Arne Forsén
Arne Forsén är lärare i piano och keybord på kulturskolan.
Utbildningar
- 3 år på Kapellsbergs Musikskola, en folkhögskola i Härnösand. Spelade framförallt klassiskt piano, men även mycket jazz, efter skoltid.
- 4 år på Musikhögskolan i Stockholm, på en musiklärarutbildning med inriktning för piano- och ensemblelärare.
Yrkesmeriter
Har frilansat som musiker i alla möjliga sammanhang sedan 1985, efter Musikhögskolan. Huvudinriktning har varit jazz och experimentell improvisation, men också folk- och världsmusik, jobbat i teatersammanhang och mycket mer.
Arbetade deltid som lärare på Musikhögskolan sedan 1990, undervisar i piano och improvisation. Har också undervisat i andra sammanhang, på gymnasier, folkhögskolor och med privatelever.
Hur började du spela musik?
– I min släkt finns en tradition av folkmusik och dansmusik, både farfar Sven och farbror Nisse spelade dragspel. Det bidrog säkert till att mina föräldrar tidigt upptäckte att jag hade intresse för musik och en dag stod det en elorgel i vårt hem, jag var sisådär 8-9 år. Jag spelade elorgel, både för mig själv och i popband på högstadiet, tills jag började spela akustiskt piano i årskurs 9. Detta till stor del tack vare en underbar och uppmuntrande pianolärare.
Vilken studioinspelning är du mest nöjd med?
– Det kanske är solo-CD:n ”Visa från Dorotea” jag släppte våren 2019. Det är en CD med enbart piano där jag spelar folkmusik från norra Sverige, framförallt från Västerbotten där jag är uppväxt.
Vad är det roligaste med att vara musiklärare?
– Oj, det var en svår fråga, det finns så mycket som är roligt! Det är härligt att vara en del av ett fint lärarkollegium, men framförallt är det såklart att möta alla elever i olika åldrar och att kunna följa en elev under flera år. Varje elev är en unik person och det är alltid spännande att möta var och ens personlighet för att på bästa sätt kunna vägleda in i musikens värld, utifrån de önskningar och behov som finns hos varje elev.
Kan du berätta om en minnesvärd spelning?
– Ett fint minne är en spelning på Rosenhills Handelsträdgård på Ekerö där vi spelade varje sommar med Sune Spångberg Trio under många års tid. I trion spelade Ulf Åkerhielm kontrabas, även han lärare på Gnesta kulturskola.
Sune Spångberg var en underbar trummis av en äldre generation och på 50- och tidigt 60-tal räknades han som en av de hottaste jazztrumslagarna. I mitten av 60-talet drabbades han av MS och fick hitta ett helt nytt sätt att spela, eftersom hans muskler blivit så svaga. Att spela med honom innebar att man var tvungen att lyssna på ett extra uppmärksamt sätt, eftersom hans sjukdom gjorde honom väldigt känslig för stress. Alla spelningar med honom var härliga, men det var en kväll som blev något extra. Trots en ganska liten publik på kanske 50 personer som trängt ihop sig i Rosenhills lada så blev känslan som om vi stod på en stor scen på en internationell jazzfestival. Märkligt ändå!
Har du något favoritband eller musiker?
– Då måste jag nog nämna gamla idoler från jazzens värld. Pianisterna Thelonious Monk, Bud Powell, Cecil Taylor, saxofonisterna John Coltrane, Roland Kirk, Archie Shepp och många fler. Från den klassiska världen kompositörerna Dmitri Sjostakovitj, Olivier Messiaen, Claude Debussy och den svenska pianisten Stina Sundell.
Kan du spela något annat instrument än de du undervisar i?
– Jag spelar rätt många olika instrument, men inte på en professionell nivå. På somrarna spelar jag gärna polskor på fiol eller spilåpipa (det är så jobbigt att ta sig flygeln på semestern). Andra instrument jag fingrar på är dragspel, trummor, gitarr, bas med mera.
Spelar du i något band?
– Under många år spelade jag i gruppen Brus Trio, som har turnerat och spelat in skivor, både som trio och med gäster både från Sverige och andra länder. Några exempel på gäster är Roland Keijser, Pia Olby, John Tchicai och Roscoe Mitchell.
Men nu spelar jag i den nya trion AAM, som fokuserar på fri improvisation. Dessutom samarbetar jag mer sporadiskt med olika musiker, till exempel saxofonisten Jonas Knutsson. Under många år spelade jag tillsammans med koramästaren Jali Alagi MBye från Gambia och vi turnerade regelbundet i Sverige i ungefär 12 år. Jag besökte också Gambia vid flera tillfällen för att studera musik och kultur. Men det samarbetet tog tyvärr hastigt slut hösten 2018 efter Alagis plötsliga bortgång.
Berätta om något roligt som hänt dig som musiker eller lärare?
– Det som kanske är det roligaste med att vara musiker och lärare är alla möten med olika människor. Ofta kan det vara personer som är lite udda och som genom musiken hittat en plats i tillvaron. En annan kvalitet är att musik kan ge möjlighet att resa och upptäcka andra platser och länder. Musik är ett universellt språk som öppnar dörrar överallt i hela världen!