reningsverk.

Våtmarker kräver dessutom stora ytor och fungerar bäst när vattenflödena är låga och jämna. Reningen i en våtmark påverkas av årstid, temperatur och nederbörd. Det gör det svårt att säkerställa en stabil och förutsägbar rening året runt, vilket är nödvändigt för att uppfylla gällande krav. Möjligheten att anlägga en våtmark som polersteg kommer däremot att utredas under tillståndsprocessen.

Det nya avloppsreningsverket kommer att ha bättre rening, högre driftsäkerhet och större möjligheter att uppfylla dagens och framtidens miljökrav jämfört med den nuvarande anläggningen. Ett nytt tillstånd medför hårdare krav på efterlevnad än dagens, vilket i praktiken gör att anläggningen kommer styras för att i större utsträckning vara under utsläppsvillkorens begränsningsvärden.

Den ökade kapaciteten medför även att fler fastigheter med egna avloppslösningar kan kopplas till det kommunala reningsverket för ytterligare förbättring av vattenkvaliteten inom avrinningsområdet.

Allt det ovanstående gör att den totala påverkan på vattenmiljön kan minska per abonnent trots att kommunen växer.