Gnestas historia

Följ med på en resa bakåt i tiden och upptäck hur Gnesta vuxit fram genom seklerna – från medeltida bosättningar till ett samhälle präglat av industri, järnväg och kunglig närvaro.

Namnet Gnesta och tidiga spår

Ortsnamnet Gnesta är känt sedan medeltiden och förekommer i dokument från år 1383 under namnet Gnytlistum. Det är ett namn som antyder en samlad grupp bosättningar, men ursprunget är inte helt klarlagt. En tolkning är att gnet syftar på sand eller grus, medan listum kan betyda kant eller sluttning i terrängen. Den plats som då kallades Gnytlistum tros ha legat ovanför där Frustuna hembygdsgård ligger idag.

I området fanns även de äldre socknarna Frustuna, Kattnäs och Torsåker, namn som fortfarande bär spår av bygdens historia.

Malm, kanoner och industrins rötter

Gnestas industrihistoria tar sin början redan på 1500-talet vid Skottvångs gruva. Här började man bryta järnmalm som fraktades drygt 16 kilometer till Åkers styckebruk, där den användes för att gjuta kanoner. Ordet styckebruk är en äldre benämning för en fabrik där just kanoner tillverkades.

Gruvdriften blev så omfattande att en järnväg anlades mellan gruvan och bruket. I början av 1920-talet upphörde dock malmbrytningen. I dag hålls området levande genom Nätverket Åkers Bergslag, som är ett samarbete mellan företagare, konstnärer, hembygdsföreningar och andra engagerade krafter.

Järnvägen som formade ett samhälle

Det moderna Gnesta började ta form i och med att Västra stambanan byggdes under 1860-talet. Vid Frösjön anlades en station, och många rallare valde att bosätta sig på Gnestahöjden. Flera av husen från den tiden finns kvar än i dag.

Gnesta fick tidigt status som kunglig station. Kung Oscar II hade till och med en egen matsal i järnvägsrestaurangen, som drevs av August Finlöf. De kungliga besöken förklaras av närheten till sommarslottet Tullgarn, dit man färdades vidare med häst och vagn från stationen.

Stationshuset i Gnesta, ritat av SJ:s chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd, kom att bli stilbildande. Liknande byggnader finns bland annat i Sävsjö, Vislanda och Pålsboda – så kallade Gnestamodeller.

För dig som vill veta mer

Ett bra boktips för den som vill fördjupa sig i lokalhistorien är Gnesta i ord och bild – Från landsbygd till centralort (2006) av Ivan Bratt, Sten Eriksson och Sven Leindahl. Boken ges ut av Frustuna hembygdsförening.