Gnestas medarbetare

Antalet medarbetare minskade under året till 756 personer. Sysselsättningsgraderna för redan anställda har dock ökat, vilket innebär att den totala personalvolymen ökat. Kommunen ökade sitt friskvårdsbidrag till de anställda. I en ny och utökad medarbetarundersökning fick kommunen som arbetsgivare bäst betyg inom motivation, styrning och kvalitet men sämre inom hälsa och livsstil samt arbetssituation. Sjukfrånvaron ökade från 5,2 till 5,9 procent.

Antalet medarbetare med månadslön var vid årets slut 756 personer. Omräknat till heltider, så kallade årsarbetare, var antalet 673. Antalet anställda minskade med fem personer, men omräknat till årsarbetare ökade personalvolymen med 3,4 årsarbetare på grund av att anställda har fått ökad sysselsättningsgrad.

84 procent av kommunens anställda var kvinnor och 16 procent män, vilket var samma fördelning som vid årsslutet 2012.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden i Gnesta kommun är 88 procent (kvinnor 87 procent, män 91).

Sysselsättningsgraden för de större yrkeskategorierna i kommunen ser ut så här (procent):

  • Barnskötare 88 (kvinnor 88, män 100)
  • Förskollärare 97 (kvinnor 97)
  • Undersköterskor 83 (kvinnor 82, män 92)
  • Vårdbiträden 79 (kvinnor 78, män 88)
Antal månadsavlönade och årsarbetare
Nämnd Antal anställda 2012-12-31 Årsarbetare Antal anställda 2013-12-31 Årsarbetare
Barn- och utbildningsnämnden 333 304,6 337 309,1
Socialnämnden 342 282,7 334 283,7
Kommunstyrelsen 29 27,7 30 28,2
Miljö- och byggnämnden 12 12 11 11
Kultur- och tekniknämnden 46 42,8 46 41,3
Totalt 761 669,9 756 673,3

48

Antal månadsavlönade och årsarbetare fördelat på kvinnor och män
Nämnd Antal anställdan kvinnor Årsarbetare, kvinnor Antal anställda män Årsarbetare, män
Barn- och utbildningsnämnden 293 270,4 44 38,7
Socialnämnden 296 250,1 38 33,6
Kommunstyrelsen 20 18,2 10 10
Miljö- och byggnämnden 5 5 6 6
Kultur- och tekniknämnden 21 17,4 25 24
Totalt 634 561,1 122 112,3

Trygga anställningar

Vid årsslutet var 91 procent av kommunens månadsavlönade tillsvidareanställda, vilket var en ökning från 90 procent 2012.

Under 2013 utfördes 146 490 arbetstimmar av timavlönade medarbetare. Det motsvarar 74 årsarbetare – en minskning med två årsarbetare jämfört med 2012. De flesta timavlönade jobbar inom socialförvaltningens verksamheter eftersom bemanningen inom vård och omsorg till stor del sker utifrån vårdbehov som kan variera i omfattning.

Antalet arbetade övertidstimmar 2013 var 9 822 och antalet arbetade fyllnadstimmar (timmar utöver en medarbetares deltid) var 21 296, vilket tillsammans motsvarar 16 årsarbetare (oförändrat sedan 2012).

Framtida pensionsavgångar

Vid årsslutet hade kommunen 13 procent anställda 60 år och äldre och som förväntas gå i pension inom sju år, vilket var något färre än vid årsslutet 2012, då andelen var 15 procent. De största yrkesgrupperna i åldersgruppen 60 år och äldre är förskollärare, lärare, undersköterskor och vårdbiträden. Rekryteringsläget är relativt bra, bland annat på grund av kommunens läge som lockar medarbetare från både Södermanlands län och Stockholms län. Då pensionsåldern är rörlig mellan 61 och 67 år är det svårt att förutsäga rekryteringsbehovet de närmaste åren.

Ny friskvårdssatsning

Det tidigare friskvårdsprogrammet ersattes 2013 av ett höjt friskvårdsbidrag (till 800 kronor) för att ge alla anställda större möjligheter att själva välja vad de ska använda bidraget till. Ändringen har lett till att något fler medarbetare än tidigare har använt sig av friskvårdssatsningen.

Ny medarbetarundersökning

Kommunen gjorde en ny typ av medarbetarundersökning. Kommunens egna frågeområden kompletterades med de gemensamma medarbetarenkätfrågor som Sveriges kommuner och landsting och Rådet för främjande av kommunala analyser tagit fram i en modell för att utvärdera arbetsgivarpolitiken utifrån så kallat hållbart medarbetarengagemang, HME.

Nytt för årets undersökning var även att den var helt webbaserad. Svarsfrekvensen blev glädjande nog högre än vid tidigare undersökningar. 82 procent av kommunens medarbetare deltog.

Undersökningen innehöll totalt 13 frågeområden inklusive HME-frågorna om motivation, ledarskap och styrning. Kommunen fick bäst resultat inom områdena motivation, styrning och kvalitet, men sämre resultat inom områdena hälsa och livsstil (främst missnöje med vikt), arbetssituation (främst den fysiska arbetsmiljön) och intranätet Insidan (främst vad gäller besöksfrekvensen).

Under hösten tog alla arbetsplatser fram förbättringsområden att fokusera på under 2014.

49

Sjukfrånvaron ökade

Sjukfrånvaron ökade från 5,2 procent 2012 till 5,9 procent av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron ökade inom alla förvaltningar utom kommunledningskontoret där sjukfrånvaron minskade något.

Även sjukfrånvaron i övriga Sörmlandskommuner har ökat. Nedan visas sjukfrånvaron för 2013 för kommunerna i Sörmland (procent).

  • Trosa 5,3
  • Flen 5,6
  • Gnesta 5,9
  • Nyköping 6,1
  • Strängnäs 6,4
  • Eskilstuna 6,7
  • Oxelösund 7,8
Total sjukfrånvaro i procent
Nämnd  2012 2013
  Total Kvinnor Män Total   Kvinnor   Män
Barn- och utbildningsnämnden 5,3 5,8 2,6 5,9   6,2   3,6
Socialnämnden 5,9 6,3 3,9 6,7   7,1   4,7
Kommunstyrelsen 2,4 2,5 2,3 2,2   1,9   2,9
Miljö- och byggnämnden 4,1 6,6 1 5,4   10,4   1,4
Kultur- och tekniknämnden 1,8 0,8 2,4 3   3,5   2,7
Totalt 5,2 5,8 2,9 5,9   6,4   3,6

Tabellen visar den totala sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Sjukfrånvaron har ökat bland både kvinnor och män och i alla åldersgrupper.

Total sjukfrånvarotid i procent fördelat på åldersgrupp
Nämnd  2012 2013
  Total Kvinnor Män Total   Kvinnor   Män
–29 3,3 3,6 2,1 3,5   4,0   2
30–49

 

5,9

 

6,4

 

3,6

 

6,6   7,1   4,4
50– 5,1 5,7 2,5 5,8   6,4   3,4
Totalt 5,2 5,8 2,9 5,9   6,4   3,6

Långtidssjukfrånvaron (60 dagar eller mer) står för närmare 46 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket var en ökning sedan 2012.

Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer
Nämnd  2012 2013
  Total Kvinnor Män Total   Kvinnor   Män
Barn- och utbildningsnämnden 34,7 36,7 0 42,9   45,1   18,6
Socialnämnden 38,6 37,7 47,8 50,8   52   39,4
Kommun-styrelsen 0 0 0 0,4   0,7   0
Miljö- och byggnämnden 0 0 0 55,1   59,4   0
Kultur- och tekniknämnden 25,6 0 33,1 18,8   29,4   3,6
Totalt 35,8 36,3 30,4 45,8   48,2   25

Tabellen visar långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer) i procent av den totala sjukfrånvarotiden.

I Gnesta kommun liksom i Sverige i stort ökar sjukfrånvaron, främst bland kvinnor i åldrarna 30 till 49 år. I Sverige totalt är det de psykiska diagnoserna som dominerar bland kvinnor i denna åldersgrupp. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda varför just den psykiska ohälsan ökar, och varför kvinnor i åldrarna 30 till 49 år drabbas mest.

Fler tillbud – men färre arbetsskador

Under året ökade antalet anmälda tillbud från 48 till 109 samtidigt som antalet anmälda arbetsskador minskade från 71 till 51. De flesta arbetsskador och tillbud sker inom socialförvaltningens verksamheter och den vanligaste typen av skada är våld/hot eller skada från brukare/elev eller annan.

När en arbetsskada väl inträffar har det vanligtvis redan skett flera tillbud.

50

Ofta är det samma bakomliggande faktorer och liknande händelseförlopp. För att undvika arbetsskador är det viktigt att ta tillvara kunskapen om de inträffade tillbuden. Tillbudsrapporteringen är därför mycket viktig för att upptäcka de risker som kan leda till arbetsskador.

Utmaningar i framtiden

Att vara en attraktiv arbetsgivare med nöjda och stolta medarbetare har stor betydelse för att kommunens verksamheter ska kunna fortsätta att utvecklas och bli bättre. Viktiga områden att fokusera på är kompetenta och ansvarstagande medarbetare, gott ledarskap, god arbetsmiljö och trygga anställningar med attraktiva arbetsuppgifter och sysselsättningsgrader. Andra viktiga framgångsfaktorer är främjande hälsoarbete och ett tidigt och aktivt rehabiliteringsarbete.

Det fortsatta arbetet ska grundas på kommunens värdegrund Drag – delaktighet, respekt och ansvar i Gnesta kommun.

 

51