Gnestas ekonomi

Det ekonomiska resultatet långt ifrån målet

Gnesta kommun redovisade ett överskott på 1,5 mkr 2013. Resultatet var lägre än budgeterade 2 mkr. Nämndernas underskott blev 15 mkr, men detta kompenserades av totala överskott på i stort sett samma summa (14,5 mkr) inom kommungemensamma verksamheter. Dessa plusposter sammanfattas nedan.

  • Kommunen fick en återbetalning på 7,1 mkr av premier från AFA Försäkring.
  • Kommunen sparade 1 mkr av reserven för semesterlöneskuld.
  • Kommunen hade lägre arbetsgivaravgifter än beräknat på grund av att man budgeterat för högre personalomkostnadspåslag (PO) än vad som blev resultatet. Det gav ett överskott på 3,5 mkr.
  • Efter att huvudansvaret för integrationsverksamhet flyttats från kommunen till arbetsförmedlingen fick kommunen 2,9 mkr i överskott av pengar till flyktingmottagande.

I resultatet ingår även tidigare års öronmärkta medel som minskade resultatet med 1,3 mkr.

Hög kostnadsutveckling

Nettokostnaderna ökade med 3,5 procent vilket var en större ökning än föregående år. Fortsatt höga nettokostnadsökningar gör det svårt att behålla en god ekonomisk hushållning på lång sikt.

Nämndernas underskott blev 15 mkr

Kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden redovisade marginella överskott. Övriga nämnder redovisade underskott, varav barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden i princip stod för hela underskottet på 15 mkr.

Ekonomisk redovisning per nämnd1

Kommunstyrelsen

Kostnadsutveckling

Totalt blev kommunstyrelsens nettokostnader 37,3 mkr, vilket var en ökning med 1,6 mkr (4,4 procent) från 2012.

Budgetavvikelse

Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,2 mkr.

Underskottet på 0,4 mkr inom verksamhetsområdet kommunchef beror framför allt på kostnader för en utredning av konsekvenser av ett länsbyte och kostnader för kommunens julfest. Kansli- och nämndserviceenheten följde budget och ekonomienheten redovisade ett överskott på 0,6 mkr på grund av vakanta tjänster. Underskottet på 0,3 mkr för it-enheten beror på ökade kostnader för nya serverlicenser, att samtalskostnaderna var för lågt beräknade och att en fast återkommande kostnad för kommunens mobila anslutningar till telenätet inte var budgeterad.

Överskottet på 0,2 mkr för mark och fastigheter beror dels på att enheten inte använt avsatta pengar för kommunaltekniska utredningar och översiktsplan, dels på ökade hyresintäkter och lägre underhållskostnader än budgeterat för hyrda fastigheter.

1Se även driftredovisning s. X

41

Personalenhetens överskott på 0,2 mkr beror bland annat på att kostnaderna för fackliga företrädare, företagshälsovård, arbetsmiljö och rehabilitering samt personalfrämjande åtgärder blev lägre än budgeterat. I samhällsunderstödda resor ingår kostnader för busstrafik samt subventionen för att resa med SL-taxa på pendeltåget inklusive bussresor inom Gnesta kommun. En ny finansieringsmodell från och med 2013 innebär att kommunen inte längre betalar för regional trafik (pendeltåget och busstrafiken Gnesta–Nyköping). I stället betalar Gnesta kommun 100 procent av kostnaderna för det lokala busslinjenätet inom Gnesta kommun. År 2013 infördes ett nytt busslinjenät. Det har ökat kostnaderna för skolskjutsarna med 1,2 mkr per år. Denna ökade kostnad rymdes i budgeten för samhällsunderstödda resor och har förts över till barn- och utbildningsnämnden. Resultatet blev ett underskott på 0,1 mkr som bland annat beror på ett minskat resande med mindre intäkter som följd.

Miljö- och byggnämnden

Kostnadsutveckling

Nämndens nettokostnader för 2013 var 11,7 mkr, vilket var en ökning med 2,2 mkr (23 procent) från 2012. Kostnadsutvecklingen beror dels på att nämndens kostnader för bostadsanpassningar ökade mellan åren, dels på att nämnden fick sin budget utökad med 1,5 mkr 2013 och därmed också fick högre kostnader.

Budgetavvikelse

Miljö- och byggnämnden redovisade ett överskott på 0,1 mkr för 2013. Bygglovsintäkterna ökade dels på grund av fler ärenden varav ett större (Thulegatan), dels på grund av den nya plan- och bygglagen som innebär ett bredare uppdrag för kommunen. Kostnaderna för bostadsanpassningar ökade till 1,1 mkr.

Barn- och utbildningsnämnden Kostnadsutveckling

Barn- och utbildningsnämndens nettokostnader för 2013 blev 252 mkr och ökade med knappt 14 mkr (5,7 procent) mellan 2012 och 2013.

De områden som hade den högsta kostnadsutvecklingen inom nämnden var förskola och pedagogisk omsorg med 9 procent (15,4 procent 2012) och grundskola med 6,5 procent.

Ökningen inom förskola och pedagogisk omsorg förklaras bland annat av fler 1–2-åringar och att starten av en ny förskola kostade mer än beräknat. Inom grundskola beror de ökade kostnaderna bland annat på högre kostnader för elever i externa skolor (ej kommunala skolor eller skolor i andra kommuner) och extra resurser för barn som behöver särskilt stöd. Elevhälsans ökade kostnader på 1,7 mkr beror främst på att den nya skollagens krav medfört en utökning med en kurator (som till hälften bekostas av staten), en psykolog på halvtid, två specialpedagoger samt utökad tid för skolläkare.

Inom gymnasieskolan minskade kostnaderna med cirka 1 mkr eftersom elevantalet minskade till 394, vilket är en minskning med 70 elever sedan 2011.

Budgetavvikelse

Det totala underskottet var 8,7 mkr eller 3,6 procent av barn- och utbildningsnämndens budget.

Störst budgetavvikelse hade grundskola med –7,9 mkr (7,6 procent). Underskottet består främst av kostnader för kommunala grundskolor (–5 mkr), tilläggsbelopp till externa grundskolor för barn i behov av särskilt stöd (–0,7 mkr) och interkommunala ersättningar (–1,5 mkr). Bemanningen har varit för hög i förhållande till elevpengen, både på ytterskolorna och på Frejaskolan F–5. Inom förskola och pedagogisk omsorg beror underskottet (–3,5 mkr) bland annat på högre kostnader än beräknat för barn i andra kommuner och fristående verksamheter (–0,9 mkr). Antalet barn i kommunens förskolor var 443 mot budgeterade 439 vilket ökade kostnaderna jämfört med budget (–0,7 mkr). Antalet barn ökade emellertid mest i åldersgruppen 1–2 år som också har den högsta barnpengen. Det är alltid svårt att bedöma hur många av de yngsta barnen som kommer att börja i förskolan. Dessutom blev föräldraavgiften lägre än budgeterat (–0,5 mkr). Starten av den nya förskolan Tallen kostade mer än budgeterat (–0,4 mkr). Inom särskolan beror överskottet (0,7 mkr) på att färre barn var inskrivna i kommunens särskola samt färre i fristående och andra kommuners särskolor. Inom elevhälsan beror överskottet (1,7 mkr) bland annat på att kommunen fick statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för kurator och skolläkare (0,4 mkr) samt att budgeten för 2013 höjdes med 2,0 mkr jämfört med 2012. Inom gymnasieskolan blev underskottet 0,9 mkr. Även om antalet elever blev lägre än budgeterat, 394 i stället för 410, har kostnaderna ökat genom att eleverna väljer dyrare program.

42

Inom administrationen beror överskottet (1,1 mkr) på lägre kostnader för personalutveckling tack vare ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden, ESF. På förvaltningskontoret var personalkostnaderna lägre än beräknat under hösten på grund av personalförändringar och en strävan efter att hålla nere övriga kostnader med anledning av budgetprognosen.

Socialnämnden
Kostnadsutveckling och budgetavvikelse

Socialnämndens nettokostnader för 2013 blev cirka 193 mkr och ökade med drygt 10 mkr (5,6 procent) mellan 2012 och 2013.2

Gemensam verksamhet, som ansvarar för verksamhetsstöd, tillsyn av verksamhet och uppföljning av verksamheter i kommunens egen regi, hade en budgeterad besparing på 2,1 mkr. Besparingarna genomfördes inte fullt ut, men underskottet vägdes upp av minskade lönekostnader på 0,3 mkr och en ökad intäkt på 0,1 mkr från en prestationsersättning från SKL.

2Förändringen av budget mellan 2012 och 2013 gör att kostnadsutvecklingen på verksamhetsområdesnivå blir missvisande. Till exempel bildade kommunen en myndighet för vård och omsorg, vars budget på 75 mkr flyttades från andra delar i socialnämndens budget.

Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 2,3 mkr. Individ- och familjeomsorgen har haft flera vakanta tjänster under året. Verksamheten har satsat på förebyggande arbete vilket har lett till färre köpta platser. Inga placeringar gjordes på hem för vård och boende (HVB) eller familjehem för vuxna. Även antalet kontaktpersoner minskade.

Inom myndigheten för vård och omsorg ökade antalet beviljade hemtjänsttimmar under året. Biståndet som beställs från den externa utföraren fördubblades, medan antalet timmar i den kommunala hemtjänsten minskade med 12 procent. Sammanlagt redovisade myndigheten ett underskott på 2 mkr för hemtjänsten. Kommunen köper en plats på ett äldreboende utanför kommunen till en årlig kostnad på 0,8 mkr, som är utanför budgetramen. Kostnader för särskilda boenden för barn och ungdom redovisade ett underskott på 1,5 mkr. Kostnader för Träffpunktens öppna verksamhet var inte budgeterad, vilket gav ett underskott på 0,4 mkr.

43

Inom äldreomsorgen minskade hemtjänsten i egen regi samtidigt som bemanningen inte anpassats till de minskade behoven. Det bidrog till ett underskott på 5,6 mkr. För kommunens äldreboenden var underskottet 0,2 mkr, främst beroende på ökade kostnader för förbrukningsmaterial. Kommunens anhörigstöd via Träffpunktens verksamhet var inte budgeterad vilket gav ett underskott på 0,5 mkr.

Stödverksamheten redovisade ett överskott på 3 mkr. Enheten fick ökade intäkter från Försäkringskassan för personlig assistans som överstiger 20 timmar i veckan och minskade kostnader för insatser enligt LASS (lagen om assistansersättning). Dagliga verksamheter fick obudgeterade intäkter på 1,2 mkr för arbetsuppdrag för servicegruppen och 0,6 mkr i bidrag från AMS. Verksamheten har även hållit en tjänst som utvecklingsledare vakant under året.

Hälso- och sjukvårdsenheten redovisade ett överskott på 0,8 mkr på grund av vakanta tjänster och ökade intäkter genom prestationsersättningar från Socialstyrelsen, bland annat för registrering i Svenska palliativregistret.

Kostenheten redovisade ett underskott på 0,3 mkr, främst för att livsmedelskostnaderna och förbrukningsmaterialet överskred budget. Även transportkostnaderna ökade på grund av den tillfälliga lösningen för Liljedalshemmets kök.

Kultur- och tekniknämnden Skattefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling

Nämndens skattefinansierade verksamheter hade nettokostnader på 25,1 mkr 2013. Det var en kostnadsminskning med 3,7 mkr (13 procent) jämfört med 2012. Det beror främst på att fritidsgården Chill överförts till barn- och utbildningsnämnden och att kostnaden var högre 2012 på grund av satsningen på föreningsmiljonen.

Inom administrationen (förvaltningsövergripande administration) halverades nästan kostnaderna jämfört med 2012. Det beror främst på att administrationen hade höga kostnader för ett avgångsvederlag till en före detta förvaltningschef 2012.

Medborgarkontorets ökade kostnader med 0,1 mkr härrör främst från upprustningen av biografen när den digitaliserades.

Fritidsverksamheten minskade sina kostnader med 3 mkr. Orsaken är överföringen av fritidsgården Chill till barn- och utbildningsnämnden och att föreningsmiljonen inte fanns med 2013, som nämnts ovan. Kostnaderna för badhuset var ungefär desamma som innan kommunen tog över badhuset i egen regi.

Kostnaderna för gatu- och parkenheten ökade med 0,1 mkr (2,1 procent) från 2012. Ökningen beror främst på upprustningen vid Hagstumosse i samband med den nya konstgräsplanen.

Taxefinansierad verksamhet – kostnadsutveckling

Vatten- och avloppsenhetens resultat för 2013 blev –0,4 mkr, vilket var en försämring med 0,7 mkr jämfört med 2012. Det beror främst på att slamtömning för både 2012 och 2013 från Gnesta reningsverk utfördes under 2013. I Gnesta reningsverk har också betydande kostnader lagts på att åtgärda störningar i reningsprocessen vilket omfattade såväl provtagnings- och analyskostnader som personalkostnader. Dessutom minskade intäkterna på grund av mindre försäljning av dricksvatten. Alla kostnadshöjningarna kunde inte balanseras av taxehöjningen från halvårsskiftet.

För renhållningsenheten ökade intäkterna något på avfallssidan medan utgifterna minskade kraftigt, med 0,5 mkr. Det beror på högre kostnader 2012 då många upphandlingar pågick. Ytterligare en orsak till överskottet är att de nya avtalen för behandling och transport av avfall från återvinningsgården har minskat kostnaderna.

Intäkterna för slamhanteringen ökade med 0,1 mkr 2013 tack vare fler tömningar. Den faktiska kostnaden har dock ökat med drygt 0,4 mkr på grund av den nya upphandlingen med ökade priser från entreprenören. För att balansera kostnadsökningen höjde enheten slamtaxan från och med januari 2014. Renhållningens resultat 2013 blev 0,3 mkr.

44

Budgetavvikelse

Nämnden redovisade ingen budgetavvikelse för den skattefinansierade verksamheten totalt. De största avvikelserna återfinns inom förvaltningsövergripande administration (0,1 mkr) samt gatu- och parkverksamheten (–0,2 mkr).

Underskottet på 0,4 mkr för va-enheten beror främst på bortforsling av slam från Gnesta reningsverk för både 2012 och 2013 och höga kostnader för Gnesta reningsverk. Renhållningsenhetens överskott på 0,3 mkr förklaras främst av högre intäkter än beräknat för slamhanteringen. 

Investeringar

Under året gjorde kommunen investeringar för 17,2 mkr. Några av de största avslutade investeringarna var vatten- och avloppssystem, reningsverk (7,5 mkr), it-system (3,7 mkr), gator och vägar (2,5 mkr), maskiner och fordon (2,0 mkr) samt möbler (1,5 mkr). 2012 uppgick investeringarna till 18,7 mkr.

God ekonomisk hushållning

Lagens krav på god ekonomisk hushållning innebär att en kommun ska ha ett rimligt överskott i både sin budget och i bokslutet. Kommuner ska i sin budget ta fram mål och riktlinjer som är viktiga för en god ekonomisk hushållning, och ska ha mål för både ekonomi och verksamhet. Gnesta kommun ska bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Därför är alla verksamhetsmål och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En grundligare uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen tillsammans med den finansiella analysen visar att Gnesta kommun har en god ekonomisk hushållning. Nyckeltalen i den finansiella analysen har försämrats de senaste åren vilket visar att kostnadsutvecklingen måste bromsas för att kommunen även i fortsättningen ska kunna nå upp till målet om god ekonomisk hushållning.

Avstämning av verksamhetsmål

Gnesta kommuns verksamhetsmål är så kallade strävansmål som de förtroendevalda valt att prioritera för den aktuella mandatperioden. Det innebär att bedömningen av om kommunen uppfyllt målen bygger på i vilken grad verksamheterna uppnått resultat och gjort tillräckliga aktiviteter varje år. Uppföljningen av målen handlar därför om att analysera om kommunen är på rätt väg att uppfylla målen eller om kommunen behöver ändra inriktning för att nå dem.

Gnesta kommun har åtta övergripande mål. Av dessa uppfyllde Gnesta kommun tre mål, medan fem mål bedömdes som delvis uppfyllda. Det var en förbättring från 2012 då två mål uppfylldes. De tre mål kommunen uppfyllde 2013 var målet att utveckla ett gott företagsklimat, ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla, samt att Gnesta ska vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. En utförlig redovisning finns i avsnittet Gnestas mål. Uppföljningen av mål utgår från de mått som kommunen fastställt i sin framtidsplan som i sin tur grundar sig på varje nämnds årsredovisning föregående år. I måluppföljningen ingår också andra indikatorer som medborgar- och brukarundersökningar, satsningar och åtgärder som också påverkar den totala måluppfyllelsen.

45

Avstämning av finansiella mål

Gnesta kommun har tre finansiella mål:

  • 1,5 procent av skatter och statsbidrag.Långsiktigt ska resultatbudgeten ge ett överskott (ökning av eget kapital) med 1,5 procent av de skatter och statsbidrag som kommunen får. Årets resultat blev 0,2 procent av skatter och statsbidrag. Målet uppfylldes inte.
  • Investeringarna ska vara självfinansierade till 100 procent. Målet uppfylldes.
  • Det överordnade målet är att säkerställa att kommunen kan fullgöra sina långsiktiga pensionsåtaganden.
    Det innebär att avkastningen på kommunens kapital bara får användas till det långsiktiga pensionsåtagandet. Målet uppfylldes.

Balanskravsuträkning

Kommunens resultat uppgick 2013 till 1,5 mkr, vilket var betydligt lägre än 2012 års resultat på 7,2 mkr. I balanskravsuträkningen ska 0,1 mkr i kostnadsuppräkning för Citybanan återföras till resultatet samtidigt som reavinster på 0,4 mkr från placeringar dras bort från resultatet. Det ger ett balanskravsresultat på 1,2 mkr.

Årets resultat och jämförelsestörande poster
(mkr) 2011 2012 2013
Årets resultat 8,8 7,2 1,5
Jämförelsestörande poster enligt resultaträkning –0,9 7,5 7,0
Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 9,7 –0,3 –5,5
Resultat före finansnetto 2,4 0,6 –2,6

Resultatet före finansnetto har minskat kraftigt de senaste åren, om än från en hög nivå 2010. 2013 blev resultatet före finansnetto –2,6 mkr. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida årets skatteintäkter om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi.

Öronmärkningar

Effektiviseringsprojekt

I bokslutet 2010 avsatte kommunen 5 mkr för två olika effektiviseringsprojekt, lokalöversyn och verksamhetsutveckling. 2013 användes 0,6 mkr av dessa medel.

Verksamhetsutveckling – attraktiv arbetsgivare och systemtänk

Kommunen arbetar med att öka antalet heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för att erbjuda medarbetarna den sysselsättningsgrad de vill ha, och främja en hållbar arbetstidsförläggning. I augusti 2012 anställde kommunen en personalsekreterare som arbetar med detta och andra uppgifter för att nå kommunens övergripande mål att vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser.  

Kommunen har sedan 2012 arbetat för att utveckla ett systematiskt sätt att arbeta med förbättringar (så kallat systemtänk) genom pilotprojekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och teknikförvaltningen samt kommunledningskontoret.

Lokalöversyn

Kommunen har använt pengar till en lokalutredning om nya lokaler för hemtjänsten i Tvålfabriken.

Näringslivsarbete och varumärkesarbete

Tilläggsskyltarna på infartsskyltarna till Gnesta där det stod att kommunen firade 20 år har fått ny text kopplat till Gnestas starka varumärkesord: naturnära, lättillgängligt, personligt och företagsamt. Här ingår också kostnader för arbetet med att tillsammans med näringslivet ta fram ett näringslivsprogram.

46

Social investeringsfond

Kommunfullmäktige beslutade 2013 att införa en social investeringsfond. En social investeringsfond gör det möjligt att sätta in tidiga insatser för att förebygga att barn och unga hamnar i social utsatthet. Tidiga insatser kan förhindra onödigt lidande och är samtidigt kostnadseffektivt genom att man till viss del kan förhindra exempelvis sjukdom, brottslighet och arbetslöshet. Medel ur den sociala investeringsfonden ska gå till specifika projekt som inte ryms inom det ordinarie kommunala uppdraget. Under året har kommunen använt medel ur fonden för att starta ett arbetsmarknadsprojekt.

Åtgärder för att minska kostnader eller öka intäkter på sikt

Kommunen har ännu inte beslutat om att använda dessa medel.

(mkr) Avsatt Utnyttjat Återstår
2010      
Effektiviseringsprojekt (lokalanvändning och verksamhetsutveckling) 5,0 1,6 3,4
2011      
Näringslivsarbete och varumärkesarbete 0,5 0,4 0,1
2012      
Social investeringsfond 1,0 0,1 0,9
Minska kostnader/öka intäkter 0,6 0 0,6
Totalt 7,1 2,1 5,0

47