Gnesta och omvärlden

Gnesta har ett mycket bra geografiskt läge i Stockholms- och Mälardalsregionen. Den kraftfulla tillväxten som sker i Stockholmsregionen ger även effekter i Gnesta, framför allt i Gnesta tätort. Gnesta kan erbjuda en god boendemiljö till en relativt låg kostnad samtidigt som kommuninvånarna har hela Stockholms arbetsmarknad och utbud inom rimligt avstånd.

Det är viktigt inför framtiden att hela Gnesta kommun, inklusive alla tätorter och landsbygden, ska leva och utvecklas. Det framgår tydligt i den vision som kommunfullmäktige antog 2008: Gnesta – för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunen arbetar därför med dialoger med kommuninvånarna, bland annat genom framtidsmöten i kommunens olika tätorter och konceptet medborgardialog som utarbetades 2013.

Kommunen fortsätter att vitalisera Gnesta samhälle, bland annat genom att ta fram en centrumplan och bygga fler bostäder. Byggandet av Thulegatan med 32 bostäder pågår. Frösjö strand är kommunens nästa stora exploateringsprojekt med 140 nya bostäder. Kommunen ska i samband med detta projekt även anlägga en promenadväg längs Frösjön, samt en badplats och en småbåtshamn.

När det gäller utvecklingen av Gnesta centrum har kommunen påbörjat arbetet. Förhandlingarna med Trafikverket om att överta ansvaret för Storgatan är klara och 2014 övertar kommunen den. Två arkitektkontor har fått i uppdrag att utarbeta idéer och konkreta förslag på hur centrum inklusive Storgatan kan förändras.

Tillgång till snabb internetuppkoppling är en viktig framgångsfaktor för en kommun. Därför beslutade kommunen 2013 att sälja Gnesta Stadsnät AB. Övertygelsen är att en privat aktör både har bättre kompetens och mer finansiella möjligheter att utveckla bredbandstillgången i Gnesta kommun. Målet är att 90 procent av alla hushåll i kommunen ska ha möjlighet att få bredband (100 mbit/s) senast år 2020.

Ett av kommunfullmäktiges övergripande mål är att öka samverkan mellan kommun, näringsliv, föreningsliv och kulturliv. Utifrån detta mål pågår en mängd olika verksamheter riktade mot näringslivet, föreningslivet och kulturlivet. Några exempel är företagsutvecklingsprojektet och föreningen c/o Gnesta (Care of Gnesta), där kommunen tillsammans med företag och föreningar marknadsför Gnesta och väcker uppmärksamhet. Ett näringslivsprogram med tydliga mål har också utarbetats tillsammans med ett flertal aktörer.

Kommunen har stora utmaningar när det gäller idrottsanläggningar. Under 2013 beslutade kommunen att renovera simhallen, och en arbetsgrupp planerar en ny idrottshall.

En viktig framtidsfråga är att fler läser vidare efter gymnasiet. Gnestas befolkning är relativt lågutbildad jämfört med andra kommuner. Det finns dock positiva tecken på att det håller på att förändras. Behörigheten till gymnasiet har ökat och alla pojkar som under året gick ut årskurs 9 var behöriga till gymnasiet. Allt fler får fullständiga betyg i grundskolan och i stort sett alla går vidare till gymnasiestudier.

62

Befolkningen minskade 2013

Sedan kommunen bildades 1992 till och med december 2013 har befolkningen ökat från 9 481 till 10 409 invånare. Gnestas befolkning har ökat kontinuerligt även om befolkningen minskat enstaka år. 2013 minskade befolkningen med 33 personer. Under senare år har befolkningsökningen bestått av födelseöverskott (fler födda än avlidna) och inflyttning från utlandet. Orsaken till minskningen 2013 är främst ett negativt flyttnetto, det vill säga större utflyttning än inflyttning. 2012 fick bara 12 bostäder bygglov vilket begränsade inflyttningen till nya bostäder 2013. Under 2013 har bygglov beviljats för 47 bostäder varav 32 i flerfamiljshus.

Kommunens vision är att ha 12 000 invånare år 2020. Bedömningen i dagsläget är en fortsatt ökning men att befolkningen år 2020 kommer att vara omkring 11 200.

Befolkningsökningen är ojämnt fördelad i kommunen, och störst i Gnesta tätort som har cirka 5 400 invånare. I tätorterna Björnlunda med 830 invånare, Stjärnhov med 560 invånare och Laxne med 180 invånare har befolkningen de senaste åren i princip varit oförändrad. Enligt kommunens befolkningsprognos väntas både Björnlunda och Laxne tätort få en ökad befolkning kommande år. Befolkningsförändringen för landsbygderna väntas vara oförändrad eller öka något med undantag för Laxne landsbygd där befolkningen väntas minska något.

Antalet barn i förskoleåldern ökar fram till 2015 då ökningen planar ut. Antalet skolbarn i åldern 6–15 år ökar hela tiden fram till 2020. Antalet gymnasielever fortsätter att minska fram till 2015 då antalet ökar igen. År 2018 väntas gymnasieeleverna vara ungefär lika många som 2013. Antalet ”äldre äldre” (80 år och över) väntas ligga kvar på nuvarande nivå men börja öka år 2016 och framåt. År 2020 är antalet i den gruppen cirka 15 procent fler än idag enligt kommunens befolkningsprognos.

Gnesta tappar många ungdomar redan i samband med att de börjar gymnasiet, men framför allt ungdomar i åldern 20–30 år. Därför har kommunen en mycket liten andel invånare i åldern 25–30 år. Däremot flyttar många barnfamiljer in vilket gör att Gnesta har en stor andel invånare 35–60 år, det vill säga den period där många är föräldrar och har barn i skolan. Den stora andelen i åldern 65–75 år beror på de stora 40-talskullarna och att Gnesta är attraktivt för pensionärer.

Gnestas fördelning mellan könen är relativt jämn. Att det finns fler kvinnor än män i de högre åldrarna beror på att kvinnor i genomsnitt lever längre än män. Anmärkningsvärt är att befolkningen i arbetsför ålder är relativt liten i förhållande till antalet pensionärer i kommunen. Gnesta kommun har en åldrande befolkning eftersom det bor få personer mellan 20 och 30 år i kommunen.

63

I ålderskategorin 20–30 år finns det färre kvinnor än män. Att det finns både få invånare och färre kvinnor i denna ålderskategori kan bland annat ha att göra med utbildningsmöjligheterna i Gnesta samt att fler kvinnor än män väljer att studera vidare på andra orter.

 

 

Arbetsmarknaden i Gnesta

I Gnesta finns 3 000 arbetstillfällen och över 1 000 företag, varav de flesta är fåmansföretag och många med inriktning mot tjänsteproduktion. Gnestas arbetsmarknad domineras av arbeten inom vård och omsorg samt utbildning. Totalt står de för 1 100 arbetstillfällen, eller 40 procent av arbetstillfällena i kommunen. Tillverkning och byggindustri sysselsätter ungefär 300 personer, eller drygt 10 procent vardera.

2 800 Gnestabor pendlar till arbeten i andra kommuner, varav 1 200 till Södertälje och 600 till Stockholm. 700 personer pendlar in till Gnesta kommun, främst från Södertälje kommun.

64