Vad är det som sker med sälg och vide i år?
Säkert är det många, liksom jag som undrat över vad som hänt med bladen på sälg och videbuskar nu under sommaren. Sakta men säkert har de gått över från ”normalgrönt” till brunt. Vi pratade om det på jobbet i veckan och en av arbetskamraterna gav den goda liknelsen ”bladen ser ut som potatischips”.
Rubriken är lite felaktig. Vide (Salix) är ett släkte där sälg och en mängd andra arter ingår. Då sälgen är den mest kända i videsläktet med sina videkissar på våren så blev rubriken såhär. Petnoga botaniker får gärna muttra över övertydligheten.
Jag kan inte ge något exakt svar på vad som hänt i år men på sälgar är det flera olika bladbagge-arter som angriper bladen. Dessa bladbaggar finns varje år och vi tänker inte på att ett och annat blad blir angripet. Men så kommer det vissa år då allt stämmer för en, eller i värsta fall flera, arter av bladätare. En fuktig försommar och därpå en värmeperiod är något som kan gynna många insekter. Troligen handlar det här hos oss om att den blå pilglans-baggen (alternativt namn blå videbagge) haft ett verkligt toppenår.
Forskning pågår
Aktuell forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet och SMHI visar hur klimatförändringar skulle kunna påverka risken för utbrott av den blå pilglans-baggen, den skadeinsekt som framför allt angriper sälg. Under riktigt varma försomrar kan vissa bladbaggar fördubbla sin äggläggning. I slutet av seklet skulle dessa, för bladbaggen gynnsamma förhållanden, kunna inträffa så ofta som vartannat år. Det kan jämföras med hur det har varit tidigare med ett varmt år av tio i nuvarande klimat.
Forskningen som sker i samarbete med ekologer och klimatforskare är viktig. Skadeinsekter som kan fördubbla sin äggläggning i ett varmare klimat är viktiga att studera och eventuellt åtgärda. Växtligheten kommer sannolikt att förändras markant i framtiden och för skogsbruket är kunskapen viktig om vilka trädslag som är värda att satsa på. Ett tydligt exempel på detta är den för oss alltför bekanta granbarkborren.
De repar sig
Skillnaden mellan angreppen av granbarkborre och de olika arterna av bladbaggar är att granen dör medan lövträden kommer igen till nästa år. Det gäller i alla fall de allra flesta träd och buskar som vuxit några år. För den som satsat på en nyplantering av salix (energiskog) och har ett helt område som planterats med vide kan bladbaggarna däremot åstadkomma avsevärda permanenta skador.
Något om bladbaggar
På sälg dominerar som sagt arten blå pil-glansbagge (Phratora vulgatissima) men även Plagiodera versicolora (har inget svenskt namn) finns. Båda arterna är metalliskt blå och ungefär 5-6 mm långa. Den senare är något mer rundad i formen. Släktet Phratora innehåller fem arter i Sverige. De lever på olika vide-arter och även på asp. På al äter hårig videbagge (Galerucella lineola) och alglansbagge (Plagiosterna aenea). Vid kusten, men även vid några tillfällen i Gnesta kommun, har också den vackert grönmetalliska blå allövbaggen (Agelastica alni) setts.
Då kan vi konstatera att 2021 blev ett år med potatischipslöv på sälgar och viden. Nästa år kommer de igen med nya löv, videkissar och vårsömniga humledrottningar. Men det är långt till vår och naturen är alltid värd att titta lite närmare på. Sucka inte över tidigt bruna löv utan gå ut och kika på de små bladbaggarna. Många av dem riktigt vackra om man ger sig tid, och tid är väl just vad som finns i semestermånaderna juli och augusti?