13

Gnestas mål

Av de åtta övergripande målen uppfyllde Gnesta kommun tre mål, medan fem mål bedömdes som delvis uppfyllda. Det var en förbättring från 2012 då två mål uppfylldes. De tre mål kommunen uppfyllde 2013 var målet att utveckla ett gott företagsklimat, ett aktivt arbete med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla, samt att Gnesta ska vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor. Övriga mål uppfylldes delvis.

Kommunen bedömer måluppfyllelsen genom att väga ihop två faktorer: Om kommunen uppfyllt de beslutade mått som finns, och om man gjort tillräckligt mycket för att ha åstadkommit förbättringar som visar att Gnesta är på rätt väg. Målen bedöms också utifrån hur nöjda medborgare och brukare är med kommunens service och verksamheter.

Efter måluppfyllelsen följer en sammanfattning av de viktigaste insatserna kommunen gjort under året inom sina verksamheter som skola, vård och omsorg, kultur och fritid, trafik och mark med mera.

Uppföljningen omfattar de mål som kommunfullmäktige beslutat för åren 2011–2014. I bedömningen av måluppfyllelsen ingår dessa indikatorer:

  • Beslutade mått i Framtidsplanen
  • Resultat från medborgar- och brukarundersökningar och fokusgrupper
  • Aktiviteter, insatser och åtgärder som kan kopplas till de olika målen

Uppföljning av målen sammanfattas i bedömning ut­ifrån alla indikatorer. Måtten bedöms utifrån om det skett förbättringar eller inte mellan åren. Det baseras på grundtanken i styrsystemet om en organisation som kännetecknas av ständiga förbättringar.

Eftersom målen är strävansmål bedömer kommunen om ett mål är uppfyllt utifrån i vilken grad man uppnått resultat och om kommunen under året gjort tillräckliga aktiviteter för att nå målet. Uppföljningen består i att analysera om kommunen är på rätt väg att uppnå målet eller om det behövs andra aktiviteter, eller ändrad inriktning på arbetet, för att nå målet. Måluppfyllelsen redovisas i fyra nivåer, som beskrivs nedan. De har också varsin färgsymbol.

1. Uppfyllt

Målet är uppfyllt. Resultatet har förbättrats märkbart jämfört med föregående år och/eller viktiga aktiviteter/åtgärder har genomförts. (Grönt)

 
2. Delvis uppfyllt

Resultaten var oförändrade eller visade en viss förbättring jämfört med föregående år och/eller några aktiviteter har genomförts. Delar av målet är uppfyllt eller utvecklingen går i målets riktning, men uppfylldes inte helt. (Gult)

 
3. Arbete inlett

Inga effekter märks i resultatet men kommunen har påbörjat arbetet med att uppnå målet och/eller har genomfört aktiviteter till viss del. (Vitt)

 
4. Ej uppfyllt

Arbetet har inte påbörjats, det vill säga inga aktiviteter genomfördes eller utvecklingen har gått i fel riktning utifrån målets syfte och resultatet har försämrats. (Rött)

Nedan följer en beskrivning av kommunens åtta mål och hur det har gått med mått och andra resultat, aktiviteter, insatser med mera.

 

14

1. Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras

Gnesta centrum ska vara en plats av liv och rörelse. Den fysiska utformningen av kommunens tätorter ska förbättras och förskönas, detta berör bland annat infarterna till tätorterna samt utformningen av Gnesta centrum. Tillgängliga parkområden såväl som en stärkt lokal handel är viktiga delar i en levande stadsbild. Halva kommunens befolkning är bosatt utanför centralorten. Därför är det viktigt att utvecklingen i kommunen planeras för att komma alla till del.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara delvis uppfyllt för 2013. Framtidsmöten, mötesplatser och bra planberedskap i hela kommunen har även det här året varit viktiga faktorer för en bra måluppfyllelse. Andra steg i rätt riktning har varit nya bussturer och hastigheter samt en satsning på medborgardialoger om centrumförnyelse.

Uppföljning av mått

Antal framtidsmöten och aktiviteter efteråt

I Stjärnhov och Laxne genomförde kommunen totalt fem framtidsmöten (sex möten 2012). I Björnlunda togs initiativ till en nystart för framtidsmötena och kommunen höll ett möte där. Mest aktiviteter genomfördes i Stjärnhov som bland annat fått en strandpromenad och badplats vid Naten, med medel från Leader Inlandet.

Antal påbörjade bostäder i nyproduktion
(enfamiljs- och flerfamiljshus)

På grund av eftersläpning i rapporteringen om påbörjade bostäder går det bara att redovisa bygglov. Antalet bygglov omfattade 15 bostäder i småhus (varav ett tvåfamiljshus) och 32 bostäder i flerfamiljshus (Thulegatan). 2012 beviljades bygglov för totalt 13 bostäder.

Genomsnittlig handläggningstid och antal aktiviteter efter medborgarförslag

Den genomsnittliga handläggningstiden för de medborgarförslag kommunen fått 2013 var 142 dagar från att medborgarförslaget inkommit, tills nämnd eller kommunfullmäktige beslutat om förslaget. 2012 var handläggningstiden 213 dagar.

Kommentar: Under året har nämnder och kommunfullmäktige bland annat beslutat om striktare regler för hantering av raketer och smällare och bättre konstvisningsmöjligheter på Gnesta bibliotek. Alla förslag om skejtpark, utomhusgym och gestaltningsprogram för Gnesta centrum har besvarats och tas med i utformningen av Gnesta centrum och Thuleparken.

Invånarnas uppfattning om tillgänglighet och information på hemsidan

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gör årligen en granskning av alla kommuners webbplatser utifrån drygt 250 vanliga medborgarfrågor. Gnesta kommun fick ett medelvärde på 77 (av 100 möjliga), en ökning sedan 2012 då värdet var 68. Kommunen är bra på information om förskola, gator och vägar men behöver bli bättre på tillståndsärenden, näringsliv och äldreomsorgsinformationen. Dessutom har sökfunktionen en del brister.

Dagbefolkning (antal personer som arbetar i kommunen)
År 2008 2009 2010 2011 2012
Gnesta 2 859 2 756 2 919 3 002 3 057
Män 1 238 1 210 1 309 1 385 1 367
Kvinnor 1 621 1 546 1 610 1 617 1 690

Anmärkning: Uppgift saknas för 2013.

Kommentar: På fem år har antalet arbetstillfällen ökat med 7 procent. 57 procent (4 900 personer) av de förvärvsarbetande pendlar till arbete i andra kommuner.

15

Antal aktiviteter och antal medborgare delaktiga i arbetet med centrumförnyelse i Gnesta

Vid medborgardialogen för Gnesta centrum genomfördes 6 fokusgrupper under april–maj. Sammanlagt deltog 57 personer, varav 32 män och 25 kvinnor. En medborgardialog genomfördes på skyltsöndagen den 24 november på Strömmentorget om Thuleparken. 200 personer lämnade in 232 olika förslag. Vidare kom 32 förslag via mejl.

Kommentar: Det är svårt att engagera personer genom att bjuda in till dialoger. Det är också förhållandevis få under 40 år som deltar. När medborgadialogen istället genomfördes på skyltsöndagen fick kommunen däremot kontakt med 200 personer på bara fyra timmar. Fyra personer (både tjänstemän och politiker) fanns hela tiden på plats för att ta emot synpunkter. Det var ett mycket effektivare sätt att möta medborgarna. Dessutom nådde man en jämn åldersfördelning, från 6 till 81 år. Det var främst kvinnor som lämnade skriftliga förslag. En slutsats är att kommunen bör utnyttja olika publika evenemang som skyltsöndagen och Gnestadagen för att få in synpunkter i olika frågor.

Uppföljning av övriga indikatorer

Gnesta centrum ska utvecklas

Kommunen påbörjade arbetet med en utvecklingsplan för centrala Gnesta samhälle, som kommunstyrelsen beslutade om i december 2012. Medborgardialoger har genomförts för att ta reda på Gnestabornas syn på Gnesta centrum. Två arkitektkontor har fått i uppdrag att ge såväl konkreta som mer långsiktiga förslag till utveckling av centrala Gnesta. Deras förslag presenteras i mars 2014 och blir en grund för en fortsatt dialog om hur Gnesta centrum ska utformas i framtiden.

 

16

I arkitektkontorens uppdrag ska de ta hänsyn till dessa frågor

  • Hur kan centrum få mer liv och rörelse?
  • Hur kan centrum utformas för att förstärka Gnestas identitet som småstadsidyll?
  • Hur skapas en attraktiv miljö (gator, torg och parker) som attraherar besökare och boende?
  • Hur kan trafiksäkerheten och trafikmiljön inklusive parkering för pendlare och besökare förbättras?
  • Hur kan exempelvis Storgatan utformas så att den inte upplevs som otrygg och barriärskapande?
  • Hur kan handeln i centrum stärkas?
  • Var kan man bygga nya bostäder?
  • Hur kan vattenkontakten förbättras?
  • Hur kan grönstrukturen förbättras?
  • Hur kan man göra centrum mer tillgänglighetsanpassat?

Inflytande på förskolor och skolor

Bland förskolans föräldrar tyckte 89 procent att de kan påverka verksamheten, men svarsfrekvensen är låg, bara 15 procent. Endast 53 procent ansåg att deras barn kan påverka verksamheten (uppgifter saknas för 2012). Av skolans föräldrar svarade 87 procent positivt på påståendet att de känner sig delaktiga i sitt barns skolgång (85 procent 2012). Samverkan med föräldrar är en av förutsättningarna för att uppfylla målet och är en del i utvecklingsarbetet de närmaste tre åren.

Kulturskolan

Kulturskolan har kartlagt hur man kan förlägga mer av sin verksamhet till ytterområdena. Våren 2013 fick eleverna vid två tillfällen prova på olika instrument där. Dessutom har delar av personalgruppen fått kompetensutveckling för att utveckla nya sätt att arbeta över hela kommunen. Det utmynnade i de så kallade Lek-kurserna, som startades under hösten i både ytterskolorna och i centralorten. Lek-kurs står för lärorik, engagerande och kul. Dessa kurser är även ett sätt för Kulturskolan att möta yngre elever på en lämplig metodisk och pedagogisk nivå.

Framtida utvecklingsbehov av särskilda boendeformer inom Gnesta kommun

2013 presenterades en behovsinventering i socialnämnden som visar att fler platser på äldreboende inte kommer att behövas förrän 2018. Socialnämnden beslutade att upprätta en äldreplan för 2015–2018 som kartlägger det framtida behovet av boendeformer för äldre. Äldreplanen ska följas upp och uppdateras årligen. Kommunfullmäktige beslutade om en arbetsgrupp för planering av ett nytt äldreboende med miljöprofil.

Socialförvaltningen inventerade också behovet av LSS-boende. Inventeringen visade att det är för få personer som kan ha behov av boende under 2014–2015 för att bygga ett nytt LSS-boende.

Busstrafik

Från och med 2013 är kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ny huvudman för kollektivtrafiken i länet. 2012 beslutades om en ny finansieringsmodell som innebär att

  • kommunerna betalar hela kostnaden (100 procent) för lokala linjer
  • kommunerna betalar ”egna” rabatter
  • landstinget betalar hela kostnaden (100 procent) för tåg och regionala busslinjer.

Länstrafiken har gjort en bussutredning för alla kommuner i länet. Förslaget till ny trafik genomfördes den 9 december 2012. Ett par förändringar är att antalet dubbelturer på linjerna från Gnesta till bland annat Nyköping, Björnlunda/Stjärnhov och Laxne samt linjen Björnlunda–Nyköping ökade från cirka 55 till 75 dubbelturer inklusive viss förbättrad kvälls- och nattrafik. Den nya och utökade busstrafiken har dock inte lyckats bryta minskningen av bussresandet. 2013 minskade resandet med 5,4 procent (3,5 procent 2012). Innan man kan dra några säkra slutsatser av linjeomläggningen ska man avvakta en tid så att invånarna hinner lära sig det nya linjenätet.

17

Tågtrafik

I juni presenterade Trafikverket ett förslag om att lägga ner pendeltågstrafiken mellan Järna och Gnesta – en trafik som funnits sedan 1968. Reaktionerna blev mycket starka från alla parter; resenärer och andra Gnestabor (12 000 namnunderskrifter samlades in), trafikoperatören SL, kollektivtrafikmyndigheten, politiker från alla partier – både lokalt och på riksnivå. Till och med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd kom till Gnesta för att lyssna på resenärer i morgonrusningen. Uppvaktningar och skrivelser har bland annat skickats till Trafikverkets styrelse och generaldirektör samt till infrastrukturministern.

Under sommaren försökte alla aktörer finna en lösning på problemet som beror på bristande spårkapacitet mellan Järna och Gnesta. Resultatet blev att alla pendeltåg kommer att finnas kvar men med sämre tidtabeller och ökade bytestider vid Södertälje hamn för resenärer mot Stockholm. Även Sörmlandspilen drabbades. Totalt 10 av 21 tåg från/till Gnesta drabbades av så kallade förbigångar, det vill säga stopp på 7–19 minuter när snabbare tåg ska passera.

Ett arbete har därför påbörjats där företrädare för hela Mälardalen för diskussioner med Trafikverket för att bland annat öka möjligheten till en långsiktig och stabil planering. Dessutom ingår att förbättra kapaciteten på bland annat västra stambanan och kriterier som ger arbetspendling ökad betydelse när den begränsade spårkapaciteten ska fördelas.

Nya hastigheter på gång

Kommunen började införa den nya hastighetsplanen genom etapp ett som omfattar bland annat Skillingagatan i Gnesta. Arbetet fortsätter 2014. Förändringarna omfattar kommunens fyra tätorteroch innebär att alla rena bostadsgator får hastighetsbegränsningen 30 km/tim och genomfartsgatorna i tätorterna 40 km/tim.

Ökat klotter

Klotter på kommunens fastigheter ökade under året, framför allt under sommaren. Totalt rapporterades 20 fall av klotter i Gnesta (13 fall 2012). Klottret har bland annat ökat på informationsskyltar om Sörmlands pärlor. Förutom klotter som saneras via ett upphandlat saneringsföretag, utför va- och renhållningsverksamheten övermålning på egna anläggningar så fort det upptäcks. Det har stor betydelse för att det inte ska upprepas på samma anläggning. Allt anmält klotter rapporteras till ett saneringsföretag som fotograferar, polisanmäler och sanerar i möjligaste mån inom 48 timmar. Ett förnyat arbete ska genomföras i samarbete med privata fastighetsägare för att hitta lösningar mot klotter på deras fastigheter.

18

2. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat

Gnesta kommun ska vara en bra kommun att driva verksamhet i. Den kommunala servicen till företagare ska hålla hög kvalitet. En förutsättning för ett framgångsrikt företagsklimat är tillgången till kunskap och kompetens. Kommunen bör därför aktivt verka för att stärka utbildningsnivån hos invånarna.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara uppfyllt för 2013. Kommunen har fortsatt med många aktiviteter för företagsklimatet, genom projektet Företagsutveckling samt företagsbesök, företagsträffar, morgonsoffor, speed-dating, nyhetsbrev med mera. Kommunen lägger också allt större kraft på det långsiktiga arbetet att stärka utbildningsnivån i kommunen. Flera indikatorer visar ett positivt resultat i skolan 2013.

Uppföljning av mått

Antal nystartade företag

2013 registrerades 93 nya företag, varav 65 startades av män och 28 av kvinnor. 17 företag upphörde under året.

Kommentar: 2012 nyregistrerades 57 företag och 27 företag upphörde. Ökningen med 63 procent skedde främst inom kultursektorn men även inom jordbruk, försäljning och fastighetsförvaltning.

Antal företag med fler än fem anställda

67 företag har fler än fem anställda (72 företag vid 2012 års slut).

Andel invånare med fullföljd gymnasieskola och högskola

Andelen gymnasieelever som får slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra år redovisas fram till 2012. 84 procent av kvinnorna fick slutbetyg 2012, en ökning från 77 procent 2011. För män minskade andelen från 74 till 63 procent.

Av de elever som gick ut gymnasiet 2012 har andelen med grundläggande behörighet till universitet och högskolor ökat avsevärt jämfört med 2011 och är över snittet i riket. För kvinnor har andelen ökat från 85 till 94 procent och för män från 75 till 85 procent. Även det genomsnittliga betygsresultatet har ökat över tid och är över genomsnittet i riket.

Andelen invånare 25–64 år med eftergymnasial utbildning har ökat från drygt 28 procent 2010 till närmare 31 procent 2012 som är den senast redovisade statistiken. Det är dock stora skillnader mellan könen; närmare 37 procent av kvinnorna och 25 procent av männen har eftergymnasial utbildning.

Resultaten när det gäller gymnasieskola och högskola visar flera förbättringar. För att utvecklingen ska fortsätta behöver skolan arbeta med jämställd studievägledning och börja tidigt med att väcka intresse för högre studier. Dessutom behövs en väl fungerande vuxenutbildning för att stödja dem som inte har fullständiga gymnasiebetyg för att de ska kunna gå vidare till högre studier.

Vilket sammanfattande omdöme vill du ge företagsklimatet i kommunen

Företagarna ger Gnesta kommun ett sammanfattande omdöme på 3,6 i Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sveriges kommuner, som presenterades i maj 2013. Det är en ökning från 3,4 året innan. Genomsnittet i Sverige är 3,4. Totalt sett klättrade Gnesta fyra placeringar under 2013 till plats 95.

Skolan förbättrade också sitt resultat i Svenskt Näringslivs rankning och klättrade från plats 251 år 2012 till 126 år 2013. Rankningen gäller skolans attityd till företagande. Arbetet med entreprenöriellt och innovativt lärande har intensifierats med hjälp av ESF-projektet (Europeiska socialfonden) Lärande samverkan i Gnesta förskolor och skolor. Arbetet kommer därför att fortsätta trots att projektet avslutades hösten 2013.

19

Nöjdhet vid kommunal enkätundersökning till företag

Genom SBA (Stockholm Business Alliance) görs vartannat år en NKI-undersökning (nöjd-kund-index) för att ta reda på vad företag som haft kontakt med kommunen tycker om servicen. Gnestas index 2012 blev 63 av 100, vilket var en klar förbättring från förra mätningen (55). Resultat för 2013 saknas.

Planlagd och såld mark till företag (hektar)

Totalt 23 hektar, varav 20 hektar är planlagd kommunal mark i Vackerby industriområde.

Kommentar: En mindre tomt i ett centralt läge på kommunal mark ingår i planen för Frösjö strand. Kommunen har tillskapat en mindre industritomt med en ny detaljplan i centrala Stjärnhov. I Björnlunda har tomten med den gamla stationsskrivarbostaden gjorts om till industri/handel/kontor genom en ändring av detaljplanen. En utredning om lokalisering av nya verksamhetsområden längs väg 57 har tagits fram.

Två mindre industritomter har sålts, en i Björnlunda och en i Vackerby industriområde. 2012 såldes två tomter i Vackerby industriområde och en på Västra Storgatan.

Kommentar: Efterfrågan på mark har ökat. Därför har också markpriset i Vackerby industriområde ökat och kommunen har infört regler för köp av industrimark. I samband med att ett program för Norra Gnesta tätort tas fram gör kommunen en översyn av behovet av industrimark i den delen av kommunen. Programmet behandlas i kommunfullmäktige i början av 2014.

Uppföljning av övriga indikatorer

Företagsbesök

Kommunen har haft många möten med företagare, bland annat genom företagsbesök. Dialogen mellan kommunen och företagen stärks och ökar. Under året besökte kommunstyrelsens ordförande och oppositionsråd tillsammans med näringslivschefen 19 företag i olika branscher och storlek. 10 företag drivs av män, 7 drivs av kvinnor och 2 drivs av både en man och en kvinna.

Gnesta Företagsutveckling

Gnesta Företagsutveckling är ett projekt med bidrag från ESF (Europeiska socialfonden) som fick beviljade medel i december 2011. Projektet handlar om att erbjuda kompetensutveckling till de 137 deltagande företagarna och deras personal. Det inkluderar även utbildning för kommunens anställda för att bättre möta företagens behov. Under året genomfördes totalt 141 aktiviteter fördelade på 600 timmar riktade till målgruppen, som kurser, seminarier, föreläsningar, workshops och nätverksträffar. Det innebär att 92 procent av projektets företag medverkat i en eller flera aktiviteter. Bland aktiviteterna kan nämnas sex välbesökta ”morgonsoffor”, företagsfrukostar med nätverkande och tv-soffliknande program. En av aktiviteterna flyttades till Almedalsveckan i Visby för att sprida kunskapen om och erfarenheter av dynamiskt näringslivsarbete. Projektet följer ESF:s stränga krav på jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Projektet avslutas i januari 2014.

Speed-dating

Näringslivsrådet har blivit aktivt igen och har tillsammans med Gnesta kommun, Swedbank och arbetsförmedlingen arrangerat en speed-dejting-aktivitet för de unga vuxna som är arbetslösa. 30 företag ställde upp och snabbintervjuade ett 40-tal arbetslösa ungdomar. Cirka 20 unga vuxna fick en praktikplats eller sommarjobb.

20

Destinationsutveckling

Regionförbundet Sörmland driver tillsammans med Sörmlands nio kommuner ett långsiktigt arbete med destinationsutveckling. Målet är att utveckla Sörmland till en av Sveriges nya internationella destinationer. Gnesta kommun deltar genom att tillsammans med ett antal av kommunens företag inom besöksnäringen utveckla produkter, paket och erbjudanden. Syftet är att öka antalet besökare, både svenska och utländska, till Sörmland och Gnesta. Totalt under året har företagen bjudits in till sex företagsträffar.

Antal företagsträffar som kommunen arrangerat

Sju företagsträffar med föreläsningar arrangerades på kvällstid i samverkan med ESF-projektet Gnesta Företagsutveckling. Fyra företagarfrukostar, bland annat den populära morgonsoffan, genomfördes också. Dessutom arrangerade kommunen under hösten två så kallade företagsfredagar på Södertunas bakficka med föreläsning och diskussioner. Två starta-eget-kurser om fyra tillfällen vardera erbjöds under året, i samarbete med Nyföretagarcentrum. Totalt deltog 48 personer, varav 26 män och 22 kvinnor. Dessutom har kommunen skickat ut totalt tio nyhetsbrev till drygt 400 av kommunens företagare. Nyhetsbreven har handlat om de olika aktiviteterna som nämnts ovan.

Gnesta Expo

Den 12 oktober hölls för andra året i rad en företagsmässa, denna gång i tennishallen i Gnesta. Det var föreningen Företagarna Trosa Gnesta som arrangerade och Gnesta kommun var samarbetspartner. Drygt 30 utställare och 700 besökare deltog under dagen.

Näringslivsprogrammet

Ett näringslivsprogram som sträcker sig till 2020 har antagits i kommunfullmäktige. I arbetet med programmet deltog styrelsen i Gnesta Handel, Företagarna Trosa Gnesta, näringslivsrådet, presidierna i kommunstyrelsen samt miljö- och byggnämnden. Programmet tar vid där ESF-projektet Gnesta Företagsutveckling slutar och innehåller sex målområden; en växande befolkning, ett mer kunskapsintensivt näringsliv, ett företagsklimat av hög klass, intensifierade relationer med Stockholm, ett stärkt entreprenörskap och en satsning på nyckelbranscher.

Insatser för att stärka utbildningsnivån

Första steget i att stärka utbildningsnivån är att skapa förutsättningar för eleverna i grundskolan att nå godkända betyg. Att eleverna får fullständiga betyg med sig är en förutsättning för ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Därför är kommunens arbete med skolan framöver inriktat på att resultaten blir höga och stabila från år till år.

Av 2013 års nior gick 66 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna ut med minst betyget E (godkänt) i 16 ämnen, en minskning jämfört med 2012 då siffran var 79 procent för både pojkar och flickor. Av 2013 års avgångselever med godkända betyg ansökte alla till gymnasieprogram och blev antagna.

Jämställd studievägledning och samarbete med näringslivet är ett viktigt fokus för att ge olika alternativ för yrkesval. Alla skolor har påbörjat arbetet med jämställd studievägledning. I årskurs 6–9 är arbetet väl etablerat med studiebesök, kulturaktiviteter, prao och arbetslivsdagar som återkommande aktiviteter. Samarbete med Ung Företagsamhet finns och materialet Framtidsfrön har börjat användas i årskurs 1–5.

Nästa steg är att följa upp elever på gymnasiet så att de får det stöd de behöver för att fullfölja sin gymnasieutbildning.

Insatser görs också från bibliotekets sida för att stärka utbildningsnivån genom läsfrämjande aktiviteter.

21

3. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla

Jämställdhet är ett tillstånd vilket vi ännu inte är framme vid. Det är en rättighet för människor att behandlas lika, därför krävs aktiva åtgärder. Genom normbrytande arbete kan vi skapa kunskap som ger människor möjlighet till ett jämställt förhållningssätt. Kommunen behöver också kontinuerligt göra översyn och utvärderingar av styrdokument och praktiska arbetssätt.

Kommunen ska erbjuda valfrihet inom de verksamhetsområden där så är möjligt. De individuella behoven och önskemålen kan se olika ut för olika människor, därför är det angeläget att kommunen så långt som möjligt möter de förväntningar invånarna har. En god delaktighet från invånare såväl som anställda är att eftersträva för att den kommunala verksamheten ska kunna utvecklas och det individuella inflytandet ska kunna öka.

Kommunens invånare ska ges förutsättningar att leva ett fritt och aktivt liv. Vissa grupper har idag sämre möjlighet till deltagande än andra, därför krävs ett aktivt arbete för att ta bort eventuella hinder. Barnens perspektiv likväl som äldreperspektivet ska vara en viktig del i kommunens verksamhet.

Gnesta ska vara en kommun där man oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etniskt eller nationellt ursprung har möjlighet att leva ett aktivt liv.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara uppfyllt för 2013. I jämställdhetsprojektet har kommunen genomfört många aktiviteter som syftar till bland annat verksamhetsförbättringar. Dessutom har kommunen fått ett relativt bra betyg för tillgänglighet enligt medborgarundersökningen, och flera insatser har gjorts för att öka tillgängligheten för olika grupper av människor.

Uppföljning av mått

Uppföljning av indikatorer i jämställdhetsprojektet

  • All individbaserad statistik redovisas könsuppdelad: Mycket könsuppdelad statistik har tagits fram och håller på att tas fram. I årsredovisningen 2012 var 47 procent av tabellerna fördelade på kön. Det finns dock ett behov att utveckla metoder att mäta och utnyttja datasystem för att ta fram statistik.
  • Minst tre aktiviteter i nämndernas framtidsplaner bygger på analyser av könsuppdelad statistik: Varje enhet utarbetar sina aktiviteter och några exempel är pågående översyn av föreningsbidrag, analyser av utbud i fritidsgården Chill samt inköp av traktor för effektivare snöröjning på gång- och cykelbanor (som fler kvinnor än män använder enligt resvaneundersökningar).
  • Minst en genomförd verksamhetsförbättring per verksamhetsområde: Alla förvaltningar har arbetat med verksamhetsförbättringar. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har man fokuserat på ett normkritiskt arbete och på att främja intresset för studier hos pojkar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har haft ett jämställdhetsperspektiv vid inbjudningar till medborgardialoger och vid framtagningen av detaljplaner. Inom socialförvaltningen pågår bland annat arbete med kvinnofrid (våld i nära relationer), analys av måltidssituationen i äldreboende och boende för funktionsnedsatta samt utbud av aktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Kultur- och teknikförvaltningen arbetar bland annat med många läsfrämjande insatser med genusperspektiv och insatser för att göra lokaler tryggare, exempelvis i omklädningsrum i badhuset och sporthallen. Kommunledningskontoret har bland annat tagit fram en checklista för jämställdhet i tjänsteskrivelser och tagit hänsyn till jämställdhetsperspektivet i styrdokument.

22

Antal individuella valmöjligheter till medborgare/brukare per verksamhetsområde

Nedan redovisas valmöjligheter inom olika verksamhetsområden.

  • Renhållningen: Möjlighet att välja olika storlek på sophämtningskärlet, ansöka om förlängt hämtningsintervall och välja extrahämtningar i samband med storhelger och sportlov.
  • Förskola: Förskola finns i alla kommundelar och man kan välja förskola i mån av plats. I Gnesta tätort finns både kommunal och fristående förskola.
  • Skola: Grundskola F–5 finns i alla kommundelar. Föräldrar och elever har rätt att välja skola var de önskar, elevpengen följer då eleven. I Gnesta tätort finns både kommunal grundskola och friskola.
  • Gymnasieskola: Gnesta kommun har ingen egen gymnasieskola. I kommunen finns en fristående gymnasieskola. Eleverna väljer utifrån samverkansavtal med sex kommuner (samma turordning som dessa kommuners egna elever), och har ett fritt val till fristående gymnasieskolor och till andra kommunala gymnasieskolor om de erbjuder andra val än samverkanskommunerna.
  • Kulturskola: Instrument anpassade för yngre barn finns för att ge möjligheter till de yngre eleverna att påbörja musikundervisning och flera olika valmöjligheter finns gällande dans, drama och instrumentalmusik. Genom uppstart av Lek-kurserna erbjuds från och med hösten 2013 aktiviteter i alla kommundelar.
  • Vuxenutbildning: Vuxenutbildningen erbjuder många olika ämneskompletteringar i kommunen och i övrigt köp av utbildning från andra kommuner, samt även en del yrkesutbildningar och sfi (svenska för invandrare) samt alla ämnen inom särvux.
  • Äldreomsorg: Gnesta kommun har valfrihetssystem inom hemtjänsten sedan 2010, vilket innebär att privata företag kan bli utförare av hemtjänst efter ansökan hos kommunen, och brukaren har möjlighet att välja en privat eller kommunal utförare av sina insatser. År 2013 hade kommunen ett privat företag som utförare. Företaget har etablerat sig och fått fler uppdrag under året. För hemtjänstens kunder i Björnlunda har valfriheten ökat genom att de kan välja mellan två maträtter per dag.
  • Personer med funktionsnedsättning: Dessa kan välja assistansanordnare mellan privat eller kommunal verksamhet eller att själv ansvara för assistansen.

Medborgarenkät

Invånarnas möjligheter till insyn, inflytande och påverkan.

Resultat från medborgarundersökningar Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg. Gnesta 2011 Gnesta 2013 Alla 20131
Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? 5,1 4,9 4,7
Kvinnor 5,4  5,0  
Män 4,7 4,9  
Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? 5,1 5,0 4,7
Kvinnor 5,3 5,0  
Män 4,7 4,9  
Hur nöjd är du med ... … invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 4,4 4,5 4,2
Kvinnor 4,6 4,6    
Män 4,2 4,4  
… invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 4,4 4,4 4,2
Kvinnor 4,3 4,6  
Män 4,5 4,3  

1 Alla avser kommuner med 10 000–15 000 invånare. Könsuppdelade uppgifter är inte tillgängliga.

23

Kommentar: Medborgarnas betyg om insyn, inflytande och påverkan är något bättre än genomsnittet för kommuner med ungefär samma invånarantal. Sedan 2011 är betygen i stort sett oförändrade.

Enkelt avhjälpta hinder för fysisk tillgänglighet i olika byggnader och anläggningar

10 anmälningar har lett till åtgärd.

Kommentar: Totalt har kommunen fått 12 anmälningar, varav 11 är från 2012.

Antal möten med handikappråd och pensionärsråd:

Under 2013 genomfördes fyra möten i respektive råd.

Tillgänglighetsfrågor har fortsatt vara i fokus för handikapprådet (HKR). Exempel är information om tillgänglighetsfrågor vid renovering av badhuset, åtgärder för att öka tillgängligheten i utemiljön i Gnesta kommun samt om planerna för upprustning av Storgatan där handikapprådet vill vara remissinstans. HKR har dessutom lämnat synpunkter på utformning av Thuleparken.

Exempel på frågor som behandlats i pensionärsrådet är arbetet med värdighetsgarantin, Seniordagen och socialförvaltningens projekt våld i nära relationer. Pensionärsrådet har dessutom fått löpande information om frågorna om Liljedalshemmet.

Fördelning av kommunala resurser inom fritidssektorn mellan flickor och pojkar

Kostnaderna för föreningsbidraget är i genomsnitt 693 kr/medlem (kontant föreningsbidrag samt lokalsubventionerade hallhyror). Totalt i Gnesta finns det 1 900 barn och ungdomar i åldern 4–20 som utövar idrott i en förening. Av dessa 1 900 är 800 flickor (554 400 kr i totalt föreningsbidrag) och 1 100 pojkar (762 300 kr) i idrottsföreningar. Det pågår en översyn av föreningsbidragen där jämställdhet är en av utgångspunkterna.

Meritvärde för flickor respektive pojkar

Meritvärdet vårterminen 2013 var 185,8 för pojkar och 213,2 för flickor.

Kommentar: Meritvärdet vårterminen 2013 minskade för både pojkar och flickor jämfört med 2012. För pojkar från 200,4 till 185,8 och för flickor från 215,9 till 213,2. Eftersom minskingen var större för pojkar har skillnaden mellan könen ökat mellan åren, från 15,5 till 27,4.

Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har betydelse för betygsresultat, men skolan har i uppdrag att kompensera detta. Andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning var lägre (37 procent) 2013 än 2012 (46 procent). En analys ska genomföras för att se hur väl Gnesta förskolor och skolor arbetar med det kompensatoriska uppdraget.

Äldres möjligheter till delaktighet inom äldreomsorgen

Enligt Socialstyrelsens nationella brukarundersökning 2013 anser 96 procent av de äldre att de själv fått välja boende, 76 procent anser att de kan påverka vilka tider de får hjälp och 91 procent anser att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. Inom hemtjänsten anser 72 procent att handläggarbeslutet är anpassat efter brukarens behov, 78 procent fick välja utförare av hemtjänst, 90 procent anser att personalen tar hänsyn till brukarens egna åsikter och önskemål, 58 procent anser att de kan påverka vilka tider man får hjälp. Sammantaget är resultaten likvärdiga med 2012.

Uppföljning av övriga indikatorer

Jämställdhetsprojektet avslutat

Projektet Hållbar jämställdhet Gnesta som pågått sedan våren 2011 avslutades i december 2013. Projektet innebar ett omfattande jämställdhetsarbete i syfte att ge alla kommuninvånare ett jämställt bemötande vad gäller fördelning av resurser, service och inflytande. Alla förvaltningar har deltagit i projektet och i september undertecknades den europeiska jämställdhetsdeklarationen CEMR (Council of European Municipalities and Regions) i politisk enighet.

24

Av de tre övergripande projektmålen som formulerades i projektansökan, bedömer kommunen att målen om ett jämställdhetsintegrerat styr- och ledningssystem och jämställda politiska beslut är uppfyllda. Inom det tredje målet som handlar om jämställda verksamheter i praktiken har flera förändringar skett, men kommunen behöver fortfarande göra verksamhetsförbättringar för den enskilda kommuninvånaren, brukaren, eleven och så vidare. Nedan redovisas några aktiviteter i projektet:

  • Alla planerade utbildningar har skett i enlighet med tidsplanen.
  • Kommunen har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys i samband med tjänsteskrivelser för Gnesta kommuns handläggare och förtroendevalda.
  • Allt mer könsuppdelad statistik tas fram och ska användas som ett konkret verktyg för att upptäcka ojämställdhet och vidta åtgärder.

Efter projektets slut kommer kommunen att ha en jämställdhetsstrateg för att säkerställa ett fortsatt långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete. En politisk referensgrupp har i uppdrag att verka för att CEMR-deklarationens sex olika principer ligger till grund för Gnesta kommuns beslut och agerande. Det innebär bland annat att upprätta en handlingsplan för jämställdhet, som tydligt anger prioriteringar, åtgärder och resurser.

Jämställdhetsarbete i förskolor och skolor

All statistik är könsuppdelad gällande barn och elever.

Våren 2013 avslutade 14 medarbetare i förskolor och skolor en utbildning till processledare för likabehandlingsarbetet i kommunens förskolor och skolor. Dessutom genomgår två medarbetare en högskoleutbildning som omfattar 7,5 högskolepoäng, Ungas maskulinitet och våld. Nu fortsätter arbetet på varje enhet för att ta vara på kompetensen hos dessa processledare och för att komma vidare i jämställdhetsarbetet.

Stort intresse för jämställdhetsarbetet

Det jämställdhetsarbete som förskolor och skolor bedrivit har fått stort genomslag. Under våren gjorde en stor dagstidning från Nederländerna ett reportage om Frejaskolan 6–9 och deras jämställdhetsarbete och samarbetet med Män för jämställdhet. Skolans rektor har dessutom intervjuats i tidningen Skolledaren om deras arbete. Tidningen Insikt gjorde under våren ett reportage om skolans arbete kring sex och samlevnad och SKL uppmärksammade dessutom Gnesta kommuns checklista ”Hjälpreda för normkritiskt tänkande” på deras webbportal jämställd.nu. Under hösten har flera kommuner varit på studiebesök i Gnesta kommuns barn- och utbildningsverksamhet för att ta del av det utvecklingsarbete som pågått sedan 2006. Det har också jämställdhetsministern och andra riksdagsledamöter gjort vid ett besök i december. Under våren 2014 planerar Gnesta kommun även en konferens om jämställdhet, riktad till andra kommuner.

Fler elever i Mentorsprojektet

Mentorsprojektet är ett led i att stödja elever genom att erbjuda en mentor för de elever som vill. Mentorn är en extra vuxen som kan finnas till hands, samtala och stödja eleven i olika sociala sammanhang. I oktober 2013 avslutade tio ungdomar tillsammans med sina mentorer (sju flickor och tre pojkar) mentorsprogrammet. I maj 2013 startade ytterligare en grupp bestående av fyra ungdomar och mentorer (tre flickor och en pojke) och i oktober ännu en ny grupp med tio ungdomar och mentorer (sex flickor och fyra pojkar). Under 2013 har intresset ökat bland pojkar att delta i mentorsprogrammet, vilket gör att fler manliga mentorer efterfrågas.

Planering för familjecentral

Familjecentralen är ett samarbetsprojekt mellan landstinget, socialtjänsten, förskolor och skolor. Planeringsarbetet för att förverkliga målet med en familjecentral fortsatte 2013. Projektledare finns och en styrgrupp har bildats med chefer från respektive område. Tjänstemän har gjort studiebesök i Oxelösund och tagit fram förslag på ombyggnad av de tilltänkta lokalerna i anslutning till vårdcentralen.

25

Ny arbetsmarknadsenhet igång

Den nya arbetsmarknadsenheten har resulterat i att Kulturarvslyftet (Kal) är igång med fem deltagare. De är anställda av kommunen under sex månader och har tidigare varit arbetslösa. Kal är ett samarbete med arbetsförmedlingen och Riksantikvarieämbetet. De deltagare som är med i Kal är mycket positiva och projektet väntas fortsätta hela 2014. Ett bra samarbete har etablerats med kommunens förvaltningar, vilket är en förutsättning för ett lyckat resultat.

 

Alla individuella beslut och genomförandeplaner för vård och omsorg ska följas upp

Alla verksamheter inom socialförvaltningen utom hemtjänsten uppnådde 2013 målet att följa upp beslut och genomförandeplaner. Hemtjänstens verksamhet genomgår ett utvecklingsarbete för att kunna förbättra sin måluppfyllelse.

En handlingsplan för vård i livets slutskede, palliativ vård

Hemsjukvårdens arbete med handlingsplan för palliativ vård fortsatte. En palliativ grupp har bildats där hemsjukvården tillsammans med vårdcentralen håller på att ta fram en lokal handlingsplan för palliativ vård.

Samordnade vårdplaner/individuella planer har upprättats

Hemsjukvården har upprättat samordnade vårdplaner för cirka 40 äldre inom särskilt boende. Hemsjukvården tillsammans med vårdcentralen gör gemensamma vårdplaner.

Integrationsverksamheten

Fullmäktige beslutade 2013 att öka flyktingmottagandet från 25 till 35 personer i avtalet med länsstyrelsen och Migrationsverket. Flyktingmottagandet var dock mycket lågt 2013 och kommunen tog bara emot 5 personer. Det beror på en mycket ansträngd bostadsmarknad i Gnesta. Kommunen har en dialog med Gnestahem för att finna lösningar, då trycket på att ta emot flyktingar är stort i hela landet.

Fyra språkcaféer genomfördes under året i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Röda Korset, sfi och biblioteket i Gnesta. Integrationsverksamheten deltar i ett projekt med övriga kommuner i länet för att öka antalet flyktingguider i Gnesta, med syfte att öka förståelsen mellan olika kulturer.

En stor del av Gnestas befolkningsökning de senaste åren beror på invandring. Januari–november 2013 flyttade 48 personer till Gnesta från andra länder och nettoinvandringen blev 26 personer. 2012 var nettovinvandringen 52 och 69 personer flyttade från andra länder till Gnesta.

Könsuppdelad statistik inom fritidsverksamheten

Det finns 23 idrottsföreningar i Gnesta kommun som har cirka 2 400 barn och ungdomar som medlemmar, varav cirka 1 300 pojkar och 1 100 flickor. Att fler pojkar idrottar i Gnesta kommun beror delvis på att ridklubben Gark, som har en stor grupp flickor, har haft uppehåll i sin verksamhet. Gark återupptog dock sin verksamhet under hösten. Under 2013 har tre föreningar åter startat damlag. En annan faktor är att flickors aktiviteter inte alltid är knutna till föreningar, exempelvis joggning, gymträning och dans.

I kommunen har ett samverkansprojekt startat mellan skola och föreningar för att få fler barn och ungdomar intresserade av idrott. Projektet har lockat många till att prova på flera aktiviteter.

26

4. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv

För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Möjligheterna att beslut och utveckling går i rätt riktning ökar när fler aktörer deltar i dialog, planering och utförande. Ett väl fungerande förenings-, kultur- och näringsliv skapar mervärde för kommuninvånarna, vilket stärker kommunens attraktionskraft.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara delvis uppfyllt 2013. I medborgarundersökningen fick kommunen ett medelbetyg, förutom för skötseln av idrottsanläggningar som fick ett sämre betyg.

Uppföljning av mått

Antal samverkansmöten med föreningsliv, kulturliv och näringsliv inom olika områden. Antal aktiviteter efter samverkansmöten.

Antal möten med föreningsliv och aktiviteter efteråt

Kommunen har haft 22 möten med enskilda föreningar. Exempel är två hallbokningsmöten (för att fördela tider i idrottshallar på ett rättvist sätt), anläggningsråd för föreningar med egna anläggningar, möte om föreningsbidragsöversynen samt möte med föreningar som nyttjar simhallen inför ombyggnad av Frejahallen.

Antal möten med näringsliv och aktiviteter efteråt

Näringslivsrådet hade två möten under året som resulterade i speed-dating-aktiviteter. Gnesta Företags­utveckling bjöd in företagare, politiker och tjänstemän till ett seminarium på Södertuna om entreprenörskap och kommunernas roll i näringslivsutvecklingen. Där bestämdes att kommunen ska ta fram ett näringslivsprogram tillsammans med näringslivet.

Medborgarundersökning

Nöjdhet med anläggningar och möjligheter till ut­övande inom fritidssektorn:

Resultat från medborgarundersökningar Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg Gnesta 2011 Gnesta 2013 Alla 2013
Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva dina fritidsintressen, t ex sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? 6,9 7,0 7,0
Kvinnor 7,0 7,1  
Män 6,9 6,9  
Vad tror/tycker du om kommunens utrustning och skötsel av idrotts- och motionsanläggningar? 5,3 4,9 6,0
Kvinnor 5,7 4,9  
Män 4,8 4,8  

Kommentar: I medborgarundersökningen fick Gnesta ungefär samma betyg som övriga jämförda kommuner för möjligheter att utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv).

Ett relativt lågt betyg fick kommunen för utrustning och skötsel av idrotts- och motionsanläggningar. Här pågår samtidigt flera insatser för att förbättra anläggningarna; renovering av badhus och upprustning av Skillingavallen och omklädningsrum vid Hagstumosse. Kvinnor gav ett betydligt lägre betyg för idrotts- och motionsanläggningar 2013 än 2011.

27

Medborgarundersökning: Nöjdhet med tillgång till kulturaktiviteter inom fritidssektorn

Resultat från medborgar- undersökningar Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg Gnesta 2011 Gnesta 2013 Alla 2013
Hur nöjd är du med din kommun vad gäller ...      
… tillgången till kulturevenemang? 5,0 5,5 5,4
Kvinnor 5,1 5,5  
Män 5,0 5,5  

Kommentar: Kommunen fick ungefär samma betyg som jämförda kommuner och förbättrade sitt betyg jämfört med 2011. Kommunen har gjort insatser för att fånga in alla kulturaktörer i kommunen och informera om detta på hemsidan.

Uppfattning från föreningsliv, kulturliv och näringsliv om kommunens vilja att samverka

Ingen undersökning om detta har genomförts än.

Jämförelse mellan behov och faktiskt tillgänglig hallyta inom fritidssektorn

IFK Gnesta (friidrott och innebandy) växer så mycket att de anser att de kan fylla en hall själva från kl. 17–22 måndag–torsdag samt på helgerna. Inom handbollen har herr- och damlag startats utöver ordinarie lag. Smedsta gymnastikförening behöver en stor lokal för gruppverksamheter, både för vuxna och barn. Gnesta fotbollsförening och Björnlunda IF saknar möjlighet att inomhusträna i fullstor hall under vintersäsong. FK Freja vill ha en kväll till i veckan i Gnestahallen för fler träningstillfällen. För att möta behoven arbetar kommunen med att ta fram förslag om en ny idrottshall med fullstor plan och lämplig placering.

Uppföljning av övriga indikatorer

Sponsring

Flera sponsrade aktiviteter inom kultur- och fritidsområdet arrangerades under året; Bellmansspelet, Skakateatern, nationaldagsfirandet, cirkusskola, simskola i Dammhagen samt sportlovsfotboll. Men också Gnesta marknad, Fotoplanket, Lakeside festival, Gnesta golfklubb, Daga bangolf, Gnesta ridklubb, Lions arbete med julmarknaden med flera har fått sponsring.

172 aktiviteter på Strömmen

Gnesta bibliotek hade under året 143 aktiviteter för barn, varav de flesta var inriktade på skolan, exempelvis bokprat, lånebesök, ”Barn spelar för barn”, bokdrama med mera. Gnesta bibliotek har också haft 29 olika aktiviteter för vuxna. Bland aktiviteterna kan nämnas författarcafé med Viveca Sten (cirka 15 besökare), bokcaféer med samtal om böcker (mellan 6 och 10 besökare/gång). Andra aktiviteter har varit 13 konstutställningar, varav en med Lars Hillersbergs samlade verk. Biblioteket anordnade också ”Barnkalaset” vid skolavslutningen, som lockade cirka 500 barn och lika många föräldrar.

 

28

Facebook

Kommunen startade i mars en officiell Facebooksida för att öka kontaktytorna med medborgare och andra intresserade. Dialogen med medborgarna har ökat kraftigt genom frågor och kommentarer om bland annat hotet mot tågtrafiken, den stora vattenläckan i Björnlunda, näringslivskontakter, branden på Rekal och alla evenemang som erbjuds i kommunen. Dessutom har olika verksamheter egna facebooksidor, t ex Chill, biblioteket och Kulturskolan.

Åkers bergslag

I mitten av oktober gjorde Strängnäs och Gnesta kommuner en gemensam studieresa till Åkers bergs­lag, ett nätverk av företagare och föreningar mellan Laxne och Åker. Där besöktes flera av de företag och aktörer som driver verksamhet i området. Syftet var att lära känna området och besöksnäringen och deras förutsättningar och behov. Studieresan var ett startskott för kommunerna att samverka mer kring besöksnäringen i området.

Aktiviteter inom turismområdet

Under året har åtta nätverksträffar arrangerats inom turismområdet. Dessutom genomför kommunen många träffar med näringsidkare och kulturutövare i Gnesta för att öka samarbetet med kommunen.

Skolans kontakter med föreningsliv, kulturliv och näringsliv

På Frejaskolan fick årskurs 6, genom projektet Skapande skola, möjligheter att med hjälp av professionella musiker skapa både text och musik. Åk 8 har tillsammans med konstnärer från Art Lab varit med och smyckat närmiljön, bland annat genom den uppmärksammade Trappgatan. Dessutom har kommunen etablerat ett samarbete med Vuxenskolan och Röda Korset.

Kulturskolan var delaktig i 53 publika evenemang och är en betydande aktör i Gnestas kulturliv. Under året har Kulturskolan samarbetat med bland andra Skottvångs Grufva och Scenkonst Sörmland.

Åtgärder i Frejahallen

I Freja sporthall genomförde kommunen flera åtgärder, som ljudabsorberande plattor i taket för att få en bra ljudnivå i sporthallen och skärmväggar i omklädningsrummen för att minska insynen till omklädnings- och duschutrymmena för besökarnas trygghet.

Samarbete med frivilligorganisationer

För en gynnsam utveckling behöver kommunen samverka med andra aktörer. Socialnämnden samarbetar med frivilligorganisationer för att ordna fritids- och kulturaktiviteter, främst för äldre i bland annat Träffpunktens verksamhet. Under året hade Träffpunkten cirka 50 besök per dag.

Förebyggande samtal

Alla äldre över 75 år har erbjudits förebyggande samtal, varav cirka hälften har tagit emot besök. Förebyggande samtal syftar till att ge information om vilka insatser samhället har för äldre, vad kommunen har att erbjuda, hur man kan förebygga fall och hur den äldre kan behålla ett friskt och aktivt liv.

Powerhusets och Flammans öppna verksamheter

Socialnämnden driver öppna verksamheter för personer med funktionsnedsättning utan biståndsbeslut. Verksamheterna är öppna en kväll och en eftermiddag i veckan. Antalet besökare på Powerhusets och Flammans verksamheter var dock fortsatt lågt. En översyn ska göras för att öka antalet besökare.

Samarbete för att höja elevers skolnärvaro

Individ- och familjeomsorgen har samarbetsforum med skolan om bland annat arbete med uppsökande verksamhet kring elever med stor skolfrånvaro. Individ- och familjeomsorgen ska göra en översyn för att utveckla rutiner och samarbete ännu mer.

Fältarbete och förebyggande arbete

Individ- och familjeomsorgen genomförde fältarbete vid fyra tillfällen under året, och erbjöd förebyggande arbete genom föräldraprogrammen Komet och ABC.

29

5. Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling

Gnesta kommun har en speciell identitet som kan sammanfattas i ord som småskalighet och småstadsidyll, denna bild av kommunen är värdefull att behålla. Kommande bebyggelse måste ta hänsyn till landskapsbilden, naturen samt invånarna. Exploatering ska inte ske på bekostnad av de karaktärsdrag som symboliserar Gnesta.

För en sund och långsiktig utveckling är hela samhällsplaneringen viktig. Hur bostadsområden, grönstråk, förskolor, idrottsanläggningar och liknande placeras i förhållande till varandra avgör såväl stadsbildens utseende som invånarnas möjlighet till en god livssituation.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara delvis uppfyllt 2013. Resultat från medborgarundersökningen visar att kommunen som boendeort fick genomsnittliga betyg men lite högre på frågan om man kan rekommendera andra att flytta till kommunen. Andra viktiga delar som ökar attraktionskraften är planberedskapen, omfattande satsningar inom fritidssektorn samt detaljplan för Frösjö strand.

Uppföljning av mått

Befolkningsförändring årsvis, totalt och i respektive tätort

Under året minskade befolkningen i Gnesta med 33 personer och var den 31 december 10 409 personer.Totalt flyttade 668 personer ut från kommunen och 650 flyttade in till kommunen. Det är således relativt stora flyttströmmar in och ut ur kommunen varje år. Precis som många andra kommuner har Gnesta kommun ett positivt flyttnetto (+27) från utlandet. Gnesta tappade dock invånare till andra kommuner i landet (–45). Kommunen hade också ett negativt födelseöverskott (15 fler döda än födda).

Medborgarundersökning (några av frågorna)

  • Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?
  • Hur nöjd är du med din kommun vad gäller hur det planeras för bostäder?
Resultat från medborgarundersökningar Betyg där 1 är lägsta och 10 högsta betyg Gnesta 2011 Gnesta 2013 Alla 2013
Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,1 6,9 6,7
Kvinnor 7,4 7,0  
Män 6,7 6,8  
Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 7,2 7,0 6,5
Kvinnor 7,2 6,8  
Män 7,2 7,1  
Hur ser du på utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc)? 5,8 5,1 5,4
Kvinnor 5,6 5,3  
Män 6,0 5,0  
Hur ser du på hur trivsam bebyggelsen är? 7,0 6,7 6,7
Kvinnor 7,0 6,3  
Män 7,1 7,0  

Kommentar: Betygen inom detta område var något sämre än 2011 och speciellt vad gäller frågan om utbudet av boendeformer. Detta betyg var lägre än jämförelsekommunerna medan Gnesta fick ett högre betyg i exempelvis frågan om rekommendation att flytta till kommunen.

30

En tydlig skillnad mellan könen märks i att kvinnorna gav lägre betyg för trivsam bebyggelse. Generellt har kvinnor gett sämre betyg 2013 än 2011 för dessa frågor, speciellt för hur nöjd man är med att bo och leva i kommunen.

Antal fastställda och andel överklagade detaljplaner samt hur många lägenheter som omfattas av överklaganden

Under 2013 fastställdes fyra detaljplaner varav en är överklagad.

Kommentar: Detaljplanen för Vängsö flygplats är överklagad till länsstyrelsen som har avvisat överklagan. Även mark- och miljödomstolen har avvisat överklagan. Inga lägenheter omfattas av överklaganden.

Uppföljning av övriga indikatorer

Detaljplan för Vängsö flygplats

Kommunen har tagit fram en detaljplan för Vängsö flygplats, numera Stockholm/Gnesta. Syftet med planen är att reglera bebyggelsen kring flygplatsen för att den nuvarande verksamheten med lätt icke kommersiell flygtrafik ska kunna fortsätta och utvecklas. Planen ändrar inte villkoren för flygverksamhetens omfattning.

Mer än 400 bostäder i planberedskap

Detaljplanen för Frösjö strand antogs av kommunfullmäktige i april 2013. Med den kommer Gnesta att ha en planberedskap för mer än 400 bostäder. Frösjö strand blir ett av kommunens största bostadsprojekt på många år med 140 bostäder. Bostäderna i Frönäs knyts närmare Gnesta centrum genom en strandpromenad längs Frösjön och en separat gång- och cykelbana. En viktig fråga blir att följa upp detaljplanens intentioner i genomförandet. Det handlar om att skapa attraktiva bostäder, behålla Gnestas identitet som småstadsidyll och samtidigt ha budget för gator, parker, småbåtshamn, badplats, strandpromenad och gång- och cykelbanor i området.

Övertagande av Storgatan

Kommunen har sedan 2012 arbetat för att Gnesta kommun ska kunna överta ansvaret för Östra och Västra Storgatan genom Gnesta. Ett avtal mellan Gnesta kommun och Trafikverket tecknades 2013 och beslutades i kommunfullmäktige i februari 2014. En väganalys av statusen på Storgatan genomfördes för att kunna värdera hur mycket som behöver rustas upp inför övertagandet av gatan. Kommunstyrelsen har beslutat om hur gatan ska byggas om med gång- och cykelväg, rondell, trädplantering och förbättrad trafiksäkerhet. Staten skjuter till cirka 10 miljoner för upprustningen av Storgatan. Innan man kan påbörja arbetet måste dock regeringen godkänna att kommunen övertar Storgatan. Det beräknas ske första halvåret 2014. Planen är att påbörja den föreslagna ombyggnaden från östra rondellen till stationen hösten 2014.

 

31

Upprustning av Skillingavallen

Under 2013 har Skillingavallen fått en ansiktslyftning. Kommunen rev den byggnad som var i dåligt skick, röjde sly, bytte ut sand i längdhoppningsgroparna, sanerade klotter i omklädningsrummen samt såg över elsäkerheten och belysningen. Under 2014 fortsätter upprustningen, främst med anläggning av tartanbanor för löpning.

Om- och tillbyggnad av badhuset

Projekteringen har startat för om- och tillbyggnaden av badhuset. Kommunen har haft en dialog med berörda föreningar, personal och privatpersoner. Utgångspunkten är att erbjuda fler möjligheter och bättre tillgänglighet. I samband med bygglovet för ombyggnaden inkom grannyttranden om att parkerings- och trafiksituationen kring Frejaskolan och simhallen behöver förbättras.

Ny idrottshall

Kommunen utredde under året förutsättningarna för en ny idrottshall i Gnesta; en fullstor hall, 20 x 40 meter, med ett antal läktarplatser. Fokus ligger för närvarande på att hitta rätt plats för hallen.

Omklädningsrum på Hagstumosse

Nya omklädningsrum på Hagstumosse invigdes i oktober med fotbollsmatch, straffsparkar med politiker samt mingel. Lokalen innehåller fyra omklädningsrum, domarrum, förråd och en samlingssal. Det gör att konstgräsplanen kan hyras ut till externa föreningar och att kommunens föreningar som bedriver verksamhet på Hagstumosse kan ha större evenemang.

Upprustning av biografen i Elektron

Under 2013 har biografen i Elektron både renoverats och digitaliserats. En entreprenör driver från och med slutet av oktober biografens kommersiella visningar. Kvar finns även skolbio och filmklubben.

Väg 57

Cirka 100 mkr var avsatta i länsplanerna för väg 57 för att kunna höja trafiksäkerheten och medge höjd hastighet hela sträckan Gnesta–Järna. Utredningen visar att kostnaden blir 140 mkr för en väg med 80 km/tim på hela sträckan. I samband med revideringen av länsplanerna har Sörmlands och Stockholms länsstyrelser bestämt att skjuta till 10 mkr respektive 30 mkr för den ökade kostnaden. Preliminär byggstart 2015.

Bilden av Gnesta

Föreningen c/o Gnesta fortsatte sitt arbete med evenemang och aktiviteter för att sätta platsen Gnesta på kartan. Med i styrelsen finns representanter från näringsliv, medborgare, föreningar, politik och tjänstemän från kommunen. I februari bjöd föreningen in till ett stormöte med Sissela Kyle som dragplåster. Syftet var att locka fler Gnestabor att bli aktiva i föreningen. Föreningen arbetade också med Gnesta Gröna Marknad i september och två vackert klädda granar på Storgatan i Gnesta till jul.

32

6. Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor

Kommunen ska arbeta aktivt för att vara en positiv förebild för såväl kommuninvånare som för andra kommuner, då det gäller miljö- och klimatfrågor. För att bidra till en hållbar samhällsutveckling ska samtliga verksamheter sträva efter energieffektiviseringar och minsta möjliga negativa påverkan på miljön.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara uppfyllt för 2013. Fullmäktige har beslutat om ett ambitiöst mål i att vara föregångskommun. Under 2012 blev kommunen ekokommun och nästa steg var den beslutade miljö- och hållbarhetsplanen 2013. Dessutom fick kommunen mycket bra betyg i frågorna om miljökommun och sopsortering i medborgarundersökningen, och fick även en hög rankning inom miljöområdet.

Uppföljning av mått

Kilo restavfall/invånare

146 kg

Kommentar: Restavfall är det som blir kvar när man från hushållsavfallet tagit bort det utsorterade matavfallet. Mängden var 2 kg mer än 2012 vilket var negativt, men återspeglar att hushållen haft ett något högre totalt avfallsflöde från sina sopkärl (188 kg/invånare 2013 mot 187 kg/invånare 2012) samt en något lägre andel utsorterat organiskt avfall. Mängden restavfall uppskattas ha varit 78 procent och matavfallet 22 procent.

Antal resande med tåg och buss till resecentrum i Gnesta (tåg och buss)

Antal påstigande med buss totalt i Gnesta kommun under året var 157 000 personer, varav allmänhet (icke skolelever) 89 000 (57 procent). Det var en minskning med 5,4 procent jämfört med förra året. Allmänhetens minskning var 5,3 procent. Minskningen i länet för landsbygdstrafiken var 1,7 procent.

Resande på Sörmlandspilen ökade med 13 procent (påstigande i Sörmland till och med september 2013). Antalet påstigande i Gnesta per vardag ökade från 124 hösten 2012 till 145 hösten 2013 (+16 procent). Antalet påstigande på Gnestapendeln vid Gnesta station minskade från 286 500 till 274 500 eller med 4,2 procent under 2013.

Effekter av energieffektiviseringar i kWh per kvadratmeter inom Gnesta kommunkoncern

Energiförbrukningen minskade med 1,2 kWh/m² för Gnesta Förvaltnings AB (GFAB) jämfört med 2012. Mellan 2011 och 2012 ökade energiförbrukningen med 6,6 kWh/m². Framför allt har uppvärmningskostnaderna minskat medan elförbrukningen tenderar att öka, troligen på grund av ökad användning av mer strömförbrukande apparater.

 Inom Gnestahem AB (GHAB) minskade förbrukningen med 0,5 kWh/m² jämfört med 2012. Den minskade även mellan 2011 och 2012, med 5,3 kWh/m². Tendensen är densamma som för Gnesta Förvaltnings AB, att uppvärmningskostnaden minskar men elförbrukningen ökar.

Kommentar: En övergång till mer individuella mätningar borde minska energiförbrukningen i båda bolagen. Gnestahem AB planerar att införa individuell mätning på varmvattenförbrukningen för att få ner energianvändandet. På kommunhuset i Gnesta ska Gnesta Förvaltnings AB installera närvarostyrd LED-belysning i trapphus och korridorer. Slår det väl ut kan det även bli aktuellt i andra fastigheter.

 Inga uppgifter finns tillgängliga om Gnesta Centrumfastigheter AB.

33

Andel miljöbilar i kommunens förvaltningar och bolag

Närmare 78 procent av kommunens bilar är miljöbilar enligt den definition som Miljöfordon.se anger. Det var ungefär samma andel som föregående år, men kommunen har utökat miljöbilarna med två bilar enligt 2013 års definition av miljöbil vilket betyder mindre utsläpp per fordon.

Andel miljöbilar och andel nyregistrerade miljöbilar inom kommunens geografiska område 2012

2013 års uppgifter är ännu inte tillgängliga vad gäller andel miljöbilar. I Gnesta kommun registrerades 2013 en etanolbil, 87 dieselbilar och 61 bensinbilar. Totalt inregistrerades i kommunen 5 248 bilar, varav 595 (11 procent) miljöfordon. Andelen nyregistrerade bilar 2012 var 133, varav 62 (46 procent) miljöbilar enligt definitionen för skattebefrielse till och med 2012.

Andel upphandlingar med krav på miljöcertifiering i kommunens förvaltningar och bolag

Under 2013 antog kommunen en upphandlingspolicy. Denna policy som bygger på Miljöstyrningsrådets miljökriterier på ”spjutspetsnivå” för principiellt viktiga områden, kommer att tillämpas i kommande upphandlingar. Begreppet miljöcertifiering ingår inte i den upphandlingspolicyn.

Andel ekologisk och närproducerad mat inom kommunens måltidsverksamhet

Andelen ekologisk mat under 2013 var 21 procent (samma som 2012). Andelen närproducerad mat går inte att följa upp eftersom det saknas en entydig definition.

Antal bräddningar av avloppsvatten från reningsverken

Kommentar: En mer relevant uppgift om bräddningar är mängden avloppsvatten istället för antal bräddningar. Under 2013 var mängden avloppsvatten 8 800 m3. 2012 och 2011 var utsläppen betydligt större (21 320 m3 respektive 15 240 m3). Skillnaden i mängd beror troligen på olika mycket nederbörd. Siffrorna gäller bräddning (utsläpp av orenat avloppsvatten) i anslutning till Gnesta avloppsreningsverk. Det finns inga siffror tillgängliga från Laxne, Stjärnhov och Björnlunda. Orsaken till bräddningarna är överbelastning av ledningsnäten vid kraftig nederbörd.

Utsläpp av ämnen med negativ miljöpåverkan från reningsverken

Reningsverken har gränsvärden vad gäller fosfor och BOD (syreförbrukande ämnen). Reningsprocessen i de olika reningsverken visar en höggradig fosforavskiljning och en halvering av kvävehalten. Fosfor och kväve är ämnen som har en negativ påverkan i form av övergödning av vattendrag, sjöar och hav.

Halten syreförbrukande ämnen som släppts ut efter reningsprocessen vid huvudreningsverket i Gnesta har under året överstigit gränsvärdet. Förhöjda utsläppshalter påverkar främst vattenlevande organismer.

Uppföljning av övriga indikatorer

Avloppsinventering under 2013

Miljö- och byggnämnden beslutade i mars om en projektplan för att inventera kommunens alla enskilda avlopp. Planen omfattar inventering av cirka 1 600 av kommunens 3 000 fastigheter med avlopp som finansieras med avgifter. De övriga 1 400 fastigheterna har inventerats tidigare. Den nu gällande planen redovisar som mål att inventera cirka 300 avlopp per år. Det innebär att alla avlopp ska vara inventerade till år 2016 och åtgärdade senast 2017. Avloppsinventeringen 2013 omfattar cirka 378 avlopp på 330 fastigheter. Under 2013 inventerades 182 avlopp, och inventeringen av de återstående cirka 196 avloppen har flyttats till 2014 på grund av hög arbetsbelastning.

I december 2013 beslutade miljö- och byggnämnden att från och med 2014 prioritera inventering av avlopp med högst risk, det vill säga de avlopp som har toalettvatten påkopplat. Det innebär att inventeringen av de avlopp som endast omfattar bad-, disk- och tvättvatten senareläggs. Målet är även fortsättningsvis att inventera cirka 300 avlopp per år.

34

Plan för kommunens miljö- och hållbarhetsarbete

Fullmäktige antog under året Gnesta kommuns miljö- och hållbarhetsplan. Bakgrunden är fullmäktiges mål att Gnesta ska vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor och att Gnesta kommun blev antagen som en av Sveriges ekokommuner 2012.

Planen är uppbyggd kring sju målformuleringar fördelade på områdena energi, vatten och ekologisk omställning. Till målen är ett antal åtgärder kopplade med nyckeltal som speglar kommunens arbete för en hållbar framtid. Arbetet ska ledas av ett miljö- och hållbarhetsutskott med fem ledamöter som utsågs 2013.

Miljörankningar

Kommunen har fått flera positiva placeringar i nationella miljörankningar. När det gäller kommunens egen fordonspark kom Gnesta kommun på tredje plats bland de 123 svenska kommuner som deltagit i en undersökning baserad på uppgifter i Sveriges fordonsregister.

Sveriges mest omfattande miljörankning genomförs av tidningen Miljöaktuellt. Sammanställningen baserar sig på många olika källor, bland annat från Ekomatcentrum och Gröna Bilister. Av landets 290 kommuner ligger Gnesta nu på plats 87, en klar förbättring från plats 145 för 2012.

Överskridet gränsvärde vid Gnesta reningsverk

Gnesta reningsverk överskred fortfarande under vissa perioder gränsvärdet för utsläpp av BOD (syreförbrukande ämnen). Interna och externa utredningar har påbörjats och pågår för att komma till rätta med problemet. Rengöring av luftningsbassänger och påfyllning av ny filtersand kan ha påverkat enstaka analysresultat negativt.

Utredningen är i slutfasen och övergår i en handlingsplan med både snabba och mer långsiktiga lösningar. Tidigare igenfyllda bassänger återställs för närvarande och tas i drift igen, med syfte att förbättra reningsprocessen. Befintlig luftningsutrustning ska bytas ut och förnyas innan årsskiftet.

Överskridet gränsvärde vid Gnesta reningsverk

Reningsverket i Gnesta fortsatte att överskrida gränsvärdet för BOD (syreförbrukande ämnen) under 2013. Kommunen gör nu interna och externa utredningar för att komma till rätta med störningen. Luftningsbassänger har rengjorts och ny filtersand har fyllts på, och dessa arbeten kan ha påverkat enstaka analysresultat negativt. För att optimera reningsprocessen har reningsverket installerat utrustning för flödesstyrd dosering av fällningskemikalier. En slamfilterpump med nedsatt funktion byttes ut strax innan årsskiftet. Mycket tyder på att denna defekta pump var en bidragande orsak till de förhöjda BOD-värdena.

Miljöarbete i förskolor och skolor

I Gnesta kommuns styrdokument för miljö- och hållbarhetsarbete ingår Grön Flagg som en indikator. Grön Flagg är både ett verktyg och en certifiering. Över 2 500 skolor och förskolor är anslutna till Grön Flagg i Sverige, vilket gör det till det största nätverket för skolor och förskolor inom hållbar utveckling i Sverige. Grön Flagg innebär att alla blir delaktiga i hållbarhetsarbetet.

Welandersborgs skola har sedan flera år haft certifieringen Grön Flagg. Under året började förskolorna i ytterområdena ta fram en utvecklingsplan för att bli Grön Flagg-certifierade. Målet är att alla förskolor och skolor inom tre år ska nå certifiering. Inom ESF-projektet genomförde kommunen ett arbete, Food for Frösjön, med fokus på närmiljö och kretsloppstänkande i samarbete med Art Lab.

 

35

7. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning

Kommunens verksamheter ska arbeta för ökad effektivitet. Alla medarbetare ska ständigt sträva efter att hålla högsta kvalitet gentemot invånare, företagare och andra kunder. Ekonomiskt ansvarstagande och ett effektivt resursutnyttjande ska genomsyra kommunens verksamheter. För att uppnå en kvalitativ, effektiv och ekonomiskt gångbar verksamhet behöver kommunens medarbetare ges möjlighet att aktivt delta i förbättringsarbetet.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara delvis uppfyllt 2013. Kommunen bedömer måluppfyllelsen som god, på grund av det fortsatta kvalitetsarbetet inom olika verksamheter.

Uppföljning av mått

Medborgarundersökning

Nöjdhet med olika kommunala verksamheter: I medborgarundersökningen 2013 fick Gnesta ett medelbetyg totalt sett. Resultatet inom olika frågor i undersökningen redovisas under respektive mål.

Jämförelser med andra kommuner avseende kvalitet och ekonomi

Kommunen har sedan fem år tillbaka tagit fram jämförelser av ekonomiska nyckeltal. Från och med 2010 finns också kvalitetsnyckeltal med i jämförelserna. De används för planeringsarbetet för kommande år för att kunna positionera kommunen när det gäller kvalitetsnivån och hur mycket olika verksamheter kostar. Kommunen är också med i ett nätverk som heter Kommunens kvalitet i korthet där cirka 200 kommuner deltar för att kunna jämföra både kvalitet och kostnader (se avsnittet Gnesta i korthet). Jämförelser redovisas vid analys- och framtidsdagen i mars 2014.

Prognossäkerhet vid budgetuppföljningar

Detta redovisas i årsredovisningens ekonomiavsnitt.

Ekonomiskt resultat

Detta redovisas i årsredovisningens ekonomiavsnitt.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter

Detta redovisas i årsredovisningens ekonomiavsnitt.

Andel verksamheter som använder en systematisk förbättringsmetod för att utveckla verksamheten

Olika verksamheter utvecklar sin verksamhet på olika sätt och inte alltid systematiskt. Erfarenheter inom privat och offentlig verksamhet visar att det ger bra resultat att använda en metod för ett systematiskt förbättringsarbete. Arbetet med ett systematiskt förbättringsarbete, så kallat systemtänk, har startat med pilotprojekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och teknikförvaltningen samt kommunledningskontoret. Arbetet har inte hunnit så långt som planerat, främst på grund av chefsbyte och personalomsättning.

Kommentar:

  • Kommunen har startat ett arbete med kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens föreskrifter inom socialtjänstens alla verksamheter. Arbetet fortsätter 2014. I kvalitetsledningssystemet ingår bland annat att verksamheterna identifierar, följer upp och beskriver processer och rutiner. Verksamheternas kvalitetsledningssystem knyts ihop i enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser.
  • Barn-och utbildningsförvaltningen har sedan flera år en modell för systematiskt kvalitetsarbete för att förbättra måluppfyllelsen i alla verksamheter. Elevernas resultat utvärderas och granskas i verksamheternas kvalitetsredovisningar. Förvaltningen har även bland annat genomgångar med nämnden om kvalitetsredovisningar och träffar för chefer, med resultatfokus. För gymnasieeleverna har förvaltningen gjort en satsning för att följa eleverna i de olika skolorna, bland annat med besök i gymnasieskolor.

36

Sammanvägt index om innovativt organisationsklimat i medarbetarundersökning

Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning.

Medarbetarnas egna initiativ till förändring på arbetsplatsen i medarbetarundersökning

Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning.

Uppföljning av övriga indikatorer

Korta handläggningstider för bygglov och miljötillsyn

Kommunen har en garanti att bygglov ska beslutas inom tre veckor från att kommunen fått in kompletta ansökningshandlingar. Under året hanterade kommunen 125 bygglov, varav 6 tog längre tid än tre veckor att besluta om. Kommunen uppfyllde alltså garantin för 95 procent av ärendena. Snittiden för alla bygglov (från kompletta handlingar till beslut) var 5,8 dagar (24,2 dagar 2012). Lagen föreskriver maximalt tio veckor.

För drygt 93 procent av ärendena inom miljötillsynen genomförde kommunen handläggning inom tre veckor, vilket kan jämföras med 98 procent 2012. Den längre handläggningstiden beror på att kommunen periodvis fick väldigt många avloppsansökningar.

Ny bank upphandlad

Kommunen har upphandlat banktjänster, vilket resulterade i en ny bank för löneutbetalningar, in- och utbetalningar med mera. Samtidigt förändrades regler för bankkort för anställda så att korten blir personliga och den anställde måste begära av kommunen att få ersättning utifrån en redovisning av kostnader och syftet med utlägg.

Projekt om medborgardialog

Kommunen driver ett projekt för att utveckla medborgardialogen. En första mer omfattande medborgardialog genomfördes inför förnyelsen av Gnesta centrum. I juni beslutade kommunstyrelsen om ett program och gav i uppdrag till två arkitektkontor att ta fram förslag till en centrumplan.

Utvecklingsarbete inom barn- och utbildningsförvaltningen

Genom projektet Lärande samverkan i Gnesta kommuns förskolor och skolor har ett antal utvecklingsområden växt fram med fokus på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Målet är en förskola och skola där alla barn och elever är trygga och behåller lusten att lära genom hela sin skoltid. För att uppnå detta måste alla medarbetare känna glädje och lust i arbetet. Dessutom måste vårdnadshavarna uppleva delaktighet och känna att de har en bra kommunikation med kommunens verksamheter. Forskning visar att arbetsglädje och delaktighet bidrar till ökad måluppfyllelse.

Digitala kommunikationsverktyg i barn- och utbildningsförvaltningen

Barn- och utbildningsförvaltningen introducerade en e-tjänst som gör att föräldrar själva kan ansöka om plats till förskola och fritidshemsplats samt registrera scheman. Dessutom är det allt fler pedagoger, elever och föräldrar som använder de digitala dokumentations- och informationsverktygen i skolan. Systemen hjälper till att säkra kvaliteten vad gäller uppgifter, minskar miljöpåverkan genom mindre pappershantering och gör administrationen effektivare.

Utvecklingsinsatser inom socialtjänsten

Under året har socialtjänsten genomfört de sista utbildningarna för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utbildningarna genomfördes i samverkan med övriga kommuner i Sörmland och landstinget. Stödverksamheten deltar också i regeringens satsning för personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna satsning ska bland annat resultera i ett lokalt avtal med landstingets psykiatri.

37

Kommunens hälso- och sjukvårdsenhet ökade andelen registreringar av hur vården i livets slutskede fungerat, i palliativa registret, till 75 procent. Enheten använder underlaget från palliativa registret och Senior alert för att utveckla vården både individuellt och övergripande.

Värdighetsgarantier

Äldreomsorgen och omsorg om personer med funktionsnedsättning arbetade med förslag till lokala värdighetsgarantier. Förslaget till garantierna beräknas bli klart till våren 2014.

Kvalitetsarbete inom socialförvaltningen

Verksamheterna inom socialförvaltningen har under de senaste åren arbetat med evidensbaserad praktik, det vill säga att man använder evidensbaserade metoder som till exempel ett självständigt liv, motiverande samtal, tydliggörande pedagogik, alternativ och kompletterande kommunikation samt begåvningsstöd. Individ- och familjeomsorgen använder utredningsmetodiken Barnens behov i centrum (BBIC) som har höjt kvaliteten på de utredningar man gör.

Förenklad läkemedelsgenomgång

Hälso- och sjukvårdsenheten genomförde under året förenklad läkemedelsgenomgång för alla som bor i särskilda boendeformer.

Ny avloppsledning från Laxne

Kommunen förprojekterar en va-ledning mellan Laxne och Gnesta, som alternativ till nytt reningsverk i Laxne. Projektering innebär att man undersöker förutsättningar och möjligheter vad gäller geologi, teknisk utrustning, kostnader etc. Förslaget behandlas i fullmäktige i februari 2014.

Ny va-taxa

Va-taxan höjdes med 13 procent från halvårsskiftet. Höjningen gjordes på grund av ökade driftkostnader och planerade investeringar inom vatten och avlopp. Efter taxehöjningen har Gnesta kommun fortfarande en av de lägsta taxorna i länet.

38

8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser

Gnesta kommun ska ständigt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare med ett kompetent ledarskap.  Kommunen ska ha arbetsplatser där de anställda genom delaktighet och en god arbetssituation känner arbetsglädje och stolthet. Personalen ska ha rätt till utveckling i arbetet och dess kompetens ska tas tillvara på bästa sätt.

Bedömning av måluppfyllelse

Målet bedöms vara delvis uppfyllt 2013. Bedömningen baseras främst på att resultatet i medarbetarundersökningen i genomsnitt är på samma nivå som övriga kommuner.

Uppföljning av mått

Total sjukfrånvaro i procent

Sjukfrånvaron ökade till 5,7 procent (kvinnor 6,4, män 2,8 procent) mot 5,2 procent 2012 (kvinnor 5,8, män 2,9 procent). Den största ökningen skedde bland kvinnor inom åldersgruppen 30–49 år.

Sjukfrånvaro mer än 59 dagar i procent av total sjukfrånvaro

Den långa sjukfrånvarons del av den totala sjukfrånvaron ökade till 39 procent (kvinnor 41, män 24 procent). Andelen 2013 var 36 procent (kvinnor 36, män 30 procent).

Andel heltidsanställda

Andelen heltidsanställda ökade totalt och för kvinnor men minskade något för män. 64 procent av kommunens månadsavlönade personal har en heltidsanställning (62 procent av kvinnorna och 74 procent av männen). Motsvarande siffror för 2012 var 61 procent (58 procent av kvinnorna och 75 procent av männen).

Andelen tillsvidareanställda som slutar sin anställning inom två år

Av de tillsvidareanställda som anställdes mellan 1 januari 2012 och 31 december 2012 har 12 procent slutat sin anställning. Motsvarande andel åren 2011–2012 var 11 procent.

Hållbart medarbetarengagemang (HME)1 med delindex

  • Motivation
  • Ledarskap
  • Styrning

HME ingår i medarbetarundersökningen och resultaten gav ett totalindex på 78 (av 100), lika som genomsnittet för övriga kommuner. Delindex för motivation blev 81 (övriga kommuner 79), ledarskap 75 (övriga kommuner 77) och styrning 77 (övriga kommuner 78).

Eget initiativ till kompetensutveckling och deltagande i kompetensutveckling i medarbetarundersökning

Frågan ingår inte i nuvarande medarbetarundersökning.

Uppföljning av övriga indikatorer

Önskad sysselsättningsgrad

Arbetet med att vara en attraktiv arbetsplats har under året varit fokuserat på studiebesök och schemaläggningsprogrammet Time Care. Kommunen har gjort studiebesöken både i kommuner som tecknat lokala kollektivavtal om arbetstider med Kommunal och i kommuner som arbetar enligt det centrala kollektivavtalet, Allmänna bestämmelser.

Chefer och administratörer utbildades i Time Care Planering för att användningen av systemet ska bli bättre och säkrare och för att kunna gå vidare med Time Care Pool, ett verktyg för effektiv hantering av kommunens vikariebehov. Time Care Pool tillsammans med Time Care Planering skapar också möjlighet för kommunen att använda sina personalresurser mer effektivt.

I årets medarbetarenkät fick kommunen värdet 4,16 (av 5) på frågan om man är nöjd med sin sysselsättningsgrad.

1 Framtaget av SKL och RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser.

39

Ledarutvecklingsinsatser

Under året genomfördes fem ledarforum. Teman har bland annat varit Jämställdhetsprojektet, analys av resultat från medborgar- och medarbetsundersökningar samt information om regler för leasing.

Kommunens chefer har i viss mån kunnat delta i de föreläsningar som projektet Gnesta Företagsutveckling anordnat.

Inom ramen för ESF-projektet Lärande samverkan i Gnesta kommuns förskolor och skolor, har i stort sett alla rektorer och förskolechefer fått kompetensutveckling. Fokus har varit att stärka ledarskapet utifrån chefernas behov i samklang med organisationens behov. Insatser under året har varit coachningutbildning/chefscoachning, utveckling av grupp och ledare (UGL), konflikthantering samt olika studiebesök för att fånga omvärlden.

Alla chefer gjorde en studieresa till Cornwall med fokus på teamutveckling och kreativt, entreprenöriellt och hållbart lärande. De har även fått strategisk kompetensutveckling och kompetensutveckling om förändring, organisation och kvalitetssäkring, både av externa och interna utbildare.

Medarbetarundersökning

Kommunen gjorde en ny webbaserad medarbetarundersökning. Svarsfrekvensen var 82 procent, att jämföra med 78 procent vid den förra undersökningen 2011. Undersökningen innehöll totalt 13 frågeområden inklusive HME-frågorna om motivation, ledarskap och styrning. Resultaten var bäst inom områdena motivation, styrning, kvalitet och ledarskap. Resultaten var sämre inom områdena hälsa och livsstil (främst missnöje med vikt), arbetssituation (främst den fysiska arbetsmiljön) och intranätet Insidan (främst vad gäller antalet besökare på sidan). Kommunens totala resultat på en femgradig skala blev 3,84. Alla arbetsplatser har utarbetat handlingsplaner utifrån sina resultat.

Medarbetarna ger ett snittvärde på 4,44 när det gäller att känna stolthet över det arbete de gör. På frågan om man tänker på värdskapet och har ett gott bemötande mot både kunder (brukare, elever, medborgare med flera) och kollegor ger medarbetarna värdet 4,29.

Frågan om stämningen är bra på arbetsplatsen gav resultatet 3,94. Och värdet var 3,61 på frågan om medarbetarna får den kompetensutveckling de behöver i sitt arbete.

Verksamhets- och kompetensutveckling i förskola och skola

Ett kompetensutvecklingsprojekt finansierat med 6,5 mkr från ESF (Europeiska socialfonden) avslutades under hösten 2013. Projektet har omfattat en mängd fortbildningsinsatser för alla medarbetare, utifrån såväl verksamhetens som arbetslagens och individers behov. Alla medarbetare i förskola och skola har deltagit i en eller fler aktiviteter under projektet.

Den statliga satsningen med förskollärar- och lärarlyft pågår fortfarande och inom grundskolan är den numera främst avsedd för att ge lärare behörighet i de ämnen de undervisar i.

40