Gnestas historia

Centralorten Gnestas tillväxt startade när Västra stambanans byggnation påbörjades 1857. Att man ville ha en hållplats i Gnesta berodde säkert på att man måste fylla på loket med vatten var tredje till fjärde mil. Från Södertälje var det därför lämpligt att stanna för påfyllning invid Frösjön.

Marieström var ett av de tidigaste kvarteren som byggdes. Här fanns ett flertal affärer, hotell och en privatskola. Under 1800-talets slut kom det utöver detta att etableras ett antal olika fabriker i samhället. Det var tändsticksfabrik som brann två gånger innan verksamheten slutligen upphörde och mejeri, garveri och snickerifabrik samt en borstfabrik.

I slutet av 1890-talet utökades fabrikerna med ytterligare ett mejeri och en snickerifabrik. Dessutom hade tillkommit ett bryggeri som under slutet av 1950-talet köptes av Konsum och blev Wårbybryggeri, och flyttades på mitten av 1960-talet till Vårby. Likaså fanns det en cigarrfabrik.

1883 blev Gnesta ett municipalsamhälle. Invånarantalet uppgick till cirka 779 personer. Under 1800-talets senare decennium etablerades här läkare, två olika telegrafstationer och apotek. Även en järnvägsrestaurang av vikt anlades vid Stora Torget. Kungligt besök lär inte ha varit ovanligt då kungligheterna här skulle byta från järnväg till häst och vagn för att ta sig ner till Tullgarn.

Utvecklingen fick ett litet avbräck 1912 i och med att södra stambanan över Nyköping byggdes. Därmed förlorade Gnesta sin lockelse bland annat hos kustbefolkningen.
Dock fortsatte municipalsamhället att utvecklas. Högre folkskola kom 1919 och kommunal mellanskola 1923.

Nästa tillfälle till expansion var i början av 1940-talet med monteringsfärdiga småhus. Under 1950-60-talet bebyggdes Dalen, Dalgatan och Skillingagatan.

1955 blev Gnesta köping

Samhället växte vidare och under 1960-talet tillkom en mängd flerfamiljshus väster och söder om gamla Gnesta by. Under samma period bebyggdes i slutet av Nygatans västra sida i anslutning mot Västra Storgatan två flerfamiljshus som en direkt orsak till det behov som uppstod på grund av den nyligen hitflyttade tvålfabrikens, Bonde Bergströms, från Västervik.

En rivningsvåg gick över Sverige under 1960-talet. Politiker verkade skämmas över historien. Trähus och reveterade hus skulle bort. Istället byggdes det i betong. Centrum skulle moderniseras. Denna våg nådde också Gnesta. Kvarteret Marieström "sanerades" och byggdes om till vad som går att se idag. Tursamt nog var det inte mer än så, men tyvärr försvann ett antal rätt pittoreska reveterade flerfamiljshus och ett stort trähus i flera våningar där idag bland annat Apoteket ligger idag. Den stora fördelen med denna renovering var att Marieströmsåns rätt dyiga, och ofta rätt illaluktande, vatten kom att kulverteras. Tyvärr kom den vackra inramningen med björkar längs med ån samt ett antal vackra bågformiga träbroar att försvinna samtidigt. Kulverteringen gjordes under 1960-talet. Ovan denna kulvertering finns idag Thuleparken, som skapades under sent 1970-tal för pengar "för förbättringar av miljonprogramsmiljön".

Under perioden 1970-1980 gjordes mycket stora investeringar i vatten och avlopp, vägar och gator, renings- och vattenverk.

Lite längre uppströms Marieströmsån, västerut, finner vi Vårdcentralen, från tidigt 1980-tal, vars byggsätt och utseende skall göra att det tål vissa markrörelser och – sättningar, på grund av att det byggdes på relativt vattensjuk åmark.

Under senare hälften av 1960-talet slutade SJ att göra uppehåll vid stambanans mindre orter, däribland Gnesta. En rådig och tuff uppvaktning från kommunens sida till SL gjordes och SL kom att köra sina pendeltåg ända till Gnesta – fast att det var fel län. Detta möjliggjorde för fler att flytta till Gnesta. Nu inleddes en mycket intensiv period med byggnation i Gnesta. I en slags andra andning fördubblades tätorten. Från att under några år varit runt 2500 invånare blev Gnesta cirka 5000 inom bara tio år.

Under tiden tidigt 1970-tal till 1990 bebyggdes följande områden

  • Gnesta syd: Dansut och Sigtuna , runt en av Gnestas gamla utedansbanor där musikprofiler som Rune "Gnesta-Kalle" Gnestadius gjort många framträdanden. Området kom helt följdriktigt att kallas för Dansut. I backen bakom STOPP fanns själva dansbanan. "Gnesta-Kalle" fick därför en av de närmsta vägarna till den legendariska dansbanan uppkallad efter sig.
  • Gnesta nordväst: nedanför Framnäs skola. Under perioden 1980-90 uppfördes här ett antal hus som bostadsrätter.
  • Gnesta centralt: ett antal flerfamiljshus längs Torggatan samt Landshammarsgatan och lite senare på 1980-talet hyreshusen på Nergårds gärde. Utöver det uppfördes viss villabebyggelse runt Vesslevägen och Hermelinstigen samt Ingalundaområdet.
  • Gnesta västra: i form av villaområdet på östra delen av Vackerbys gamla ägor såsom Sällskapsvägen, Uppåkravägen och Sämjevägen. Detta kompletterat med området med tvåplanshus öster om Vackerby Hage.

Den 1 januari 1992 blev Gnesta åter en egen kommun avknoppad från Nyköping tillsammans med systerkommunen Trosa. 25-års jubileum firades under 2017.

 

Senast publicerad 2018-09-25