65

Finansiell analys

Gnesta kommuns resultat, 1,5 mkr, var lägre än 2012. Bruttokostnaderna ökade med 4 procent, samtidigt som bruttointäkterna ökade med 10 procent. Nettokostnadsandelen var 101 procent, det vill säga att utgifterna var högre än inkomsterna. Målet är att kostnaderna ska vara högst 98,5 procent av intäkterna. Soliditeten minskade till 27 procent. Trots att flera nyckeltal var sämre än förra året har Gnesta en stabil ekonomi med goda framtidsutsikter. Det förutsätter dock att man fortsätter arbeta med att öka budgetföljsamheten i verksamheterna.

Modell för finansiell analys

Den finansiella analysen bygger på fyra olika perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Här redovisas de parvis eftersom resultat och kapacitet har ett starkt samband, liksom risk och kontroll.

Syftet med den finansiella analysen är att se om kommunen uppfyller kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Resultat och kapacitet

En analys av resultat och kapacitet kartlägger årets resultat och dess orsaker. En obalans mellan kostnader och intäkter, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. Analysen av dessa faktorer visar även vilken långsiktig finansiell styrka kommunen har.

Skatte- och nettokostnadsutveckling
Förändring (%) 2011 2012 2013
Skatteintäkter 2,3 2,7 2,9
Nettokostnader 6,6 3,1 3,5
Nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster 6,8 4,9 3,4

Nettokostnaderna blev högre än 2012. Nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster var ungefär lika stor som inklusive jämförelsestörande poster.

Intäkter och kostnader,
ökning respektive minskning
(%) 2011 2012 2013
Verksamhetens bruttointäkter –11 9 10
Verksamhetens bruttokostnader 4 5 4
Avskrivningar –8 21 14
Skatteintäkter 3 6 3
Generella statsbidrag och utjämningar –2 –10 1
Finansiella intäkter och kostnader –1 3 –38

De ökade bruttointäkterna beror till stor del på att kommunen höjt sina taxor och avgifter. De största intäkterna var taxor och avgifter samt bidrag.

Verksamheternas bruttokostnader ökade med 4 procent, vilket var 1 procentenhet mindre än 2012. I pengar var det en ökning med 25 mkr mellan 2012 och 2013, medan ökningen mellan 2012 och 2011 var 29 mkr. Den lägre kostnadsökningstakten beror bland annat på att kommunen löste in delar av pensionsskulden 2012, vilket ökade kostnaderna det året.

66

Inkomstutjämningsbidraget beräknas utifrån skillnaden mellan kommunens egen beskattningsbara inkomst och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar 115 procent av skattekraften hos kommuner som ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Gnesta hade en skattekraft på 96,5 procent och fick därför inkomstutjämningsbidrag på 75 mkr 2013.

Finansnettot minskade med 2,5 mkr. I 2012 års finansnetto ingick reavinster på 3,5 mkr.

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag
(%) 2011 2012 2013
Nettokostnadsandel 99 100 100
Nettokostnadsandel med avdrag för beslutade, men ej budgeterade satsningar samt övriga jämförelsestörande poster 98 99 101

En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har en balans mellan kostnader och intäkter. Ett nyckeltal är nettokostnadsandelen, det vill säga hur stor andel de löpande kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningsavgifter. Riktvärdet för landets alla kommuner är 98 procent. Gnesta hade en nettokostnadsandel på 100 procent om man medräknar en jämförelsestörande post på 7 mkr i återbetalning av AFA-premier. Räknar man bort den engångsintäkten var nettokostnadsandelen 101 procent, det vill säga att Gnesta förbrukade mer pengar än årets skatteintäkter. Gnesta behöver stoppa ökningen av nettokostnadsandelen för att kunna ha en ekonomi i balans framöver.

Soliditet
(%) 2011 2012 2013
Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 28 28 27
Tillgångsförändring 4 6 –2
Förändring av eget kapital 3 2 0,4

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Soliditeten minskade med 1 procent 2013. Tillgångarna minskade med 2 procent vilket motsvarar 16 mkr och avser de likvida medlen. Detta trots tillskottet på 7 mkr i återbetalade AFA-premier. I slutet av månaden är likviditeten ändå relativt hög eftersom kommunen fått in skatter men inte betalat ut löner. Medelsaldot var negativt under två månader 2013, vilket innebär att kommunen utnyttjat checkkrediten. Det egna kapitalet ökade något.

Skuldsättningsgrad
(%) 2011 2012 2013
Total skuldsättningsgrad 38 43 40
varav avsättningsgrad 10 9 8
– varav kortfristig skuldsättningsgrad 29 34 32
– varav långfristig skuldsättningsgrad 0 0 0

Den del av tillgångarna som kommunen har finansierat med lån brukar kallas för skuldsättningsgrad. Nyckeltalet beskriver hur räntekänslig kommunen är. Den kortsiktiga skuldsättningsgraden minskade 2013 med 2 procent eller cirka 7 mkr. Det beror till stor del på minskade leverantörsskulder.

Sammanfattning av perspektiven resultat och kapacitet

Årets resultat på 1,5 mkr var lägre än föregående års 7,2 mkr. Resultatet före finansiella poster blev negativt, –2,6 mkr, efter fyra år av positivt resultat före finansnetto. Nyckeltalen visar också att kommunens ekonomi försämrats, med ökad nettokostnadsandel och sämre likviditet. Verksamheternas nettokostnader får inte överskrida skatteintäkterna om kommunen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomi. Soliditeten minskade något även om det var från en hög nivå. På grund av att Gnesta har finansiella tillgångar och inga långfristiga skulder är soliditeten hög även om ansvarsförbindelsen medräknas. Gnesta har tidigare år satt av pengar för bland annat pensionskostnader, sluttäckning av deponier och infrastruktursatsningar, för att minska framtida kostnader. Årets resultat är långt ifrån tillräckligt. För att ha en fortsatt hög kapacitet behöver kommunen ha ett resultat på minst 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Riktvärdet är 2 procent, men Gnesta har en stark finansiell position och därför kan kommunen ha ett lite lägre resultatmål, förutsatt att nämnderna följer budget och har beredskap för oförutsedda händelser.

67

Riskförhållande och kontroll

Med riskförhållande menar man hur utsatt kommunen är för finansiella risker. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i ett kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyserar man också borgensåtagande och pensionsskuld.

Med kontroll menar man om/hur kommunen följer sina finansiella mål och sin budget. En god följsamhet mot budget innebär också en god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är ett mått på kommunens förmåga att anpassa sin ekonomi till olika situationer.

Likviditetsmått
(%) 2011 2012 2013
Likvida medel/kortfristiga skulder 44 35 21
Kassalikviditet (omsättningstillgångar/korta skulder) 116 225 228

Likviditeten, den kortsiktiga betalningsförmågan, försämrades för andra året i rad. De likvida medlen minskade men det gjorde även de kortfristiga skulderna.

Räknas alla omsättningstillgångar in i förhållande till de korta skulderna är nyckeltalet högt, 228, beroende på att medel som är avsatta för pensionskostnader ska bokföras som omsättningstillgång. Dessa medel får inte användas till löpande drift och är placerade så att de förfaller (blir tillgängliga) i takt med kommande pensionsutbetalningar. Är kassalikviditeten lägre än 100 procent kan kommunen tvingas låna eller sälja anläggningstillgångar för att kunna betala sina kortfristiga skulder.

Finansiella nettotillgångar
(mkr) 2011 2012 2013
Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 344 364 352
Kort- och långfristiga skulder –89 –106 – 99
Nettotillgångar 255 258 253

I finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar som kommunen beräknas omsätta inom 10–20 år. Utifrån den tidsperioden kan man bedöma Gnestas betalningsberedskap som ”medellång”. 2013 minskade tillgångarna men även skulderna, men totalt sett minskade de finansiella nettotillgångarna.

Ränte- och valutarisker

Ränterisk är risken för förändringar av räntorna och med valutarisk menar man risk för eventuella valutakursförluster. Kommunen är inte utsatt för ränterisk eftersom merparten av kommunens lån flyttades 2003 i samband med att fastigheterna övergick till kommunens fastighetsbolag. Gnestahem AB och Gnesta Förvaltnings AB hanterar sin ränterisk bland annat genom att göra så kallade ränteswappar för att säkerställa en jämn räntenivå.

Enligt finanspolicyn får inte kommunen ta någon valutarisk.

Kreditrisk

Kommunen har en kreditrisk på sina fordringar, det vill säga risken att kommunen inte får fordringar betalda. Kommunens kundfordringar var vid årets slut 6,7 mkr (5,6 mkr 2012).

68

Borgensåtagande/hyresåtagande
och koncernens resultat
(mkr) 2011 2012 2013
Hyresåtagande 5 år framåt 314,9 351,4 367,9
Utnyttjad kommunal borgen 395 407 423
Sammanställt resultat* 2,4 5,7 –0,8
– varav Gnesta Kommunkoncern AB –6,4 –1,5 –2,3

*Resultat för Gnesta

Hyresåtagandet visar vilka hyresavtal kommunen har i åtagande för fem år framåt. Det ökade hyresåtagandet omfattar bland annat ny brandstation, sporthall, förskola och upprustning av simhall vilket medför högre hyra. Hyrorna från 2015 och framåt är uppräknade med 3 procent.

Kommunens tak för borgen 2013 uppgick till 553 mkr jämfört med 440 mkr 2012. Ökningen beror dels på ett nytt förslag om ränteavdragsbegränsningar, dels på återköp av de särskilda boendena Frustuna och Ekhagen.

Tabellen ovan visar den utnyttjade kommunala borgen den sista december 2013. Risken att behöva infria borgensåtagandena bedöms som låg. Bostadsbolagets uthyrningssituation är god, med flera nybyggda fastigheter, men vissa anläggningar i Gnesta Förvaltnings AB har ett stort underhållsbehov.

 
Pensionsskuld
(mkr) 2011 2012 2013
Pensioner, individuell del, inklusive löneskatt 11 275 12 676 13 860
Avsättning för pensioner, inklusive löneskatt 8 875 8 713 8 763
Pensioner intjänade före 1998, ansvarsförbindelsen, inklusive löneskatt 188 510 185 964 194 985
Total pensionsskuld, inklusive särskild löneskatt 24,26 % 208 660 207 353 217 608

 

Bokförda likvida medel 8 886 1 364 4 959
Bokfört värde, finansiella placeringar 116 756 123 915 121 699
Totalt, finansiella placeringar 125 642 125 279 126 658
Marknadsvärde, finansiella placeringar 134 125 0 0
Finansiella placeringar utan marknadsvärde 0 0 0
Marknadsvärde, finansiella omsättningstillgångar 0 133 232 130 871
Marknadsvärde totalt, finansiella placeringar 134 125 133 232 130 871
       
Skillnad mellan pensionsåtagande och öronmärkta medel 74 535 74 121 86 737
Finansiella placeringar, marknadsvärde/bokfört värde (%) 107 108 108
Soliditet inklusive ansvarsförbindelsen (%) 28 28 27

69

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen. För pensioner intjänade före 1998 redovisas ansvarsförbindelsen utanför balansräkningen. Det är den största delen av kommunens pensionsskuld. 2013 var kommunens pensionsskuld inklusive löneskatt 218 mkr varav 195 mkr avser ansvarsförbindelsen. Det innebär att omkring 90 procent av den totala pensionsskulden inte ingår i balansräkningen. Lägger man in den posten i balansräkningen minskar soliditeten från 71 till 27 procent.

Den kommunala pensionsskulden beräknas enligt riktlinjer som definierar pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. Räntan för denna beräkning sänktes med 0,75 procentenheter 2013 vilket ökade ansvarsförbindelsen med 14,5 mkr. Enligt kommunens finanspolicy ska kommunen använda avkastningen på pensionsportföljen till att kapa topparna på de pensionsutbetalningar som överstiger 2 mkr från och med 2010. Under 2013 plockade dock kommunen inte ut några medel för detta ändamål, eftersom avkastningen var negativ (–0,6 procent).

Finansiella placeringar
Kommunens tillgångar (%) 2011 2012 2013
Svenska aktier 0 0 0
Globala aktier 0 0 0
Aktieindexobligation 13 13 13
Nominella räntor 32 39 31
Realräntor 48 47 52
Fastigheter 0 0 0
Kassa 7 1 4
Totalt 100 100 100

Andelen nominella räntor var något högre (1 procent) än placeringsgränserna tillåter. Placeringarna justeras i takt med att innehaven förfaller och med hänsyn till marknadsförhållandena.

Avkastningen på pensionsportföljen blev –0,6 procent 2013 jämfört med 4,1 procent 2012. Det beror på realränteportföljen som utgör 52 procent av portföljen och som har fallit med –3,6 procent totalt 2013 på grund av stigande räntor under året. Övriga delar i portföljen har haft en positiv utveckling.

Känslighetsanalys

Vissa händelser kan kommunen påverka, andra inte – till exempel konjunkturförändringar eller förändrade lagar och förordningar. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Tabellen nedan visar hur kommunens ekonomi påverkas av olika tänkbara händelser.

Händelser Kostnad/intäkt +/– mkr
Förändrad skattesats 1 kr 19,5
Bruttokostnadsförändring 1 % 6,2
Löneförändring 1 % 3,4
Generella statsbidrag 1 % 0,9
Försörjningsstöd 10 % 0,7
Avgiftsändring 1 % 0,5

Prognossäkerhet och budgetföljsamhet

En hög prognossäkerhet innebär att kommunen har goda möjligheter att anpassa sig efter ändrade förutsättningar. Budgetföljsamhet är ett annat mått på kommunens finansiella kontroll.

Prognosen efter oktober 2013 pekade på ett underskott på 2,6 mkr, eller ett underskott på 4,6 mkr mot budget. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden har inte lyckats hålla sin budget och haft kraftigt ökade kostnader. Åtgärder för att nå en budget i balans redovisades på nämndernas sammanträden i juni och åtgärderna bromsade upp kostnadsutvecklingen. Trots detta blev underskotten 8,7 mkr för barn-och utbildningsnämnden och 6,6 mkr för socialnämnden. Båda nämnderna har fått en ökad budget till 2014 och fortsätter också att genomföra åtgärder för att nå en budget i balans.

70

Resultaträkning
(mkr)
Budget helår Prognos oktober Utfall helår
Kommungemensamma poster 505,2 515,6 519,8
Kommunstyrelse –37,5 –37,3 –37,2
Miljö- och byggnämnd –11,8 –11,4 –11,7
Barn- och utbildningsnämnd –242,9 –248,5 –251,6
Socialnämnd –186,0 –196,0 –192,6
Kultur- och tekniknämnd –25,0 –25,0 –25,2
Totalt 2 –2,6 1,5
       
Taxefinansierad verksamhet
Va-enheten 0   –0,4
Renhållningsenhet 0   0,3
Totalt inklusive taxefinansierad verksamhet 0   1,4

Sammanfattning av perspektiven risk och kontroll

Den kortsiktiga betalningsförmågan är ansträngd trots återbetalningen av AFA-premier som förstärkte likviditeten med 7 mkr. Flera faktorer bidrog till att försämra likviditeten. Kommunen planerar för stora investeringar i bland annat centrumförnyelse, idrottsanläggningar och va-anläggningar, nämnderna hade en hög kostnadsutveckling och tidigare års öronmärkningar påverkar också likviditeten när de tas i anspråk.

Kommunens finansiella tillgångar är placerade för att så långt som möjligt balansera risk mot avkastning. Kostnaderna för pensionsutbetalningar ökar successivt till cirka år 2022 och börjar sedan minska. Det beror på att pensioner intjänade före 1998 redovisas utanför balansräkningen, i den så kallade ansvarsförbindelsen. Både 2011 och 2012 gjorde kommunen förtida inbetalningar på totalt 7,9 mkr av delar av pensionsskulden för att bli bättre ekonomiskt rustad.

Borgensåtagandet mot bostadsbolaget är högt och kan innebära en risk för kommunen på lång sikt.

Prognossäkerheten försämrades under 2013, främst beroende på att flera verksamhetsföreträdare var nya eller att tjänster var vakanta. Dessa tjänster är nu tillsatta. Gnesta kommun jämför sig med andra liknande kommuner och med kommunerna i nätverket Femklövern. Det är ett viktigt verktyg för att se vilka verksamheter som är kostnadseffektiva och har hög kvalitet.

Jämförelser av åren 2010–2012 visar också vilka verksamheter som kostar mer (eller mindre) än standardkostnaden eller kostnaden som andra jämförbara kommuner har. 2010 gick Gnesta med i Kommunens kvalitet i korthet, KKiK. 2012 började kommunen också använda en metod för systematiskt förbättringsarbete i verksamheterna.

Ekonomin i framtiden

Gnesta kommun har en stabil ekonomi med goda förutsättningar att driva och utveckla sina verksamheter. Kommunen har bra pendlingsmöjligheter och nära till en stor arbetsmarknad och befolkningen har också ökat de senaste åren, med undantag för 2013. Fokus på näringslivsfrågor har stärkt företagarna och flera byggprojekt är på gång. Införandet av en metod för systematiskt förbättringsarbete fortsätter 2014 med syfte att säkerställa att kommunen använder sina resurser kostnadseffektivt och bidrar till ökad medborgarnytta, samtidigt som personalens delaktighet och arbetsglädje ökar.

Gnesta står dock inför förändringar i befolkningsstrukturen och ökade krav från medborgarna på en effektiv service. En kommun måste agera långsiktigt och ha tillräckligt bra resultat för att inte urholka det egna kapitalet och tvingas till kortsiktiga beslut. För att uppnå detta måste politikerna våga prioritera hårdare och verksamheterna bli ännu mer kostnadseffektiva i sin service till medborgarna.

71