2009-09-04

Asken - myternas träd

På våren lyser askbladet lime-grönt när övriga lövträd redan fått sin djupgröna färg.

Inte bara människor hotas av farsoter som svininfluensa och annat otyg. Det är tuffa tider i skogen också. Almsjukan grasserar och lämnar ståndtorra trädlik i sina spår. Den pampiga allén vid Ullaberg är ett minne blott, den har ersatts av tåligare lönnar.

Nu kommer nästa larmrapport. Ask-skottsjukan är på väg. Det handlar om en svamp som först angriper de unga skotten och därefter hela trädet. Svampen sprids med hjälp av vinden och skulle då kunna misstänkas vara mer lättspridd än almsjukan som sprids av gnagande insekter.

Asken är lätt att känna igen

Vi får hoppas att askskottsjukan blir lindrig för asken är ett av våra vackraste och kanske det mest mytomspunna trädet, eken inräknad.

Askträdet är lätt att känna igen med sina flikiga blad. Löven kommer sent på våren och signalerar med sin ljust lime-gröna färg att nu är vinterns frostnätter över. Det sägs att trädgårdsmästarna förr hade asken som riktmärke för de frostkänsliga växterna som skulle bäras ut för sommaren från de uppvärmda orangerierna. När askens blad var utslagna kunde växterna bäras ut och när asken, som ett av de första lövträden att börja få höstfärger, började skifta till ljusgult var det tid att kånka in de exotiska växterna igen.

Populärt träd

Asken har alltid varit ett populärt träd i de stora trädgårdsanläggningarna, inte bara för att den förutspår frostnätter utan också för att den genom sin relativt glesa krona släpper ned så mycket ljus att man kan odla frodiga gräsmattor under den.  

Segt och hårt virke

Asken erbjuder ett mycket speciellt virke. Det är både hårt och segt och har genom dessa egenskaper alltid spelat en viktig roll. I Eddan kan man läsa att vikingarna grepo sina askspjut och drogo i härnad. Asken har också en fredlig användning. Överallt där man behövt ett starkt och segt virke har man använt askträ. Det handlar om skidor, stavar, yxskaft, hjulaxlar men även mera udda användningsområden som i tennisracketar och i bilkarosser. De konservativa engelsmännen lär fortfarande använda askträ i stommarna till sina Morgan-bilar.

Ask och mytologi

Mytologin kring asken är omfattande. Mest känd är asken Yggdrasil, världsträdet i den nordiska mytologin. Detta världsträd bar upp och omgav hela världen. Asarna höll ting under trädet och vid dess rötter satt de tre Nornorna och spann människornas öden. Det var också av askträdet som Odin skapade den första människan som fick namnet – Ask ... fantasin flödade tydligen inte i Asgård.

Asken i Gnesta kommun

Bland de vanligaste träden i Sverige ligger asken på en 13:e plats och med en utbredning upp till Hälsingland innebär det att vi har vår beskärda del i Gnesta kommun. Asken vill ha en näringsrik jord och hittas mest i det så kallade pastorala odlingslandskapet.

I några fall är det asken som hjälpt till att skapa den humusrika jorden där jordbruken finns. Askens blad bildar ett mycket näringsrikt humusskikt och det kan förmodas att det just var i sådana asklundar som jordbruk först bedrevs när Gnestaområdet uppodlades.  

I Sörmland är ask inte ovanligt förekommande i ortsnamn men i Gnesta kommun har vi det bara på två platser. Den före detta sjön Askvik utanför Björnlunda och Askartorp, även det i Björnlunda socken. Ortsnamnets ovanlighet speglar dock inte trädets popularitet. Som vårdträd vid gårdar är ask vanligt.

Guldsmedsmora

Det mest spännande Ask-vårdträdet i kommunen hittar vi vid den lilla skogsgården Guldsmedsmora som ligger vid vägen mellan Laxne och Nykvarn. Här på allmänningsskogarna öster om sjön Klämmingen, bara en kort bit från gränsen mot Nykvarns kommun finns en mäktigt ask. Den har två stammar och kronorna bär spår av hamling.

Den mäktiga offerasken vid Guldsmedsmora.

Asken har förutom alla andra goda egenskaper också ett lövverk som tål hamling, en lövtäkt där man skär blad till vinterfoder. Under tidigt 1900-tal hade brukaren av Guldsmedsmora en svingård under denna ask och det förekom att man hittade uppbökade mynt under trädet. Den enda förklaringen till detta måste vara att boende på gården offrat under det heliga askträdet. Man kan förmoda att de gamla riterna länge var levande i de stora skogarna långt från allfartsvägarna.

En slant under asken

Mitt septembertips för 2009 är att ni gräver ned en slant vid ett askträd. I tider av pandemier och världsdepression är alla medel tillåtna. Titta också gärna på offerträdet om ni passerar Guldsmedsmora. Det står på tomtmark men syns bra från vägen. Att ni inte skall börja gräva och leta mynt vid offerträd behöver jag nog inte påpeka. Förutom lagliga hinder så kommer den som för bort offergåvor att drabbas av de mest fasansfulla påföljder i form av olyckor, sjukdom och sänkt premiepension.

Bertil Karlsson
Miljöstrateg