Gnestas historia

Gnesta tågststion 1900-talet

Redan under medeltiden fanns ortsnamnet Gnesta liksom sockennamnen Frustuna, Kattnäs och Torsåker. Namnet Gnesta återfinns i dokument från 1383 och då stavat Gnytlistum, ett namn som antyder en samlad grupp bosättningar. Stavningen har förändrats många gånger under seklernas gång. Ursprunget till namnet Gnesta kan också finnas i orddelen gnet med betydelsen sand/grus. Listum kan betyda kant/sluttning i terräng. Helt klarlagt är alltså inte namnet Gnytlistums bakgrund men idag vet vi att det Gnytlistum som omskrevs för mer än 600 år sedan låg ovanför den plats där Frustuna hembygdsgård ligger idag.

Gnestas industrihistoria börjar på 1500-talet, då man började bryta järnmalm vid Skottvångs gruva. Järnmalmen fraktades sedan till Åkers styckebruk, en sträcka på ungefär 16 kilometer, för att användas till att gjuta kanoner. Styckebruk är en äldre benämning på en fabrik vid vilken man tillverkade kanoner. Produktionen av järnmalm var så framgångsrik att man anlade en järnväg mellan gruvan och Åkers styckebruk. Malmbrytningen upphörde i början av 1920-talet. I dag finns Nätverket Åkers Bergslag, som består av företagare, konstnärer, hembygdsföreningar och andra ideella krafter, som hjälps åt för att skapa ett levande område.

Samhället växer fram när stambanan byggs

Gnesta samhälle växte fram mer tydligt kring 1860-talet i och med att Västra stambanan byggdes. Vid Frösjön byggdes en station och många rallare valde att bosätta sig på Gnestahöjden, där flera hus från denna tid fortfarande står kvar. Under samma tid åtnjöt Gnesta kunglig glans.

Stationen blev snabbt en kunglig station och Oscar II hade i August Finlöfs järnvägsrestaurang sin egen matsal. Anledningen till alla kungliga besök var närheten till sommarslottet Tullgarn, dit man fortsatte med häst och vagn från Gnesta. Stationsbyggnaden i Gnesta kom även att inspirera järnvägsarkitekturen på andra håll i Sverige. Arkitekten bakom denna var SJ:s chefsarkitekt Adolf W. Edelsvärd. Gnestamodellens stationshus finns även i Sävsjö, Vislanda och Pålsboda.

Lästips

Ivan Bratt, Sten Eriksson, Sven Leindahl (2006) Gnesta i ord och bild - Från landsbygd till centralort, Frustuna hembygdsförening.

Senast publicerad 2018-05-16