Året som gått i
nämnderna och bolagen

2013 var ett händelserikt år i Gnesta. En detaljplan antogs för Frösjö strand, som blir ett av Gnestas största bostadsprojekt på många år. Biografen i Elektron rustades upp och digitaliserades. Mer än 170 aktiviteter genomfördes på Strömmen för barn och vuxna. Till detta kan räknas många evenemang som föreningar anordnade inom musik och konst. ESF-projektet om lärande samverkan i förskolor och skolor avslutades och har gett en bra grund för vidare utveckling. De olika nämndernas verksamheter och projekt under året beskrivs närmare nedan.

Socialnämnden

Allmänt

Förvaltningen har fortsatt arbetet med kvalitetsledningssystem för alla verksamheter genom att ta fram processer och rutiner för bland annat avvikelse-hantering, dokumentation, genomförandeplaner, riskanalyser och enheternas egna framtidsplaner.

Utveckling av verksamhetssystemet Treserva fortsatte med syfte att systemet ska kunna bli ett effektivt verktyg i vardagen. Avgiftshanteringen har förbättrats, liksom dokumentationen inom äldreomsorg och stödverksamhet. Projektet om våld i nära relation fortsatte under året.

Förvaltningen uppdaterade riktlinjerna för handläggning av äldreomsorg enligt socialtjänstlagen och hantering av missförhållanden enligt lex Sarah, och alla anställda inom socialförvaltningen har börjat få utbildning i lex Sarah.

Individ- och familjeomsorgen

IFO har drivit föräldrastödsprogram både som beviljad insats och generellt (det vill säga utan beslut). Antalet hushåll med försörjningsstöd har minskat från 118 till 98. Verksamheten ska kartlägga om och hur projektet Kulturarvslyftet, RAR1,projektet Ciceron2 och tillgång till arbete eller studier har haft en positiv inverkan.

Kommunen fortsatte ta emot ensamkommande flyktingbarn. I slutet av 2013 tecknade socialnämnden avtal med Migrationsverket om mottagande av flyktingbarn med fyra platser från och med 2014. 2013 tog Gnesta emot 11 barn förutom ensamkommande flyktingbarn. Under året blev 6 barn placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) och 4 barn har fått så kallade uppväxtplaceringar, varav 3 barn är avslutade ärenden.

Myndigheten för vård och omsorg

Myndighetsenheten ansvarar bland annat för utredning, beslut om insatser och avgifter till äldre och personer med funktionsnedsättning. Enheten har utvecklat biståndsbedömningen genom tydligare mål och uppdrag, och har haft ärendedragningar och handledning för att öka rättssäkerheten och likvärdigheten inför lagen.

 

1 RAR är Sörmlands läns samordningsförbund där kommuner, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget ingår med syfte att gemensamt arbeta med frågor kring arbete och sysselsättning.

2 Utifrån RAR bedrivs Ciceron-projektet som arbetat med att erbjuda studier eller annan sysselsättning till ungdomar 16–29 år.

52

Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser 2013 anser 72 procent (73 procent 2012) av brukare i Gnesta att biståndsbeslutet om hemtjänst är anpassat efter deras behov.

Gnesta kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänst och hade under året en godkänd extern leverantör av hemtjänst. Antalet brukare inom hemtjänsten ökade. Allt fler äldre väljer en privat vårdgivare av hemtjänst, framför allt nya brukare. Behovet av boendestöd ökade också under året, speciellt för yngre med psykisk ohälsa. Behovet av LSS-boende för vuxna minskade däremot.

Äldreomsorgen

Verksamheterna inom äldreomsorg består av tre äldreboenden, korttidsboende, dagverksamhet, hemtjänst och öppen träffpunktsverksamhet. Brukarna i Gnesta var 2013 mer nöjda inom många områden jämfört med 2012, enligt Socialstyrelsens nationella brukarundersökningar. Sammantaget var 94 procent nöjda med hemtjänsten mot 91 procent 2012. Inom äldreboenden sjönk kundnöjdheten till 79 procent jämfört med 81 procent 2012.

Antalet utförda hemtjänsttimmar i kommunens regi minskade liksom brukare inskrivna på social dagverksamhet.

Träffpunktsverksamheten har under året erbjudit anhörigkafé, efterlevnadsgrupper tillsammans med diakon, anhörigträffar för anhöriga som har en närstående med psykisk ohälsa, föräldraträffar till barn med funktionsnedsättning samt anhöriggrupper för närstående med demenssjukdom.

Stödverksamheten

Stödverksamhet för personer med funktionsnedsättning består bland annat av personlig assistans, kontaktperson, bostad med särskild service, korttidsboende, korttidstillsyn för barn över 12 år samt dagliga verksamheter.

 

53

Alla enheter arbetade under året med utbildning och införande av evidensbaserade metoder. Dessa metoder handlar bland annat om ett självständigt liv, motiverande samtal, tydliggörande pedagogik, alternativ och kompletterande kommunikation samt begåvningsstöd.

Omfattningen av stödverksamheten har varit ganska jämn under året förutom insatsen boendestöd som ökat, framför allt för personer med neuropsykiatriska diagnoser.

Hälso- och sjukvårdsenheten

Den kommunala hälso- och sjukvården har ansvar för att ge hemsjukvård till personer som är 18 år och äldre som behöver hemsjukvård. När vård i hemmet blir allt mer avancerad med ny teknik och nya behandlingsmetoder, ställer det högre krav på sjuksköterskorna. Inom hemrehabilitering och habilitering har också behovet av hemsjukvård ökat.

Hälso- och sjukvårdsverksamheten gjorde genom det nationella kvalitetsregistret Senior alert riskbedömningar och handlingsplaner för 40 procent av brukarna. Hälso- och sjukvårdsverksamheten utvecklade också avvikelsehanteringen enligt kvalitetsledningssystemet.

Hemsjukvårdsärendena och hembesöken ökade under året. Samtidigt blev antalet hembesök lägre än väntat på grund av ett förändrat arbetssätt.

Kostenheten

Mat tillagas till äldre och elever i kommunens tillagningskök. Under året var Liljedalshemmets kök stängt för renovering och under tiden lagade Frejaskolans kök mat till Liljedalshemmet, Frustunagården och träffpunktens verksamheter.

Kostenheten påbörjade en upphandling av livsmedel tillsammans med Oxelösunds, Nyköpings och Trosa kommuner. Upphandlingen ska gälla från och med 2015.

Alla skolor serverar frukost och 12 procent av eleverna äter frukost i skolan. Förutom inskrivna barn på fritids har även övriga elever haft möjlighet att köpa frukost. I skolan har barnen serverats minst två rätter, varav en vegetarisk. Mellanmål har serverats till inskrivna fritidsbarn.

Barn- och utbildningsnämnden

Allmänt

ESF-projektet Lärande samverkan i Gnestas förskolor och skolor avslutades i november efter 2,5 års utvecklingsarbete. All personal inom förskola och skola har fått kompetensutveckling både individuellt och i grupp. Projektet har omfattat pedagogiskt ledarskap, kreativt och entreprenöriellt lärande, jämställdhet och likabehandling, ämnesfördjupning samt chefsutveckling. Projektet har på olika sätt stärkt organisationen och bidragit till att lägga grunden för ett treårigt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet är även inriktat på struktur för organisations- och ledarutveckling, innovativt lärande samt social och ekologisk hållbarhet.

Förväntningen inför 2013 att öka samarbetet med högskola och universitet kunde inte uppfyllas på grund av att de resurser som finns inom högskolan riktas mot gymnasieskolor och inte räcker till för samarbete med grundskolan. Under 2014 ska nämnden undersöka andra möjligheter till samarbete.

Den 1 augusti 2013 flyttades fritidsgården Chill från kultur- och teknikförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen. Chill är genom sin öppna verksamhet ett komplement till kommunens fritidsutbud och är därför ett viktigt alternativ för de ungdomar som till exempel inte väljer föreningsaktiviteter.

Trygghet och trivsel

96 procent av föräldrarna i förskolan svarar i en enkät att deras barn trivs. Motsvarande siffra för grundskolan är 91 procent. Av föräldrarna i förskolan svarar 90 procent att de är trygga med att lämna sitt barn i förskolan. På frågan om förskolan gör tillräckligt för att motverka mobbning i förskolan svarar 59 procent ja och 33 procent svarar att de inte vet. På frågan om förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt svarar 76 procent ja och 16 procent vet inte. Föräldrarna i förskolan har också fått frågan om de fått information om likabehandlingsplanen och där svarar 76 procent ja.

54

Förskolan

Förskolorna har arbetat medvetet med den pedagogiska miljön som ska ge barnen utmaningar och tillåtelse att utforska sin omvärld. Det har bidragit till att Gnesta har en förskoleverksamhet som stimulerar till utforskande och lärande. Man arbetar utifrån teman och i små projekt som utgår från barnens tankar och intressen. Man använder olika slags konstruktionsmaterial, it-verktyg, bild och form, drama och andra former för att barnen ska få möjlighet att lära på många olika sätt.

Genom dokumentation synliggör förskolan barnens lärprocesser för dem själva och för andra. Arbetssättet ger en bra koppling till förskolans läroplan som bland annat säger att barnen ska få förberedande läs- och skrivinlärning, förberedande matematikinlärning och naturvetenskaplig inlärning i en miljö som stimulerar lek, fantasi och kreativitet.

Förskolan Tallen med två avdelningar startades i Åsbackaskolans lokaler.

Grundskolan

Resultatet för årskurs 9 sjönk 2013, och det är främst pojkarnas resultat som sjunkit. Andelen elever med fullständiga betyg har varierat de senaste åren, och 2013 hade 71 procent av pojkarna fullständigt betyg. Pojkarnas meritvärde minskade med 15 poäng från 2012 och är nu 16 poäng under rikssnittet från att förra året har varit över rikssnittet. Skillnaden mellan pojkars och flickors betyg, som minskat de senaste åren, ökade 2013 till 27 poäng, nästan dubbelt så mycket som tidigare år.

Grundskolan fortsätter att granska resultat och vidta åtgärder för att förbättra dem. Arbetet utgår även här från trygga elever som tror på sig själva och sina möjligheter att lyckas. Arbetet sker genom elevhälsan och specialpedagoger som arbetar för barn med behov av särskilt stöd. Studie- och yrkesvägledaren har till uppgift att hjälpa eleverna att välja rätt för sina framtida studier. Från och med 2012 har studie- och yrkesvägledarens ansvar utökats till att omfatta årskurs 1–5 enligt den nya skollagen.

Inom ramen för ESF-projektet har lärare fått utbildning utifrån läroplanens krav på entreprenöriellt lärande, det vill säga företagsamhet som en del i viljan att hitta nya vägar i livet. It får en allt större betydelse som verktyg i elevernas lärande, bland annat i arbetssättet Skriva sig till läsning där eleverna tidigare lär sig läsa och därmed snabbare kan följa med även i andra ämnen.

Grundskolan har också anordnat många olika aktiviteter för pojkar respektive flickor, med utgångspunkt från att pojkars studieresultat generellt är sämre än flickors, samtidigt som flickor generellt är mer stressade.

 

55

Gymnasiet

Förvaltningens gymnasieansvariga följer elevernas resultat och har kontakt med gymnasieskolorna för att få bättre återkoppling och hjälpa elever som hamnar i svårigheter och vill sluta. Det här arbetssättet infördes 2012.

Andelen gymnasieelever som får slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år redovisas till och med 2012. 84 procent av flickorna fick slutbetyg 2012, en ökning från 77 procent 2011. För pojkar minskade andelen från 74 till 63 procent.

Vuxenutbildning

Andelen elever som läser på komvux grundläggande nivå ökade under året. Detsamma gäller dem som läser för att komplettera sin behörighet till högskolestudier. De senaste årens statliga och kommunala satsning på yrkesvux har också ökat möjligheterna att studera för att få en yrkesutbildning. En fråga är hur kommunen ska kunna fortsätta med dessa satsningar när de statliga bidragen avskaffas. Andelen elever som har fått betyg i svenska för invandrare (sfi) har också ökat.

Att ha föräldrar som studerar vidare på vuxenutbildning/komvux ger positiva effekter även för barnen. Barnen får genom mer studiemotiverade föräldrar mer stöd i sin skolgång och också mer uppmuntran till att studera vidare.

Miljö- och byggnämnden

Detaljplanen för Frösjö strand antogs av kommunfullmäktige den 2 april 2013. Med den har kommunen en planberedskap för över 400 bostäder. Frösjö strand blir ett av kommunens största bostadsprojekt på många år med 140 bostäder. Bostäderna i Frönäs knyts närmare Gnesta centrum genom en strandpromenad längs Frösjön och en separat gång- och cykelväg. En viktig fråga blir att följa upp detaljplanens intentioner i genomförandet. Det gäller bland annat exploateringsavtalet mellan kommunen och de båda byggherrarna Peab och Gnestahem. Det är viktigt att skapa attraktiva bostäder, behålla Gnestas identitet som småstadsidyll och samtidigt ha budget för gator, parker, småbåtshamn, badplats, strandpromenad och gång- och cykelvägar i området.

Nämnden tog fram och antog detaljplanen för Vängsö flygplats (numera Stockholm/Gnesta) före sommaren. Syftet med planen är att reglera bebyggelsen kring flygplatsen för att den nuvarande verksamheten med lätt icke kommersiell flygtrafik ska kunna bevaras och utvecklas. Planen ändrar inte villkoren för flygverksamhetens omfattning. Planen överklagades till mark- och miljööverdomstolen men de överklagande fick inte prövningstillstånd. Därmed vann planen laga kraft i januari 2014.

Förvaltningen ingår i arbetet med att utveckla medborgardialogen i Gnesta kommun. En första mer omfattande medborgardialog genomfördes inför kommunstyrelsens beslut om program för Gnesta centrum. En andra dialog skedde på skyltsöndagen och handlade om utformningen av Thuleparken. Medborgardialogen för Gnesta centrum genomfördes genom att kommunen bjöd in till sex fokusgrupper under april–maj. Sammanlagt deltog 57 personer, varav 32 män och 25 kvinnor. En annan medborgardialog, om Thuleparken, genomfördes på skyltsöndagen den 24 november på Strömmentorget. 200 personer lämnade in 232 olika förslag. 32 förslag kom också via e-post. En slutsats är att kommunen bör utnyttja olika publika evenemang som skyltsöndagen och Gnestadagen för att föra ut olika frågor. Det är ett bra sätt att nå ett representativt urval av Gnestabor.

Genom ett beslut av länsstyrelsen har det generella strandskyddet utökats från 100 till 300 meter runt sjön Båven. Vilken effekt det får för byggande och utveckling runt sjön får framtiden utvisa. Den gällande Båvenplanen har tidigare inneburit en restriktiv behandling av bygglovsansökningar för nya bostadshus.

Gnesta kommun fick i september diplom för ett ”föredömligt tillgänglighetsarbete” enligt Humanas tillgänglighetsbarometer 2013. Gnesta var tillsammans med Katrineholm bästa kommun i Sörmland.

En enkät skickades ut till 80 personer som fått bygglov januari–augusti 2013. 40 personer svarade och av dem var 80–90 procent var nöjda med servicen. Minst nöjd var man med avgiften, där mindre än hälften var nöjda.

56

Miljö

Miljö- och byggnämnden beslutade 2012 om en projektplan för att inventera kommunens alla enskilda avlopp. Det finns 3 000 fastigheter med enskilt avlopp och arbetet har pågått i flera år. Den nuvarande planen har som mål att inventera 300 avlopp per år. Det innebär att alla avlopp ska vara inventerade till år 2016 och åtgärdade senast 2017. Hela inventeringen finansieras med avgifter. 2013 beslutade nämnden att inventeringen i första hand ska inriktas på avlopp med högst risker, det vill säga avlopp som har toalett påkopplad. Det innebär att avlopp med endast bad-, disk- och tvättvatten inventeras först då alla toalett- avlopp är inventerade.

2011 redovisade SBA (Stockholm Business Alliance) en så kallad NKI-undersökning (nöjd-kund-index). Gnesta kommun fick värdet 53 av 100, vilket är långt under godkänt som är 62. 2007 och 2009 gjordes motsvarande mätning och då fick Gnesta index 69 respektive 60. Betyget har således sjunkit från mer än godkänt till icke godkänt. Resultatet av NKI 2013 blev 63 för miljö, vilket var en avsevärd förbättring och ett godkänt resultat (godkänt är 62–69). Arbetet med att förbättra service och bemötande fortsätter 2014. Undersökningen mäter de olika områdena tillgänglighet, information, bemötande, kompetens, effektivitet och rättssäkerhet, och riktar sig till de företag som under året fått någon form av beslut av kommunen.

Kultur- och tekniknämnden

2013 präglades av många stora utvecklingsprojekt och utredningar inom flera områden:

  • Utredning om funktioner vid om- och tillbyggnad av badhuset
  • Utredning om lokalisering och utformning av ny idrottshall
  • Nytt omklädningsrum vid konstgräsplanen i Hagstumosse
  • Utredningar om ett nytt avloppsreningsverk eller avloppsledning från Laxne
  • Åtgärder i Gnesta reningsverk med anledning av störning i reningsprocessen
  • Digitalisering och upprustning av biografen i Elektron
  • Utredning om kommunens biblioteksfilialer, bland annat med anledning av den nya skollagen
  • Översyn av regler för föreningsbidrag för att föreningar lättare ska kunna få de bidrag de har rätt till
  • Sammanslagning mellan bibliotek och medborgarkontor och upprustning av lokalen (påbörjat, klart våren 2014)
  • Upprustning av Skillingavallen (fortsätter 2014 med nya löparbanor)
  • Utredning om övertagande av Storgatan från Trafikverket
  • Genomförande av ny plan för hastighetsbestämmelser i tätorterna som förenklat innebär att bostadsgator får 30 km/tim och genomfartsgator får 40 km/tim

Här under sammanfattas övriga händelser inom nämndens olika verksamhetsområden.

57

Fritidsverksamhet

Idrottsföreningarna genomförde många aktiviteter som var positiva inslag. Alla tätorter har haft vinteraktiviteter tillgängliga för alla invånare och även besökare från andra orter. Utöver det har sportlovsaktiviteter, höstlovsaktiviteter, fotbollscuper, cirkusskola, handbollsskola med mera anordnats. För kommunens löpare anordnades Marknadsloppet och Kärruset, och OK Klemmingen arrangerade även en triathlontävling.

Kommunfullmäktige delade ut stipendier för SM-, EM- och VM-medaljer till Gnesta Taekwon-Do och för ett SM-guld till Gnesta Gym. Årets ungdomsledarpris gick till teatergruppen Skaka.

Bibliotek och allmänkultur

På Strömmen genomfördes 172 aktiviteter för vuxna och barn. Den enskilt största satsningen var Barnkalaset där barnen bland annat bjöds på en stor fest med brandbilar, sopbil, källsorteringstävling, ansiktsmålning, prins- och prinsesstol och tandborstregn. 13 utställningar hölls, varav en visade delar av kommunens samlade verk av Lars Hillersberg. 29 vuxenaktiviteter genomfördes, bland annat författarcaféer, språkcaféer i integrationssyfte samt bok- och berättarcaféer. Besöksantalet för vuxenaktiviteter har varit 6–26 personer. 143 barnaktiviteter genomfördes, främst riktade mot skolan, bland annat bokprat, bookworms, bokjuryn för årskurs 4, lånebesök och bokdrama.

I Gnesta kommun finns en stark musiktradition, vilket märks när året summeras. Bland arrangemangen kan nämnas Gnestastämman på Elektron, Bellmansspelen, Sandviks musikfestival, Lakeside Music Lovers Festival Gnesta, Brunnskonsert i Gryt, Musik i sommarkväll, konserter på Elektron där Scenkonst Sörmland och Kulturskolan samarbetat med kultur- och fritidsverksamheten, konserter i Skottvång, allsångskvällar i Gryt, klassisk musik i arrangemang av Ateljé 42 och Musik i Gryt, konserter i Björnlunda hembygdsgård samt pianofestival i Björnlunda.

Till årets konstrunda kom mer än 1 000 besökare. 52 konstnärer medverkade med sina alster (44 konstnärer 2012). Samlingsutställningen på Art Lab Gnesta lockade närmare 500 besökare 2013. Antalet besökare i konstnärernas ateljéer varierade från 30 till över 300. Nytt för 2013 var att vattentornet var öppet där sex deltagare visade sina verk för strax över 300 besökare.

Medborgarkontor och turism

2013 sysselsatte kommunen 53 ungdomar i ferie- arbete, främst inom äldreomsorgen, stödverksamheten, förskolor och skolbarnsomsorg.

Destinationsutveckling Sörmland fortsatte – ett projekt med fokus på internationell marknad, som är ett samarbete mellan Regionförbundet Sörmland, länets kommuner och Svensk Destinationsutveckling AB.

Gatu- och parkverksamhet

Vinterunderhållet på vägarna i början av året var både omfattande och långvarigt med stora snömängder som forslades bort från kritiska punkter.

Kommunens träd och buskar i parkmiljöer och allmänna platser inventerades. Inventeringen ska följas upp och leda till en skötselplan.

58

Utbyte av kvicksilverarmaturer på gatubelysningen fortsatte under året. Senast 2015 ska alla kvicksilverlampor vara utbytta.

Vatten och avlopp

Va-verksamheten genomförde en rad förbättringsåtgärder. En var den nya pumpstationen vid Gnesta reningsverk. En annan var ett stort arbete med egenkontroll inom va-verksamheten, bland annat på grund av tillsynen från miljöenheten. Egenkontrollen omfattade bland annat dokumentation, nya rutiner och kompetensutveckling för medarbetare.

Renhållning

Under våren infördes nya sorteringsrutiner på Återvinningsgårdens ramp, som gör det möjligt att omvandla mer avfall till resurser, få bättre ekonomi samt en mer kundanpassad och logisk sortering. Under sommaren utökades öppettiderna på Återvinningsgården till att gälla varje lördag istället för varannan lördag.

Städningen av återvinningsstationerna har intensifierats. Dessutom gjorde renhållningen insatser vid avlägsna och svårtillgängliga hämtställen längs Sörmlandsleden och kanotleden, samt punktinsatser vid nedskräpning på privat mark.

Renhållningsverksamheten hade även 2013 fina insamlingssiffror, inte minst vad gäller farligt avfall. Återvinningsgården och sophämtningen fick åter toppbetyg i SCB:s medborgarundersökning om kommuninvånarnas nöjdhet med kommunens verksamheter.

Kommunledningskontoret

Kommunanställda med många företagskontakter

Inom ramen för ESF-projektet Gnesta Företagsutveckling har kommunledningskontoret påbörjat en kompetensutveckling av kommunanställda med företagskontakter. Dessutom har kontoret bjudit in till olika aktiviteter, bland annat morgonsoffa och öppna nätverksmöten, riktade till företagare.

Möjligheter till interaktion på hemsidan

Inom ramen för avdelningen ”självservice” på kommunens webbplats finns bland annat möjlighet att söka barnomsorgsplats och fritidsplats samt ändra de tider man sökt. Här kan man också lämna klagomål och synpunkter, fylla i blanketter, nå skolportalen för kommunikation mellan föräldrar och skola, söka föreningar och boka idrottshallar och planer samt beställa slamtömning och söka kommersiella lokaler. Även kommunens närvaro på sociala medier som Facebook ger möjlighet till en ökad dialog med medborgarna.

Läsplattor till förtroendevalda

Kommunfullmäktige beslutade i juni 2013 att alla kallelser och protokoll till nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska distribueras till de förtroendevalda via läsplatta. Under hösten 2013 fick förtroendevalda i kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden tillgång till läsplattor. Fullmäktige beslutade även att införa en politikerwebb för att underlätta distributionen och tillgängligheten för de förtroendevalda. Politikerwebben beräknas komma igång våren 2014.

Ny upphandlingspolicy

En ny upphandlingspolicy antogs av fullmäktige under våren. Den nya policyn fokuserar särskilt på bland annat miljö- och klimatfrågor.

Energi- och miljöarbete inom it

Kommunledningskontoret fortsatte arbetet med att minska el- och kylbehovet i datahallarna, bara köpa in energicertifierade skrivare samt se till att alla datorarbetsplatser har EU:s miljömärkning Energy Star som lägsta nivå. Kontoret påbörjade även ett arbete med en plan för så kallad grön it.

59

Koncernen Gnesta kommun

Kommunkoncernen, som består av de bolag kommunen äger, redovisade ett underskott på 2,3 mkr för 2013. Händelser under året var bland annat att kommunen beslutade att sälja Gnesta Stadsnät AB för att få en ägare med större möjligheter att utveckla fibernätet. För Gnestahems del blev projekteringen klar för nybygget vid Frösjöstrand. Inom Gnesta Centrumfastigheter diskuterades hur man kan utnyttja posthuset på lämpligt sätt.

Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunens nämnder, Gnesta Kommunkoncern AB.

Gnesta Kommunkoncern AB började sin verksamhet 2009. Koncernen ska, utifrån kommunens vision och långsiktiga mål och företagspolicyn för Gnesta kommun och dess bolag, ha en sammanhållande ägarroll för de kommunala bolag där kommunen äger minst 50 procent av aktierna.

Eftersom kommunen har ett bestämmande inflytande i Gnesta Kommunkoncern AB ingår den i den sammanställda redovisningen.

 

Gnesta Kommunkoncern AB

Gnesta Kommunkoncern AB är helägt av Gnesta kommun. I koncernen ingår bolagen Gnestahem AB, Gnesta Förvaltnings AB, Gnesta Stadsnät AB och Gnesta Centrumfastigheter AB.

Koncernens resultat

Resultatet för hela koncernen inklusive alla bolag var ett underskott på 2,3 mkr (– 1,5 mkr 2012). Det sammanställda resultatet efter elimineringar för Gnesta kommun tillsammans med bolagen blev –0,8 mkr (+5,7 mkr 2012).

Gnestahem AB

Gnestahem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 818 lägenheter och ett 20-tal lokaler i Gnesta kommun. Den totala förvaltade ytan är 63 336 m2. Syftet med bolaget är att det på affärsmässiga grunder ska bygga och förvalta bostäder och lokaler för såväl kommersiella som kommunala ändamål. Bolaget ska eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose invånarnas olika önskemål vad gäller bostäder.

Gnestahem AB hade under 2013 inga vakanta lägenheter och bolagets andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun är 63 procent. Gnestahems intressebank hade 2 576 intressenter vid årets slut.

Energiförbrukningen var oförändrad mellan 2012 och 2013 medan den minskade med 4,2 procent mellan 2011 och 2012. Genom att under flera år aktivt jobba med energieffektiviseringar och miljöförbättringar har Gnestahem tillsammans med systerbolaget Gnesta Förvaltnings AB lyckats minska utsläppen av koldioxid med cirka 430 ton på årsbasis.

Projekteringen är klar för nybyggnationen på området Frösjöstrand i Gnesta och bolaget kommer att göra en upphandling för byggprojektet våren 2014. 42 nya lägenheter beräknas bli klara för inflyttning andra halvåret 2015.

Gnestahem AB fortsätter att satsa på underhållet och planeringen är att stamrenovera minst ett hus per år.

60

Gnesta Förvaltnings AB

Gnesta Förvaltnings AB hyr ut i stort sett alla sina lokaler (97 procent) till Gnesta kommun. Bolaget deltar tidigt i processen om nya kommunala lokaler, vilket är en förutsättning för att kunna erbjuda både ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Gnesta Förvaltnings AB äger och förvaltar ett 30-tal lokaler med en total yta på 47 131 m2.

Alla bolagets lokaler är uthyrda med fleråriga kontrakt som har olika förfallotider.

Gnesta Stadsnät AB

Gnesta Stadsnät har i uppdrag att förvalta och driva fiberoptiskt stadsnät i Gnesta. Bolaget har en anslutningsgrad på 35 procent av hushållen och företagen i Gnesta. Kommunfullmäktige beslutade under året att sälja bolaget. Bedömningen är att en extern operatör har både bättre ekonomi och kompetens för att få fler i hela kommunen att ansluta sig till det fiberoptiska nätet.

Gnesta Centrumfastigheter AB

Gnesta Centrumfastigheter äger och förvaltar fastighet- erna vid Strömmentorget i centrala Gnesta. Bolaget äger både bostäder och lokaler. En fråga som diskuterats under året är det så kallade posthuset som har ett stort renoverings- och underhållsbehov. De parallella arkitektuppdragen som pågår fokuserar särskilt på om, och i så fall hur, posthuset kan användas i utvecklingen av Gnesta centrum.

Övriga aktieinnehav

I följande bolag äger inte kommunen något bestämmande inflytande, och därför ingår de inte i den sammanställda redovisningen.

Gnesta kommun har ett andelskapital på 420 tkr i kreditmarknadsbolaget Kommuninvest, som ägs av mer än 260 svenska kommuner och landsting. Bolagets syfte är att utifrån kommunal värdegrund skapa de långsiktigt bästa villkoren för ägarnas finansiella verksamhet.

Kommunen äger 1,79 procent av aktiekapitalet i Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet som är huvudman för länets kollektivtrafik.

Kommunen äger 100 aktier (2 procent) i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret ska arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor.

Gnesta kommun äger också tre aktier (totalt 1 000 kr) i Sörmlands turismutveckling AB. Sörmlands turismutvecklings uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland arbeta för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling.

Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus i Stjärnhov. Föreningens uppdrag är att förvalta en byggnad med samlingslokal som hyrs ut till föreningar. Kommunen äger också 6,5 andelar i Daga Vattenregleringsföretag.

61